Det var en kväll på ett diskotek...

Ikväll hade jag och Jimmy tänkt gå på bio. Det hade tyvärr resten av Göteborg också så vi fick inga platser i någon biosalong, på någon film överhuvudtaget. Vad är det med folk? Vet de inte att man ska festa och dricka full på lördagar? Inte gå på bio. Någon ordning får det väl ändå ta och vara! Så nu sitter vi här och vet inte alls vad vi ska hitta på. Jag är avskräckt från alkohol sen förra helgen, och Jimmy är inte alls sugen på öl. Konstigt nog. Så vad göra?

Jag känner mig dessutom hängig som en liten klängranka, men det beror nog mest på att jag just nu är hungrig. Hoppas jag. Eller så ska jag inte vara ute i skogen och vandra. Jo. Det ska jag. Det är förbannat skönt att ha skog alldeles bakom knuten. Skog bakom huset, Göteborg framför huset. Det är ju det bästa av två världar.

Just ja. Vad vi ska hitta på ikväll var det ja. Man kan faktiskt gå på en pub och dricka läsk också. Även om det är fruktansvärt tråkigt, och framförallt dyrt. Dyrt är inte bra då herr von Lindroos betalat räkningar för alla sina pengar. Och jag, jag har aldrig några pengar överhuvudtaget. Jag tror att någon stjäl från mitt kort. Desireé är den enda som vet koden, hon har säkert klonat upp ett likadant kort och använder det. Hur kan hon annars ha råd att åka till Indien i flera månader? Ja. Nu har jag allt kommit på henne. A-ha!

Nu måste jag vända på kycklingen. Jag vill duscha. Jag känner mig flottig. Duscha och äta. Sen kommer jag nog till insikt om vad jag vill göra ikväll. Gå på RioRio och ramla i Göta Älv kanske.

Jimi Hendrix - Hear My Train A' Comin'

Och jag följde varje hennes danssteg.

Ah. Lördag. Jag har nästan nyss klivit upp ur sängen. Men det är helt okej, för det är lördag. Allt ska gå i slow motion. Det gör ingenting om man sover bort halva dagen. Det gör ingenting om inte skogspromenaden blir av ännu på några timmar. Frukosten får avnjutas framför teven och ta hur lång tid som helst. Pyjamasen får vara på tills klockan tre om jag så önskar. Man kan bara skrota runt och göra ingenting. Och det är okej, för det är lördag. Då ska man skaka av sig alla borde och måste. Livsnjuta, det är viktigt. Och det gör vi idag. För idag är det lördag.

Asobi Seksu - Glacially

Vi kanske ses det finns en chans.

Uuuh. Ska man vara såhär trött en fredagkväll? Jag borde vara pigg och vara uppe halva natten bara för att jag kan. Men icke. Nu är jag redan gristrött. Tyvärr är sängen obäddad efter dagens tvättande så jag måste bädda den innan jag kan krypa ner och somna som en liten bebis. Åh, jag vill läsa en riktig bok! Tyvärr kommer jag inte att ha tid med det förrän i juni, så jag får läsa lite kurslitteratur istället. Det är ju faktiskt bara noveller som ska läsas tills på måndag så det blir nästan som att läsa skönlitteratur.

Under kvällen har vi bara haft fredag. Jag har tittat på dålig fredagsteve och Jimmy har tittat på hockey. Och så har vi förstås ätit också. Här är Dagens Middag:

Pizza



Nej. Ni får inget recept. För jag har bestämt att alla vet hur man bakar pizza. Och är man riktigt lat kan man köpa en färdig pizza-mix. Sen får man liksom ha på vad man vill. Jag hade tomatsås, vitlök, chilifrukt, pepperoni, champinjoner, paprika och ost på min sida. Oh. Det var gott. Man borde baka pizza hemma oftare. Nästan varje dag. Kanske 2 gånger varje dag. Eller nja. Nej. Vi nöjer oss med oftare.

Och enligt Evelina har Alfons två riktiga kompisar, Viktor och Milla. Det var nog Milla jag menade när jag skrev Camilla. Men Viktor? Honom har jag aldrig stött på. Visserligen läser jag väldigt sällan Alfons Åberg, kidsen på mitt gamla jobb var mer intresserade av Halvan och Nämen, Benny! Åh. Jag saknar mina gamla arbetskamrater. Kidsen alltså. Ja. Märta alltså. Jag känner mig lite halv utan min mini-upplaga. Jimmy är liksom inte alls lika intresserad av rosa klänningar. Till exempel vägrar han låta mig skaffa en likadan klänning som Kitty hade i kvällens Let's Dance. Märta hade omedelbums hållt med mig om att det var vääärldens finaste klänning. Indeed.

Nu ska jag sova. Det är faktiskt en dag imorgon också. Då ska jag få leka i skogen. Hurra!

Kevin Rudolf - Great Escape

På en spårvagn någonstans.

Min Storebror och jag har ett enkelt sätt att kommunicera nuförtiden. Det går oftast ut på att han skickar ett litet sms till mig med en fråga om någonting han vill ha reda på. Det kan till exempel se ut såhär:

Storebror:
"Fortsättningen på I Ett Hus I Skogens Slut?"

Jag:
"I ett hus i skogens slut,
liten tomte tittar ut,
haren skuttar fram så fort,
klappar på dess bort.
Hjälp ack, hjälp ack,
hjälp du mig,
annars skjuter jägar'n mig.
Kom, ja kom i stugan in,
räck mig handen din."

Några dagar senare.
Storebror:
"Vad heter Alfons kompis?"

Jag:
"Alfons har ingen kompis, eller jo, en tjej som heter Camilla leker han med ibland. Annars har han en andra personlighet som han kallar Mållgan..."

Några dagar senare.
Storebror:
"Vilka har gjort låten Pappa Betalar?"

Jag:
"För Störda För Livet. Eller Förstörda För Livet. Samma som har gjort Mina Lakan Är Gucci. Är jag ditt personliga google?"

Storebror:
"Japp!"

Jag vet inte vad som är värst. Att jag hittills kunnat svara på varenda fråga, och att alla frågor är barnrelaterade. Eller att det är det enda sättet vi kommunicerar på. Fast å andra sidan, vissa syskon pratar faktiskt inte alls med varandra. Och då är det ju trots allt bättre att vara någons personliga google än ingenting.

Woodpigeon - Feedbags

Känn ingen sorg för mig Göteborg.

Idag är det fredag. Jag har tagit helg. Det som är bra med att gå i skolan på fredagar är att man verkligen känner att det är helg när man får gå hem. Och alla sitter i klassrummet och tittar på klockan och stönar att de är hungriga och vill gå hem. Fredagspirret liksom. Inte för att jag ens har något speciellt planerat. Jag ser bara fram emot att få sova så länge jag vill imorgon. Även fast Jimmy hotar med att väcka mig jättetidigt bara för att jävlas.

För att öka på fredagspirret ännu mer så är Foppa klar för MoDo. OOooOOooh. 26'e februari kommer de till Göteborg för att möta Frölunda. Jag har skrivit FOPPA över hela rutan i kalendern den dagen. Utifall att jag skulle råka glömma bort det alltså. Vilket är föga troligt. Frågan är om Jimmy törs följa med mig och titta på Foppa. Risken finns att jag springer ut på isen och friar till honom. Foppa alltså. Inte Jimmy. Jimmy brukar jag visserligen fria till varje dag, men han säger alltid nej. Så om Foppa säger ja så kan ju inte Jimmy komma här och beklaga sig för han har minsann fått sina chanser.

Ja, jag glömde Dagens Middag igår. Jag glömde till och med att ta kort på den. Så blir det när huvudet är fullt av litteraturvetenskap. Men jag är inte snålare än att jag åtminstone kan bjuda på ett recept:


Köttfärslåda


300 gr blandfärs
2 skivor formfranska, utan kanter
1 rödlök
1 vitlöksklyfta
chilipulver, efter behag
1,5 msk kalvfond
0,75 msk vitvinsvinäger
en nypa strösocker
1,5 msk mango chutney
1 tsk red curry paste
1 ägg
1 dl mjölk
0,5 citron

 

Hacka lök och vitlök och fräs i stekpanna. Ha sedan i färsen. Krydda med chilin efter behag.
 Blöt upp formfranskan i mjölk, krama ur.
Blanda ner i färsen tillsammans med kalvfond, vinäger, socker, chutney och curry.
Krama ur saften ur en halv citron över färsblandningen.
Lägg detta i en ugnsäker form, garnera med halva skivor av apelsin och citron.
Blanda ihop ägg och mjölk och häll över färsen.
Ställ in i ugnen, 25 minuter på 175 grader. Servera med ris. Ät.



Nu ska jag dricka cola. Det är ju faktiskt fredag. Då får man dricka coca-cola. Just nu leker jag och Jimmy Vem Är Envisast-leken. Det gör vi ganska ofta. Just nu går det ut på att han vill hjälpa mig med saker på min dator och jag låtsas att jag kan allting själv, vilket är ganska genomskinligt att jag inte kan. Men det tänker jag ju inte berätta för Jimmy, istället gör jag allt precis tvärsom som man ska. Och Jimmy försöker låtsas att han inte vill döda mig för att jag är så jävla bångstyrig. Undrar vem av oss som ger upp först? Jag hoppas att jag gör det, för annars kommer jag ju att bli dödad. Och det är nog inte så himla kul.


The View - Double Yellow Lines


Jag vet att alla tror att...

Snart är det födelsedag! Det är det faktiskt. På riktigt. Då får man önska sig massor av saker som man ändå inte får. Men önska sig är ju gratis. Idag önskar jag mig det här:

  


Fina saker som gör en fin. Åh, gud så ultimat. Nu kommer jag visserligen bara ha de här grejerna för att flasha med, men det gör väl ingenting. Måste man använda allting till det som det är gjort för? Nej. Exakt. Nu ska jag säga åt Jimmy att gå in på min blogg och titta vad jag vill ha i födelsedagspresent. Men han har inte tid, för han måste titta på massa tecknad fjantig film. Jag hatar film. Som är fjantig. Jimmy är också rätt fjantig.

R.E.M - Murmur

Om himlen finns är jag förlorad.

Nu har jag nyss kommit hem från skolan och ätit lite paj som blev kvar från gårdagen. Onsdag har tydligen blivit pajdag här hemma. Det är bra, för då har man alltid några bitar kvar att sätta i sig till lunch nästa dag. Och eftersom jag glömde bort det igår så kommer här en Gårdagens Middag:

Couscouspaj.


Pajdeg:
1,5 dl vetemjöl
1,5 dl couscous
75 gr margarin
½ dl kesella

Fyllning:
2 st selleristjälkar
8 st salladslökar
1 grön paprika
1 röd chilifrukt
2 st chorizo extra hot
ca 150 gr kycklingfilé
10 st soltorkade tomater
15 stycken oliver fyllda med fetaost
2 tsk timjan
svartpeppar
riven ost
4 st ägg
2 dl kesella
½ dl mjölk


Blanda snabbt ihop pajdegen i matberedare. Baka sedan ut den i en pajform.
Ställ in i kylen att svalna medan fyllningen görs i ordning.
Hacka paprika och chilifrukt. Skiva sellerin, salladslökarna och chorizon. Fräs detta i kastrull eller djup stekpanna.
Hacka kycklingen, tomaterna och oliverna och blanda ner i fyllningen. Krydda.
Förbaka pajdegen i ugnen ca 10 minuter på 225 grader. Ha i fräset i pajformen. Täck med riven ost.
 Blanda ägg, kesella och mjölk och häll över pajen.
Grädda i ca 30 minuter på 200 grader tills pajen fått en fin färg. Ät.


Och ät, och ät. För gott som fan är det. Dock blir man verkligen mätt eftersom det är så mycket fyllning och dessutom couscous i pajdegen. Men mätt och lycklig är som bekant mottot. Nu är jag mätt och lite trött, men ska läsa både Hamlet och Vildanden medan Jimmy är ute ur huset på diverse ärenden. Det är bäst att passa på då. En annan sak jag måste passa på att göra är att åka på P&L i sommar. Håkans enda spelning på hela sommaren. Undrar just hur jag ska ha råd med detta... Nej. Nu läsa läxor. Sen diska. Vem är det som stökar till i våran lägenhet hela tiden?

The Damned - Under The Wheels

Men känn ingen sorg för mig Göteborg.

När Clara var här och hälsade på så hann hon, förutom att tvinga en taxichaufför att stanna var femtionde meter hela vägen hem, låsa in sig på toaletten hela natten så att vi andra fick kissa utomhus, tatta en handske på krogen, också med en hel del andra saker. Vissa saker fick vi till och med med på bild.


Frågan är ju dock: Vad gör hon? Och vad tycker killen med den gulliga hästsvansen om saken? Vem ÄR killen med hästsvansen? Och hur kan en människa över bara en natt gå från att föredra hästsvansar till att föredra dreads?

Många frågor blir det. Förhoppningsvis får vi en del svar också.

Secret Machines - I Want To Know

Jag har lurat mig själv, för många gånger nu.

Idag har jag och Jimmy varit på upptäcksfärd i skogen. Vi hittade massa fornlämningar, en grillplats, en utsiktsplats, en fotbollsplan, en äng. Ja. Vi hittade helt enkelt en himla massa bra platser. Bäst var nog grillplatsen på klipphällarna där vi ska sitta i vår/sommar och grilla gott och se på solnedgången. Jag måste visa Evelina detta eminenta ställe. Tänk att man kan hitta så bra ställen bara någon kilometer från där man bor.

Efter att ha gått och gått i flera timmar så är vi nu hemma igen. Jag är så hungrig att jag inte ens orkar laga mat. Sådär hungrig så att jag snart kommer att börja skrika åt Jimmy. Eller börja gråta om han säger någonting som går ens pyttelite emot mina tankebanor. Jag är en hemsk människa när jag är hungrig. Så nu ska jag dricka en kopp te och äta två riskakor så att jag blir så pass pigg att jag orkar laga riktig mat. Städa ska vi tydligen göra också. Och jag har massor av sidor att läsa tills imorgon. Hur den här kvällen ska gå ihop, det är ett mysterium. Men såna är till för att lösas!

Punk TV - Every Minute Is OK

Jag trodde kärlek som din var lätt att fånga nu.

Jimmy är kär i Gordon Ramsay. Eller åtminstone så var han det tills jag berättade för honom att Gordon hade börjat gråta när de slaktade hans grisar. Nu är Jimmy kär i Little Gordon istället. Och jag med. Lite grann.



Läsa läxor var det ja. Det har aldrig varit min starka sida. Fast det går 100 gånger bättre nu än det någonsin gjort förut i alla fall. Eftersom jag för ungefär första gången i mitt liv läst en läxa överhuvudtaget. Det är en ökning med 100%. Jag är nöjd. Now get the fuck off away from my blog.

Silverdrop - Drown Her

Du säger: "Du måste vara sjuk, sjuk, sjuk"

För några veckor sen läste jag en artikel om att man kan spara några hundralappar i månaden om man inför en soppdag och en vegetarisk dag i veckan. Så om man äter vegetarisk soppa varje dag så borde man ju tjäna flera tusen? Detta tog jag och Jimmy till oss idag och så gjorde vi den här soppan efter ett recept jag hittade någonstans på internet:

Ribollita-soppa.



1 gul lök
2 morötter
2 stjälkar selleri
4 klyftor vitlök
1 burk krossade tomater
2 msk timjan
ca 100 gr savoykål
1 liter grönsaksbuljong
1 burk stora vita bönor



 

Hacka löken och vitlöken. Skiva sellerin och morötterna. Fräs detta i en stor kastrull i några minuter.
Häll i tomaterna och timjan. Låt sjuda i 5 minuter.
Strimla savoykålen i grova strimlor och ha i detta i soppan, tillsätt också buljongen. Låt sjuda i 15 minuter.
Skölj av bönorna och blanda i, koka några minuter till. Smaka av med salt och peppar.
Servera med ciabatta och parmesan.



Sjuuukt gott var det. Och mättande. Så om det där med vegetariska soppan stämmer så är vi snart mätta miljonärer. Dock tror jag att vi kommer att ledsna på både soppa och vegetariskt ganska fort om vi gör så. Så det får nog räcka med en gång i veckan. Trots att jag var grismätt efter maten orkade jag förstås sätta i mig massa chips å dip hos Evelina. Det finns alltid plats i chipsmagen. Chips byggde denna kropp!

Nu ska jag nog lägga mig i sängen och börja läsa lite Kung Oidipus. Lagom lätt kvällslektyr. Kissig är jag också, men Jimmy är i duschen så det får jag helt enkelt fortsätta vara. Nej, nu kom han ut. Nu ska jag kissa. Woohoo!

Pavement - Blue Hawaiian


Och jag säger: Du måste vara blind, blind, blind.

Vi lagar mat. Jag är hungrig som en varg. Och det har jag varit sen jag kom hem från skolan vid ett. Det här med att ha en hemmaman är någonting jag verkligen rekommenderar. När jag kom hem från skolan idag så hade han laddat ner senaste Kyle XY åt mig, i gengäld hade jag tattat åt mig massor av godis som vi fick på introduktionsmötet idag som jag gav till Jimmy. Jag tog till och med dumle för hans skull, själv avskyr jag dumle. Jag är en sån fruktansvärt omtänksam flickvän. Roffar åt mig gratisgodis till min pojkvän.

I skolan idag var det en föreläsare som pratade om vad man blir av att läsa humaniora ämnen. Man blir ju ingenting, samtidigt som man blir allting. Och jag blev så pepp och började tänka på allt jag skulle vilja läsa. Egentligen alla kurserna i litteraturvetenskap. Men också musikvetenskap, persiska och så skulle jag vilja läsa till konditor och sen vill jag gå författarutbildningen Litterär Gestaltning. Som bara startar vartannat år och har 7 platser. Så det sista är ju mest en rejält fet önskedröm. Som jag i alla fall ska försöka nå.  Man missar 100% av alla skott man inte skjuter. Som Wayne Gretzky så fint uttryckte sig. Sen har jag gjort slut på 6 års studielån och ändå blivit ingenting. Det känns bra det.

Nu ska jag återgå till matlagandet. Sen blir det såklart en Dagens Middag, och eftersom det är tisdag ska jag till Evelina och titta på Andra Avenyn. Traditioner. Det är viktigt.

Lasse Lindh - Ingen Vind Kan Blåsa Omkull Oss Nu


För du kan inte se, när löven faller ner...

Neeej. Jag tänker inte vara så snål att jag inte bjuder på en Dagens. För mitt kök står ju självklart inte oanvänt en hel dag. Eh, jo. I går kanske. Men inte en vanlig måndag. Men det blir inte en Dagens Middag, utan en Dagens Kaka:

Citronmarängkaka.


Deg:
1 äggula
3 dl vetemjöl
125 gr margarin

Fyllning:
3 ägg
2 dl strösocker
3/4 dl vetemjöl
rivet skal från 1 citron
ca 1 dl citronsaft

Maräng:
2 äggvitor
ca 1 dl socker

Blanda snabbt ihop degen i en matberedare. Tryck ut degen jämnt i en pajform.
Nagga degen och ställ in i kylen ca 30 min. Vispa ägg och socker till fyllningen poröst.
Ha i vetemjölet lite i taget. Blanda ner citronskal och citron.
Häll fyllningen i pajformen, och ställ in i ugnen ca 30 minuter på 200 grader.
Vispa marängerna. Spritsa eller klicka ut marängen över kakan.
Ställ in i ugnen några minuter tills marängen fått färg. Servera.


Det finns väl ungefär 3 miljoner recept på citronmarängkaka/paj, men det här är nog ett av de enklaste. Och godaste. Under kvällen har Johnens mamma varit här och hälsat på och lämnat mig massa kurslitteratur och skvallrat massor om sin son. (Nej. Johnen, det där skrev jag bara för att retas faktiskt.) Hon åt citronmarängkaka. Och jag med. Och sen åt Jimmy också. Och jag har en känsla av att den kommer att vara slut snart för herr von Lindroos har en svaghet för sånt med citron i. Som mig. Jag är en sur jävel, och han älskar ju mig.

Nu ska jag sova lite. Det är faktiskt skoldag imorgon. Jag ska förresten göra en liten korrektion här, Jimmy köpte vita headphones och inte svarta. Det där var tydligen viktiga grejer. Förlåt. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, JAG ÄR SÅ DUM! Och trött. Jag vill ha äpple&kanel-te. Dags att byta te-obsession tydligen.

Laleh - History

Hur ful jag är.

Nu ska ni få höra: Jag sitter vid min alldeles egna dator och skriver detta! För nu har vi köpt en router så vi har trådlöst internet, så jag sitter här vid min dator och lyssnar på The Killers. Och Jimmy sitter med sina nya snygga headphones (som heter nåt speciellt, Anna har likadana fast rosa med en döskalle på, och Jimmys är svarta såklart ) och lyssnar på sin musik och... Spelar fotboll? Hum. Jag som trodde han var hockeykille.

Jag mådde illa praktiskt hela dagen. Men vi åkte iväg ääända bort till Hisingen och gick på NetOnNet, och jag lyckades till och med hitta två DVD-filmer jag ville ha. Sleepy Hollow och O, Brother Where Art Thou?! Jag har sjukt kräsen filmsmak, så att sådant här händer är verkligen mirakulöst. Jag äger allt som allt 9 filmer, förutom mina älskade OC-boxar. Men så köper jag bara såna filmer som jag verkligen tycker om också. Behöver jag ens berätta att 6 av dessa filmer är filmer med Johnny Depp. Och 4 av dessa 9 filmer är Tim Burton-filmer. Japp. Kräsen är bara förnamnet. Det bra med att vara så kräsen är att jag snart har alla mina favoritfilmer, trots att jag knappt äger några filmer alls.

När vi kom till Backaplan lockade Burger King, så det blev ingen hemlagad middag idag utan flott och fett istället. Det behövdes verkligen, för efter det så mådde jag mycket bättre. Whopper Piñata alltså, det är grejer det! Bättre än pizza. Åtminstone idag. Förutom den Whopper Piñatan så var dagens bästa ögonblick när jag vaknade av att Jimmy kom in genom ytterdörren i morse. Åh. Han hade paket med sig också. I paketet låg det en sån här:



Ja. En rooosa. Retro. Åh. Den där Jimmy. Han vet minsann hur man fjäskar till det efter att ha rymt iväg en hel helg. Nu ska jag nog gå och köpa lite coca-cola. Jag ska vara slacker tills mars, då ska jag börja komma i bikiniform igen. KIDDING! Jag är ju redan i bikiniform. Titta blott på min figur, smärt och smidig eller hur!? Fan. Nu är det snart dags för bröllopet. Haha. Stor dag. Måste skynda mig iväg och köpa cola. Inget bröllop utan coca-cola. Hoppas hon säger nej. Jaa, jag snackar om Bonde Söker Fru. Stor dag!

Scott Weiland - Hyper Fuzz Funny Car

Anna hade en vän med en bil och vi åkte långt bort,

Anna hade inte alls en vän med en bil. Anna ÄR ju min vän med en bil. Håkan har ingen vän med en bil för han fick gå runt McDriven i Borlänge. Tur då för Håkan att vi var där och förgyllde hans vardag. Jag mår fortfarande illa. Det är inte roligt alls. Jag försöker låtsas att det är en bebis i min mage som är anledningen och inte alls sviterna av vinet. Jimmy tjatar om att vi ska åka till NetOnNets-lagershop så det ska vi göra nu. Han vill bli av med mig på sin dator. Nu ska jag kräkas. Igen.

AC/DC - Rock N' Roll Dream

Och vi kanske till och med lämnar Sverige.

Saken med att komma från ett litet samhälle är att ens föräldrar alltid får reda på vad man gör. Vare sig det är dumheter eller något bra. Räkna med att dina föräldrar vet om det inom ett dygn. Jag kommer från en by med cirka 700 invånare och det finns ingenting man kan dölja. Alla vet allt om alla. På både gott och ont. För några timmar sedan ringde min mamma och inledde samtalet med: "Har du nyktrat till nu?"
- Vadå?
- Du var jättefull när jag ringde dig igår!
- Du ringde inte mig igår...
- Men du var full!
- Ja, det vet du för att du har pratat med Ninni som har pratat med Johan som jag har pratat med igår.
- Nej, jag har pratat med Johan själv! Vad gjorde du uppe vid fyra på natten?

Japp. Alltså. Inga hemligheter här inte. Vi är som en enda stor familj.

Vad gjorde jag uppe vid fyra på natten? Ja. Det är väl ingen hemlighet att jag och Evelina är bäst i världen på att på fyllan peppa varandra till att göra konstiga saker. Inatt peppade vi varandra till att dricka alldeles för mycket vin ( en halv bag in box och 3 tomma vinflaskor står här och skvallrar )  och äta choklad tills första morgonbussen gick vid tjugo i sex i morse. Jag var troligtvis fortfarande full när jag vaknade vid tio. Vid fem började jag bli bakis och fick göra en Clara och hänga över toalettstolen tills nio-tiden. Och nu har jag precis börjat bakisäta.

Det var tråkigt för jag skulle egentligen hem till Elin nu under kvällen, men vi får skjuta upp det till en annan gång. Nu har jag ett ton disk att ta itu med. Plus att jag måste duscha och läsa läxor. Och ska gå upp halv åtta imorgon bitti. Jag vill att Jimmy ska komma hem. Jag saknar honom grismycket. Nästa helg ska jag göra INGENTING! Nu ska jag diska.

The Ark - The Worrying Kind

För det är ett nytt spel och jag vill inte vara med.

Jag försöker känna efter om jag är hungrig eller inte. Jag känner bara att jag är sugen på chips. Och så letar jag recept på röror. Jag, Evelina, Jolin och Ann ska äta baguetter med röror ikväll. Innan vi går vidare till ost och kex. Ja, vi är förskräckligt bra på att variera oss. Jag är sugen på pajdej också. Bara degen, själva gegget inuti pajen känns lite sådär. Men jag ska nog värma på det sista av tomatpajen snart, ska ju faktiskt stå mig till åtta-tiden ikväll.

Pluggandet då? Nja. Det går sådär. Men jag har ju faktiskt hela morgondagen på mig också. Tidsoptimist? Javisst. Jag fortsätter att leta röror istället. Även fast jag vet redan nu att det kommer att sluta med att de andra äter skagenröra och jag potatissallad. Mmm. Potatissallad. Med rostbiff. Mmm. Ja. Varför inte. Så, nu har jag bestämt min baguette. Fast jag borde kanske passa på att äta tonfiskröra nu... Hm. Okej. Jag är nog hungrig, annars skulle jag inte hålla på såhär. Mot pajen!

Förresten har jag shoppat ett jättefint prickigt linne för 40 kronor på Ica Maxi idag. Trashy. Eller ekonomiskt. Det var jag och tanterna på 50+ som stökade runt där på klädavdelningen. Och allt som är prickigt tycker jag är vackert. Speciellt allt som är prickigt och kostar 40 kronor. Jag måste börja köpa lite mer vardagskläder, det funkar liksom inte att ha 50 klänningar och en vanlig tröja i garderoben. Speciellt inte på vintern. Nu underdrev jag lite. Jag äger faktiskt mer än en vanlig tröja. Eller ja, det beror ju på vad man räknar som vanligt... Mot pajen!

Cat Stevens - Father And Son

Du måste vara sjuk,

Jag började dagen med att argumentera länge och väl med mig själv huruvida jag skulle ta en promenad eller inte. Eftersom regnet öste ner utanför och jag har massor kvar att läsa tills på måndag så tyckte jag att jag skulle slippa. Samtidigt vet jag ju att jag tycker det är skönt och ett bra sätt att samla tankarna, plus att man får motion. Men ska jag vara riktigt ärlig så hade jag ju faktiskt ingen lust. Vilket såklart gav mig dåligt samvete. Men så läste jag det här. Och det var så bra skrivet. All min ångest släppte med en gång. Jag BEHÖVER ju faktiskt inte gå ut och gå om jag inte vill. Så det enda jag tänker göra nu är att gå och köpa lördagsgodis, och sen slå mig ner i soffan med Aristoteles och Homeros. Man behöver inte vara nyttig och duktig jämt. Sådeså.

Laleh - Svalorna

Sjuk, sjuk, sjuk.

Ööööööh. Nu har jag läst i 100 år och ändå inte kommit mer än 85 sidor i den där konstiga skriftligt och muntligt boken. Helt sjukt svår bok att ta in. Jag brukar kunna sluka en bok på två timmar annars, men det är förstås romaner och sånt som man bara kan svepas med i. Nu måste man tänka efter, och det är jobbigt. Jag känner mig, helt seriöst, snurrig i skallen av all information som måste tas in.

Dessutom äter jag. Och äter. Och äter. Japansk Mix. Chips. Potatisgratäng. Mer chips. Sambofällan måste ju vara hittepå. Det är ju när man är ensam som man äter mycket. Jag har ju fan gått ner 8 kilo sen jag träffade Jimmy. När han kommer hem igen efter den här helgen kommer jag att ha gått upp dem igen. Okej då. 2 av dem har jag redan gått upp under hösten för att jag inte orkade engagera mig längre. Resten kommer jag att ha gått upp nu i helgen. Men det gör ju inget, för när Jimmy kommer tillbaka hem kommer jag ju att sluta äta igen. Sanningen är att Jimmy äter mig ur huset, så när inte han är hemma så får jag passa på att äta upp mig så jag har lite att ta av när han kommer tillbaka.

Förresten skickade jag sms till Jimmy och skrev att han var fruktansvärt ohyfsad som reser bort just DEN HÄR helgen. Han svarade: "Varför då?"
"Vet du inte det är du ännu mer ohyfsad!"
"Är det något speciellt? Mer än att Leksand möter Mora? Och att jag träffat Jeff idag?"
"Hmpf!"
"Jag vet att det är ett år sen vi träffades ditt mongo!"


Det var säkert någon som upplyste honom om det. Jag tror inte att han kom ihåg det på egen hand. Jodå. Det tror jag faktiskt. Jag blir bara lika överraskad varje gång han gör precis tvärsom hur jag är van med att ett förhållande är. Varje gång han låter mig klä mig hur jag vill. Varje gång han bara står bredvid och skrattar när någon kille kommer fram och stöter på mig på krogen. Varje gång han säger att han struntar totalt i vad fan jag väger. Varje gång han låter mig vara mig själv helt enkelt. Jag är verkligen inte van med det. Men jag börjar vänja mig, så sakteliga. Snart kanske jag till och med slutar bli förvånad över saker som ter sig helt normala för alla andra men som är helt främmande för mig.

Allo, Darlin' - Emily

Du måste vara blind,



Här har ni min fredagskväll. Den lilla söta boken ni ser där är på 1600 sidor, och tills på måndag ska jag ha läst ca 150 sidor i den, plus 350 sidor i diverse andra spännande böcker. Vad sägs till exempel om "Muntlig och Skriftlig Kultur - Teknologiseringen av ordet." Tur att jag har laddat upp med cola. Jag har även stängt av teven och bunkrat upp med naturgodis och tända ljus. Och musik. Jag måste ha ljud omkring mig när jag läser, det låter sjukt men det är sant. Och att ha teven på fungerar inte så bra insåg jag nyss. Så nu är det musik som gäller.

Jag luktar pizza och herrparfym. Pizzadoften förstår jag var den kommer ifrån eftersom jag och Evelina hängde typ 2 timmar på en pizzeria idag. Herrparfymen däremot? Snöskovelmannen kanske passade på att krypa ner och sova bredvid mig inatt när inte Jimmy var här. Fast jag tvivlar på att Snöskovelmannen bär parfym.

Plugga var det ja. Mööööpf. Gissa hur lycklig jag var idag när läraren bad om ett exempel på en hexameter och jag glatt fick utropa: "SJUNG, OH GUDINNA, OM VREDEN SOM BRANN HOS PELLIDEN AKILLES!"  Det var nog den bästa dagen i mitt liv. Ellen, du skulle ha varit med!

Peaches & Herb - Shake Your Groove Thing

Blind, blind, blind.

Jag är hunkri! Och det är bra för jag ska strax iväg och luncha med Evelina innan jag börjar skolan. Har legat halva natten och försökt förstå mig på en text om genrebegrepp. Det gick sådär må jag säga, så jag får väl sitta under gruppdiskussionen och verka dum. Eller så ska jag låtsas vara allvetande och göra alla andra skitförbannade på mig, det är en annan plan jag har. Vara en riktigt sån där dryg jävel.

Andra halvan av natten drömde jag att jag var på Rockbjörnen. Det var väl sådär lagom kul, jag stod mest och åt cookies med chokladbitar i. Sen var det dags att gå och jag och Clara stod och köade mot utgången.
"Nej, nu ska jag gå och hångla med Håkan Hellström!" Sa jag då.
"Jaha, ska du det? Ja, okej då..." Sa en röst bakom mig, som såklart tillhörde Håkan Hellström. Sen började vi hångla. Och det var ju trevligt. Ända tills Jimmy kom och sa: "Är du klart snart?" Fast han var inte alls arg, han ville bara åka hem.

Och sen vaknade jag av att klockan ringde. Hmpf. Det kanske var lika bra förstås, innan det blev snuskigt. Och det vet ju alla att man inte kan snuska sig med Håkan. Han är för bra för sånt. Håkan är en hålla i handen, dricka varm choklad, lyssna på när han spelar gitarr och titta på sorgliga filmer med - kille.

Nu ska jag borsta tänderna, sen ska jag gå. Skola ända till klockan fyra. Snart, snark.

Familjen - Huvudet I Sanden

För du kan inte se när löven faller ner...

Nu kom jag på en bra sak med att Jimmy är bortrest. Jag får lyssna på MIN musik! Jag slipper arga gamla gubbar som slår sönder gitarrer och får istället lyssna på lite glad dansant hjärta & smärta. Det händer inte ofta nuförtiden. Det här är min favoritlåt för tillfället:



Ljudet är crap, men det var den enda versionen som fanns på hela youtube. Vilket antagligen betyder att jag kärat ner mig i ännu ett okänt band som jag aldrig kommer att få se live. Eller just ja, nu bor jag ju i Göteborg. Hit kommer inte bara RixFM-festivalen. Här händer det grejer. Och this is good shit. Mmm. Min musik. Mmm.

The Smittens - Half My Heart Beats

Hur fel jag är.

Jag är verkligen inne i en ätarperiod just nu. Och med just nu menar jag de senaste 23 åren och 11 månaderna. Jag börjar nästan fundera på om jag har mask i magen. Om jag äter direkt innan jag går till skolan så är jag likförbannat hungrig direkt jag sätter mig i lektionsalen. Idag åt jag två portioner till middag och nu är jag hungrig igen. Igår åt jag två stora bitar paj och var hungrig några timmar senare igen. Idag är det dock lite tycka-synd-om-mig-själv hunger också. Nachochipsen i skafferiet riktigt ropar på mig. Jag är ensam, de är ensamma i sin mörka påse, why don't make a party out of it? Men. Nej. Jag står emot. Jag måste lära mig att handskas med mitt sockerberoende. Nu igen.

Här kommer i alla fall det som jag åt två portioner av idag, Dagens Middag:

Köttfärssoppa


300 gr köttfärs
1 morot
½ buljongtärning
8 dl vatten
1 vitlöksklyfta
1 burk krossade tomater
spiskummin
cayennepeppar

Bryn köttfärsen. Skala och riv moroten grovt. Lägg i moroten med köttfärsen och fräs några minuter till.
Blanda ner buljongtärning, vatten, en pressad vitlöksklyfta, krossade tomater och kryddor.
Krydda som vanligt efter behag. Vi gjorde den staaark. Låt koka i 10 minuter.
Servera med bröd och matlagningsyoghurt.

Jimmy åt nachos till sin soppa också för det tyckte han var gott. Själv tyckte jag det var godast att kladda runt med matlagningsyoghurten där i. Sånt gillar jag. Cayennepeppar gillar jag också. På hemkunskapslektionerna i högstadiet gick jag alltid och smygkryddade våran mat med cayennepeppar, för Maddyn och Lajjna ville inte ha det så starkt. Sen sa de alltid: "Känner du vad gott det är Pernilla? Hade du haft i din cayennepeppar hade det blivit alldeles för starkt!" Och jag skrattade lite för mig själv eftersom jag kryddat allt i smyg. När jag berättade det för Sandylicious några år senare skrattade hon bara och sa att det hade hon vetat hela tiden för hon såg när jag gjorde det men sa ingenting. Undrar hur mycket sattyg som jag gjorde under högstadiet som den stackars flickan hållt inne med?

Jag har starka funderingar på att gå ner och köpa en cola. Men nej. Då kommer jag aldrig att kunna somna ikväll. Och så var det sockerberoendet ja. En kopp te till istället. Sen är det Criminal Minds. Jag är lite kär i Reid. Jaa, jag är kär i många människor. Jag har så mycket kärlek i kroppen så jag måste dela med mig. Höhö. Kidding. Nu står min tekopp i micron. Mmm. Vad det vore mycket godare med cola och chips.

EPMD feat. Teddy Riley - Listen Up

( för när jimmy inte är hemma förvandlas jag till en hiphoper. yes i do. wanna be my niggah? )

Det finns en gata där alla kan mitt namn.

Nu har Jimmy lämnat mig åt mitt öde. Jag stod i hallen med plutande underläpp och stora ögon när vi skulle säga hejdå för att han skulle få riktigt dåligt samvete. Jimmy tyckte att det var elakt av mig. Jag tycker bara att han ska ha den bilden på näthinnan under resten av helgen, så att han inte har för roligt liksom. Fast å andra sidan, han ska till Leksand. Hur roligt kan det bli? Det är säkert bara kallt och snöigt och folk som pratar med konstig dialekt och massa hockeyspelare överallt och lever på falukorv och leksandsknäcke... Och alldeles, alldeles, underbart.

Antony & The Johnsons - Crackagen

Jag ramlar dåliga gatan fram,

Nu ska jag äntligen få lite ordning här igen. Nu när pajen är uppäten, i alla fall nästan hela pajen, och nere i magen. Så nu kommer det en Dagens Middag:

Tomatpaj


1 förpackning Maizena Paj
8 st tomater
1 ½ gul lök
3 msk tomatpuré
riven ost
timjan
rosmarin
färsk basilika

Börja med att göra i ordning pajmixen genom anvisningarna på förpackningen och baka sedan ut degen i en pajform. Skålla tomaterna. Skala och hacka tomaterna. Finhacka löken.
Bryn löken och tomaten tills löken mjuknat, men inte fått färg. Ha sedan i tomatpuré och kryddorna.
Eftersom jag är galen i färsk basilika tog jag mycket basilika, men krydda efter behag.
Täck bottnen av pajen med riven ost. Ha i tomatröran. Täck med riven ost.
Stoppa i ugnen ca 35 minuter på 200 grader. Ät.

Herr von Lindroos var som vanligt skeptisk när det var vegetariskt, men sen åt han upp nästan halva pajen på egen hand så det var tydligen väldigt gott ändå. Och jag kan intyga att det var väldigt gott. Turligt nog för mig blev det två bitar kvar som jag kan mumsa på i helgen. Jag hatar att laga mat till mig själv så jag ska länsa frysen på matlådor i helgen är det tänkt.

Förresten älskar jag min, Evelinas och Jolins kommunikation.
Jag i ett sms till Eve:
"Ska du till Albins fest på lördag?"

Eves svar:
"Jag såg att vi blivit inbjudna, men Jolin ringde mig nyss och sa att vi ska hem till dig på lördag. Hur ska ni ha det?"

Jag:
"Ska ni? Har jag sagt det?"

Jag vet faktiskt inte om jag har sagt det eller inte. Men jag är alltid glad över att få gäster. Speciellt såna fina gäster. Och med det menar jag gäster som tycker om att äta lika mycket som jag gör. Nu ska jag läsa Jonathan Swift och sen ska jag försöka sova. Jag ljög. Jag ska våldta Jimmy först såklart.

Och jag var full och jag var dum.

Alltså. Hur målar man naglarna egentligen? Utan att kladda? Jag är nog den opyssligaste människan i världen. Fast egentligen går det ganska bra att måla naglarna, det är värre sen när nagellacket ska torka. Vilken jävla tid det tar. Jag orkar sitta still i högst en minut, sen börjar jag pilla på saker så allting blir förstört. Jag ska nog ge upp det där med nagellack. Jag ska ge upp allt vad smink och sånt heter överhuvudtaget för jag har ändå inte råd med det nu när alla pengar ska gå till böcker. Tur för mig att jag gillar böcker. Jaha. Nu har nagellacket kladdat ut igen. Skräll...

Och jag ramlade på allt.

Idag kommer det en väldigt försenad gårdagens middag, och senare ikväll kommer troligtvis ännu en dagens middag som verkligen ÄR dagens middag. Diverse löst folk har sagt till mig att vi verkar äta så väldigt lyxig mat hemma hos oss. Njä. Säger jag. Och för att bevisa detta njä så åt vi igår denna enkla husmanskost:

Krämig korvstroganoff med ris.


500 gram falukorv
1 dl chilisås
2 dl matlagningsgrädde
½ gul lök
1 msk dijonsenap
100 gr hushållsmjukost
timjan

Hacka löken och strimla falukorven. Bryn i lite smör.
 Häll över chilisåsen, matlagningsgrädde, mjukosten och dijonsenapen.
 Låt koka en stund. Ha i timjan efter behag.
Servera med ris.

Imorgon rymmer Jimmy till Dalarna och blir borta till måndag. Själv har jag skola att gå i så jag får stanna i Göteborg. Vilket ju känns lite konstigt eftersom det trots allt är jag som är från dalarna. Hade jag inte haft skola så hade jag följt med upp och levt lite på mammas mat, lekt i snön och passar på att träffa lite gamla godingar. Istället får jag läsa kurslitteratur och äta pizza med Evelina. Dessutom har Jimmy bunkrat upp med senaste Gossip Girl, Kyle XY och One Tree Hill i min mapp. Och BÄST AV ALLT: Nick & Norahs Infinite Playlist. Ah. Som jag har väntat på den filmen. Jag är ju lite kär i Michael Cera. Och filmen verkar förbaskat bra. Så jag ska nog hålla mig sysselsatt. Frågan är dock hur jag ska våga sova själv i mardrömslägenheten?

Just nu tittar Jimmy på handboll. Och som ni vet så är handboll gristråkigt, så jag ägnar mig istället åt att ha en paj i ugnen. Det är en heltidsysselsättning ska ni veta. Nu ska jag gå och titta på den. HUNKRI!

Velvet Revolver - Fall To Pieces

Och jag föll för någon på en fest nånstans...

Ibland, ganska ofta faktiskt, önskar jag att jag hade en annan blogg. En hemlig blogg. Där jag verkligen kan skriva hur jag känner, vad jag tänker, hur jag mår. En anonym blogg, där jag kunde få skriva att jag blir ledsen när mina kompisar ljuger mig rakt upp i ansiktet utan att få arga facebook-mail, där jag kunde få skriva att jag känner mig sårad när alkoholen alltid kommer i första hand, där jag kunde få skriva att det känns lite grann som någonting tär sönder mig inifrån när jag inte får skriva hur jag mår.

Ännu oftare önskar jag att jag var en sån som orkade berätta för människor direkt när de sårar mig, eller när jag blir ledsen, eller när det känns som att någonting tär sönder mig inifrån. Men jag är inte en sån. Jag är en sån som skriver av mig. Och när jag inte får göra det, då biter jag ihop och låtsas som ingenting och spelar teater tills någonting verkligen går sönder inuti mig på riktigt. Eller tills någon ser igenom min teater och frågar vad det är som är fel.

Men när den som ser igenom min teater inte orkar lyssna på svaret på frågan den själv ställt. Då fortsätter pjäsen bara i ännu en akt. Och inuti går allting bara ännu mer sönder. Så ibland, ganska ofta faktiskt, önskar jag att jag hade en annan blogg. Att jag kunde berätta saker för människor direkt. Och att de människorna jag väljer att berätta för hade ork att lyssna. Ibland, ganska ofta faktiskt, önskar jag att jag hade modet att skriva såna här saker jämt.

Men det skulle ju vara dans, dans, dans.

Var är min man? Jag kom hem för ca 10 minuter sen och han syns inte till. Hans skor, mössa och halsduk är hemma. Jackan är borta. Men det stod ett tänt ljus på bordet så... Var fan är han? Han kanske har blivit tagen av snöskovelmannen. Snöskovelmannen är troligtvis gubben jag brukar drömma mardrömmar om. Han bor i våran lägenhet och går runt och drar en snöskovel efter sig hela nätterna. Vart han är om dagarna är oklart... Kanske i städskrubben.

850 jävla kronor gick boken på. Tjock som ett as är den också. Och det var bara den första boken. Det tillkommer ju minst 300 miljoner böcker till. Men det har var åtminstone den dyraste och nödvändigaste så det känns bra att ha fått den avklarad. Det här var den mest glädjande kommentaren jag har hört idag: "Ja, litteraturvetenskap är ju den dyraste kursen man kan läsa..." Och ALLA jävla böcker är redan utlånade på varenda bok i Göteborg. Meeeeen, jag har ju en mamma och pappa som bor ovanpå ett bibliotek så jag har beställt hem alla böckerna där istället. Man får inte vara slö för då blir man dö'.

Nu är jag hungrig så jag ska dricka lite te och äta en av mina kardemummakakor, sen ska jag titta på Hell's Kitchen. Dessutom måste jag hinna mata min man innan jag ska till Evelina för att se på Andra Avenyn. Nu kom min man hem! Han har varit i tvättstugan, det låter bra det. Bättre än att han blivit tagen av snöskovelmannen.

Parken - Vi Som Visste

Det är en lång väg ner och jag skulle aldrig ramla mer.


På grund av att jag var så trött igår att mina ögon föll ihop av sig själva så hann jag inte med någon Dagens Middag. Därför kommer den nu istället. Jag skojade ju om att vi skulle ha vegetarisk vecka den här veckan bara för att jävlas med Jimmy. Det började bra åtminstone. Med ett: "ÅH, inte quorn nu igen!" från Jimmys håll och ett ondskefullt skratt från min sida. Nästan i alla fall. Här kommer Gårdagens Middag:

Pastasås med quorn & tagliatelle.


150 gr quornbitar
1 rödlök
1 fänkål, mellanstor
1 dl ajvar relish
2 tsk sambal oelek
1,5 dl vatten
Färsk basilika, efter behag.

Hacka löken och fänkålen. Fräs lök och fänkål i rapsolja. Tillsätt sedan ajvar relish, sambal oelek och vatten.
Låt detta koka upp. Ha sedan i quornbitarna, låt koka i några minuter till.
Hacka den färska basilikan och ha i såsen alldeles innan servering.
Servera med tagliatelle.

Nu ska jag åka och köpa kurslitteratur för mina sista sparslantar. Jag känner mig lite ur form idag. Inte alls mitt vanliga glada jag. Det beror nog på lite sömn och dumma drömmar. Nåja. Mot Vasastan. Jag ska ta bussen. Gud, så rebelliskt.

Jag ramlar glada gatan fram.

Just nu går mina tankar såhär: kurslitteratur, kurslitteratur, kurslitteratur, kurslitteratur. Måste införskaffas inom snarast möjliga framtid. Massor av böcker. Helst redan innan imorgon. Hur nu det ska gå till. Jag ska ha läst ungefär 120 sidor tills imorgon, i en bok som jag inte ens har. Ah. Det känns skönt att vara sysselsatt igen. Tack och lov börjar jag inte förrän klockan två imorgon. Så jag hinner nog, förhoppningsvis, åka och köpa boken innan. Sorgligt nog kostar boken runt 700 kronor, vilket är ungefär exakt lika mycket som jag har på kontot. Ah. Det känns skönt att vara sysselsatt igen. Det gör det faktiskt. Nu ska jag dricka en kopp te och få bort ordet kurslitteratur ur huvudet. Nu tänker jag på Sapfo och Strindberg istället. Det är inte heller speciellt lugnande. Te. Te. Andas. Te.

Flogging Molly - Between A Man And A Woman

Sen ramlar jag tillbaks igen.

Egentligen skulle man behöva ännu en dag för att vila upp sig efter den här helgen. Men men. Jag ska ju bara på introduktionsmöte i 2 timmar, det ska jag nog orka med. Det jobbiga blir ju att sitta och vara trevlig mot massa nya kurskamrater. Jag ska nog låtsas att jag inte kan svenska. Uh. Jag vill sova i några timmar till. Den här helgen bjöd inte alls på mycket sömn, men mycket annat.

Det började i fredags med att vi gick och mötte Clara och Hanna vid tåget. Sen var det dags för shopping. Vi skulle hitta en galaklänning till Clara. Det slutade med, som väntat, att jag kom hem med ännu en klänning till den redan klänningsfyllda garderoben och Clara kom hem med... Skavsårsplåster. Annars roade vi mest folk. Clara och Jimmy kom in i en djup diskussion om vad som är sport och inte. Fotboll, hockey och boxning (eller var det brottning?) är sport enligt Jimmy. Ingenting annat. Så när vi i kön på Systembolaget står och diskuterar detta och Jimmy häver ur sig att agility är konst och kaninhoppning är finkultur börjar farbrorn bakom oss att asgarva. Det blir ju sedan inte bättre av att Clara börjar berätta om hur hon gått på Systemet redan som 18-åring framför kassörskan.

På kvällen hade vi bokat bastun så vi åkte hem, lagade mat, drack cider och åt och sedan bastade vi. Jag är dålig på att basta, det är alldeles för varmt för mig. Hanna är dålig på att stå upp i bastun, hon druttade omkull och bröt skinkan. Inte riktigt så illa, men nästan. Sen hamnade vi av någon anledning på Pustervik där de spelade någon slags house/techno/ingen aning men det lät skit. Så vi gick till Kelly's istället. Jag och Hanna gav dock upp vid 2, gick till BK och köpte mat och åkte hem. Träffade en konstig kille på spårvagnen som såg ut som Iggy Pop och berättade för oss att spårvagnar väntar extra länge på tjejer med lila jacka (jag) och lila skor (Hanna). Det var ju tur för oss.

I lördags tänkte vi gå i Haga och mysa och fika på ett av alla gulliga caféer där. Det tänkte resten av Göteborg också. Varför ska alltid alla göra som jag? Hitta på något eget för tusan! Men lite fika blev det. För att sedan stressa hem och göra oss i ordning inför P3Guld-galan. Det blev väldigt stressigt. Slänga i sig mat samtidigt som man sminkade sig och klädde på sig, ungefär. Men vi kom i tid! Med andan i halsen...

På P3guld blev vi inte alls satta på parketten som vi beställt, utan höööögst uppe på läktaren. Men det gjorde ingenting. Jag var lika glad för det. Och insåg att jag är 12 år, för från den sekunden jag såg vart Håkan satt där nere bland artisterna så tittade jag knappt på programledaren eller galan alls. Det var ju mycket roligare att titta vad Håkan gjorde. Tack och lov så fick ju Håkan gå upp på scenen lite titt som tätt för att ta emot pris. Och Jimmy satt till och med bredvid mig och jag var så lugn och fin. BÖGOPERA! Var kvällens ord. För övrigt.

Sen åkte vi hem och förfestade hos oss tills klockan 2 då vi tyckte att det var dags att gå ut. 2 på natten är en bra tid att gå ut på, det insåg vi i lördags. För så roligt som jag hade på Sticky Fingers i lördags, eller ja söndagsmorse, har jag inte haft på länge. Bland det första vi såg när vi kom in var Iggy Pop-killen från spårvagnen som vi fick lov att snacka med. Sen blev det tokdans, bugg med någon kille från Kungälv, jag blev bjuden på efterfest av några från Halmstad, sen var jag mest glad när de spelade About You Now med Timo Räisänen. Och plötsligt kom Evelina springande med någon som jag ska plugga med i vår. Johan hette han, inte Palm dock, men Johan. Vi ska sitta tillsammans idag på introduktionsmötet och skratta åt alla andra som är pretto. Taskigt läge bara att jag inte riktigt minns hur Johan såg ut...

När det var dags att bege sig hemåt vid halv fem så mobbade jag mest Arian Nation, även känd som Jude-Jan. Han blev nog rädd för mig. Jag blev rädd för Clara som bara skulle spy i taxin, men varje gång taxichauffören stannade bilen för att Clara ville spy så sa hon åt honom att köra igen. När vi väl kom hem barrikerade hon toaletten hela natten, så vi fick lov att gå ut i snön och kissa. Nästa gång Clara kommer och hälsar på ska vi sätta upp en sån där myntautomat utanför toaletten så hon får lov att betala för att komma in. Det kan vi nog tjäna en slant på...

Nu ska jag göra mig klar för skolan. Ska man ha med ett äpple till fröken? Uh. Jag har aldrig hållt på med sånt här förut. Plugga på universitet, det låter alldeles för seriöst för mig. Tur att jag har min kompis Johan att förlita mig på. Hoho. Jag kollade förresten kurslitteraturen och det var väldigt många böcker med där som vi redan läst på gymnasiet. Tack Leif. Jag älskar Leif. Sjung Oh Gudinna Om Vreden Som Brann Hos Pelliden Akilles.

Nu har jag ramlat gatan klart.

Jag är dålig på att blogga när jag har gäster. Men det ska man vara. Man kan ju inte sitta framför datorn när man har besök. Och idag är det söndag och man mår som man bör göra när man varit ute till halv fem, även om vi inte kom ut förrän två igår, kvällen innan. P3guld-galan var sjukt bra, och Håkan vann allt som han skulle vinna. Plus att Jimmy fick ragg på Amanda Jenssen. Typ. Nu börjar vi vakna till liv här, till och med Clara, så nu ska det nog snart ätas pizza. Jag ska vara snäll och blogga om hela helgen imorgon. När huvudet fungerar som det ska. Jimmy och Clara tittar på handboll. Som är sporten för killarna som var för dåliga på fotboll, fotboll i sin tur är ju för killarna som var för dåliga på hockey. Och hockey är ju den enda sport som räknas. Alltså tycker jag att det är BOOOORIIING! Jag ska nog läsa bok istället.

Imorgon åker Clara hem och jag börjar skolan. Fast inte förrän klockan 14, så innan dess ska ni få en ordentlig uppdatering angående helgen. Promise. Nu: PIZZA!

Men jag är ändå inte riktigt lika glad själv...

Idag är det fredag! Konstigt att man får fredagskänsla trots att man är ledig hela veckan. Nåja. Fredagskänslan kan bero på att jag vet att Clara och Hanna kommer om två timmar, och att det imorgon är dags för P3 Guld. Och Håååååkaaan. Hoppas att han spelar... Ehm. Hoppas att han inte spelar Kär I En Ängel, den är inte så jättebra tycker jag. Annars får han ta vilken låt han vill. Jimmy vill inte sitta bredvid mig när Håkan ska spela, undrar varför?

Förresten så har jag idag gjort ännu en sån där underbar sak för att förstöra Jimmys liv. Efter att vi kämpat och stånkat med den där maskinen man tvättar mattor i igår, och sedan kämpat och stånkat med att få mattan att torka så var våran köksmatta till sist äntligen både torr och ren. Tills jag i morse skulle äta frukost och lyckades på något sätt få en burk med bearnaiesås att ramla ut ur i kylskåpet och ner på mattan, där burken självklart spricker. Nu är inte mattan så ren längre. Stackars Jimmy, det kan inte vara lätt att ha en sån stökig och klantig flickvän. Plåstermissbrukare är jag också. Jag har plåster över hela händerna, men det är mest för att det ser så himla macho ut. Eller för att jag alltid lyckas skära mig och bränna mig i köket.

Nu ska jag fixa lite med mig själv innan det är dags att åka ner på stan.

Pauline - Running Out Of Gaz

För många ramlande flickor ramlar förbi.

Vad är det med killar och vegetarisk mat? Tror varenda kille i hela världen att de kommer att dö av att äta vegetariskt? Min Storebror är livrädd för allt vad grönsaker heter, och om han själv fick välja skulle han leva på enbart blodiga biffar. En gång satt hela familjen och åt vegetarisk ostschnitzel, vilket Storebror inte visste om. Då han tog en andra portion berättade min mamma att det var quorn och inte kött i schnitzeln. Storebror fick något panikartat i blicken, sköt undan tallriken och började beklaga sig över hur äckligt det var. Vad är grejen?

Jimmy är inte långt efter. I morse frågade han vad vi skulle äta till middag idag.
- Potatismos... Svarade jag och dröjde medvetet med hela sanningen.
- Och?
- ... Kikärtsbiffar.
- Är det biffar garnerade med kikärtor eller biffar gjorda av kikärtor?
- Biffar gjorda av kikärtor...
- Uääääh!

Vi äter vegetariskt högst en gång i veckan, och det låter likadant nästan varje gång. Är det stenåldersmänniskan i dem som talar? UGH! MÅSTE! HA! MAMMUT! Nästa vecka tänker jag tvinga i honom vegetariskt varje dag.

Ja. Så Dagens Middag bestod alltså av potatismos och kikärtsbiffar, och jag glömde att ta en bild, men receptet på kikärtsbiffarna kan jag ju vara gullig och bjuda på.

Kikärtsbiffar

2 burkar kikärtor
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
4,5 msk ströbröd
3 äggulor
1 dl hackad persilja
1 tsk spiskummin
1 tsk koriander
3 msk vatten

Skölj av kikärtorna noga, och mixa dem sedan i matberedare.
Hacka löken, pressa vitlöken och blanda sedan i dessa och resten av ingredienserna i matberedaren.
 Forma smeten till biffar. Vänd dem i vetemjöl, stek dem sedan på låg värme i olivolja.
Servera med potatismos.

Nu ska jag borsta tänderna och sova lite. Jag ska upp tidigt imorgon och fixa med saker. Sen kommer Hanna och Clara med tåget från Falun vid två, och sen börjar en helhelg med shopping, p3guld-galan, bastu och annat.

På tal om att få gäster, är jag den enda tjejen i världen som inte äger en hårfön eller en plattång? När Hakim och Maria var här över nyår frågade Maria om hon kunde få låna min hårfön. Ehm. Nej. För jag äger ingen. När Jimmys mamma och lillasyster var här så hände samma sak. Nu skrev Hanna till mig att hon tycker det är så skönt att hälsa på kompisar för då vet man att hårfön och alla såna grejer finns. Fast nej. Det gör det ju inte fick jag lov att upplysa henne om och har nu antagligen förstört hela hennes packning. Hoho. Jag har aldrig ens reflekterat över det här med hårfön förrän de senaste två veckorna. En hårfön alltså, måste man ha en sån?

Veronica Maggio - Nöjd

För många sängar att ramla i...

Som jag skrev tidigare idag så har jag fått ett pris. Och hur glad blir man inte för sånt? Jag blir glad bara jag vinner 10 kronor på en TIA-lott, så ni kanske förstår hur glad jag blir när jag får ett pris för något jag gör? Eller ja. Det är ju faktiskt inte jag utan min blogg som har fått pris. Men jag tackar ödmjukast å bloggens vägnar. Här är min bloggs fina pris:



Det var fina presentabel som nominerade mig. Och gjorde hela min dag faktiskt. Kanske till och med förstörde Jimmys som har fått lov att höra om detta 2000 gånger. Men det kan han gott ha. Reglerna för priset är följande:

  • Vinnaren lägger upp en bild på priset på sin sida.
  • Vinnaren länkar till den som utdelat priset.
  • Vinnaren nominerar åtminstone 7 andra bloggar.
  • Länkar till dessa bloggar.
  • Meddelar de nominerade om deras vinst.
Så nu kommer mina nomineringar:

Underbara Clara - Clara är den underbara som har ett hem som jag skulle kunna flytta in i vilken dag som helst, hon delar också med sig av sina åsikter, recept och tankar om allt från stort till litet.

Onekligen - Lisa är en boknörd som snart släpper sin första ungdomsroman och får bebis vilken dag som helst.

Kom Igen Linda! - Linda är tjejen som delar min kärlek till musiken och framför allt älskade Håkan!

Saturnine - Kalix är inte bara en av de bästa vänner man kan ha, hon är också förbannat bra på att skriva så att man både skrattar och gråter. Bara det faktum att vi blev kompisar genom att läsa varandras bloggar gör det värt att nominera henne till varenda bloggpris som finns!

Hogie - Jag har följt Hogie genom hennes blogg i snart 5 år och när jag behöver tips om ny bra musik vet jag exakt vem jag ska vända mig till.

Gyrot - Vi dalfolk måste ju hålla ihop. Dessutom bjuder hans blogg alltid på ett skratt.

Miriams Kafferep - Miriam bjuder på kakor, fina kläder, tankar och designerdrömmar.

Det är mina 7 nominerade. En blandning av sött och salt, som Lasse Berghagen skulle säga. Idag dricker jag coca-cola. Jag får det efter att vi städat hela lägenheten och tvättat och stått i. Så nu är vi redo för gäster imorgon!

Scouting For Girls - She's So Lovely

Människor ramlar runt på stan.

Idag har vi städ- och tvättdag. Till och med mattor har vi tvättat. Det var ingen lätt match. Nu hänger det mesta på tork och det är dags att börja dammsuga. När jag tog ut dammsugaren från städskåpet och skulle börja dammsuga i köket kom Jimmy inrusande och sa: "Kan inte jag få ha dammsugaren i sängen först?!" Ehm. Jaha. Personligen tycker jag att han kan vänta med sånt tills jag är bortrest åtminstone. Men tydligen inte. Nu hade Jimmy en ursäkt om hår och damm på madrassen men så lättlurad är jag faktiskt inte. Nu ska jag i alla fall få börja dammsuga. Återkommer ikväll med lite nomineringar då jag, lilla jag, fått ett litet pris. Och ja. Ni vet hur jag blir när jag vinner nåt. Stolt som tuppen!

Guns N' Roses - There Was A Time

Vet du inte att människor ramlar hårt?

Igår kom jag på mig själv med att bli överlycklig för att den nya säsongen av Kyle XY har börjat, det var ju ett år sen säsong 2 tog slut så det var på tiden. Och egentligen borde jag inte gilla den serien för den är verkligen inte jag, men jag gillar den ändå. Det är lite Sci-Fi utan att vara för mycket, och så är det ett skönt litet avbrott från alla andra amerikanska ungdomsserier där folk är lite kära här och lite kära där. Det är skönt med lite spänning ibland. Och när fan börjar Lost egentligen? På tal om avbrott från alla amerikanska ungdomsserier...

Dessutom undrar jag om det är manusförfattarna till My Little Pony som tagit över manusförfattandet till One Tree Hill. Det är ju bara konstant lycka. Woo, Nathan blev basketproffs igen, Haley håller på med musik igen, Brooke adopterar barn hit och dit och VÄRST AV ALLT är ju att det är skitbra mellan Lucas & Peyton. Ska det vara så? Snart bröllop och bebis på G. Är det så vi vill ha dem? Nej. Det är det inte. Nu kommer det antagligen hända någonting så att Peyton får missfall, men ändå. Var är den djupa ångesten?

Nej. Tacka vet jag Andra Avenyn. Där är det bara misär. Alkoholism, HIV, otrohet, faderskapstest, mord och blod och annat som man kan relatera till. Ehm. Ja. Nästan i alla fall. Nepp. Jag har verkligen ingenting att göra just nu, och jag har ju inget eget liv att skriva om så jag levde mig in i min fiktiva värld istället. Nu ska jag göra min man sällskap i sängen. Han sover visserligen redan så jag får sällskapa med min bok. Han somnade till och med innan hockeyn var slut så han vet inte att Leksand vann med 5-4. Hade de låtit Eddie Läck stå i målet hade de vunnit med 5-0.

P.O.D - Addicted

Precis som du och jag.

Hemma från IKEA och sjukt sugen på coca-cola. Det är första gången på länge som jag känner ett sånt sug utan att vara bakis. Men jag orkar inte gå ut mer idag så det blir ingen coca-cola. Istället ska jag värma upp min nya potatispress och brännmärka Jimmys ass. Från och med idag är han min bitch. Öhm. Nej, det har han ju varit sen 29 februari 2008. Men från och med idag kommer det att synas på hans ass. Neeeej. Min potatispress är för fin för sånt. Och alldeles ny också.

Förutom potatispressen köpte vi lite glasburkar att ha pasta och sånt i, och massa doftljus. Egentligen skulle vi köpa ett cd-ställ, men när vi väl hittade det som vi vill ha så insåg vi att det var alldeles för tungt för att ta på bussen. Så det blev inget cd-ställ. Sen tänkte vi även passa på att köpa oss ett större täcke så vi slipper slåss om det, men det täcket vi ville ha fanns såklart inte i modell större. IKEA var helt enkelt emot oss idag. Så vi åkte hem istället.

Och jag fick laga en av mina favoriträtter, som förutom att den är sjukt god, dessutom är förbaskat enkel och går väldigt fort att tillaga. Vilket var en väldig tur då Jimmy var så hungrig att han låg och krampade i soffan. Ungefär. Så. Här är Dagens Middag:

Pestokyckling & Tagliatelle


200 gr kycklingfilé
1-2 vitlöksklyftor
2 dl cremé fraiche
ca 1 burk pesto
Tagliatelle

Skär kycklingfilén i fyrkantiga bitar. Stek kycklingbitarna tills de är genomstekta.
Ha i cremé fraichen, 1-2 vitlöksklyftor beroende på hur du vill att det ska smaka och peston.
 Vill du att det ska smaka mycket pesto har du i hela burken, men även det är en smaksak.
Låt allting koka ihop till en god gryta.
Servera med tagliatelle.

Nu ska Jimmy snart sitta klistrad vid skärmen och vänta på hockeyresultat i flera timmar, så jag tänker gömma mig i köket och baka en kaka. Mmm. Våra nya doftljus luktar gott. Det som är bra med doftljus är att man slipper städa för det luktar ändå alltid nystädat. Jag är så fruktansvärt bra på att hitta genvägar ibland.

Danko Jones - Heartbreak's A Blessing

Det är en lång väg ner och du skulle aldrig ramla mer.

Nej. Det blev ingen Dagens Middag igår, dels för att jag var på alldeles för dåligt humör för att ta en bild men dels för att maten var... Mindre god. Man ska inte säga att saker är äckliga, det har man ju fått inpräntat som arbetsskada i huvudet. Så maten var mindre god. Den var faktiskt inte äcklig, den var verkligen bara mindre god.

Dessutom spenderade jag ju större delen av kvällen hos Evelina igår. Där fick man både coca-cola och chokladglass, det får man minsann inte hemma. Vi fick lov att leta reda på Humanisten också så att vi vet vart vi ska på måndag. Och fastän det av den anledningen kanske hade varit lite skönt att på kvar på Viktor Rydbergsgatan så saknar jag det inte ett dugg. En liten morgonpromenad har väl aldrig skadat. Säger jag idag. Nästa vecka kommer jag att låta annorlunda vill jag lova.

Idag ska jag och Jimmy till IKEA. Han gick upp före mig idag, så jag är glad och nöjd. 4 gråtomgångar och en alvedon senare. Höhö. Nu håller Jimmy på att somna. Så nu måste vi åka, innan han däckar av i soffan. Mot IKEA alltså.

Mustasch - I Hunt Alone

Jag ramlar kär i dem som inte ens vet vem jag är...

Jag mår psykiskt dåligt. Vart är världen på väg. Vad är det här?!



Ska det här hemska modet komma tillbaka? Om det ens var ett mode, personligen får det mig bara att tänka på indianerna på Rättviks Marknad, eller de där lite äldre farbröderna med skägg och cowboyhatt som kallar sig själva för Varg-Bengt, Örn-Staffan, Älg-Åke och liknande. Och det är alltså så alla fashionistas tänkt klä sig i vår? Jag vill inte vara med längre. Någonstans måste vi ju ändå dra en gräns eller hur? Ni KAN inte börja tycka att det här är snyggt. Det är hemskt. Det är hillbilly-mamman på föräldramötena som kommer dit i sin röda skitiga pickup med jeansväst och snowjoggings som har såna har t-shirts. Nu går jag ut i strejk. Bägaren har runnit över.

Annars har jag cravings efter ost&persilja-chips och tycker, som vanligt, att Jimmy ska vakna snart. Ikväll ska jag till Evelina och titta på säsongstarten av Andra Avenyn. Ja, vi står för att vi gillar Andra Avenyn. Inget hymlande här inte. Snart rymmer jag med en cirkusdirektör. På riktigt. Jag är så jävla trött på att skrota runt här ensam om dagarna. Tur att jag börjar skolan på måndag så jag har något att sysselsätta mig med. Tur för Jimmy också, då behöver han bara träffa mig sisådär 4-5 timmar om dagen. Ja, ungefär som nu alltså. Jepp. Liten är på argt humör. Som synes.

Millencolin - Danger For Stranger

Jag har ramlat där förut och det är mer än bara nån sorglig kliché...

När jag var tillsammans med mitt ex så hade han lite olika knep för att dölja sina otrohetsaffärer. Ett av knepen var att han raderade sina samtalslistor på mobilen hela tiden, så om jag lånade hans mobil och skulle ringa någon jag tänkte att den ringer han säkert ofta så var samtalslistan alltid raderad. Naiv och gullig som jag är så tänkte jag bara att han kanske ville ha lite ordning och reda. Min dåvarande bästa vän tänkte inte lika långt och när jag lånade hennes mobil och råkade komma in samtalslistor enbart av den anledning att jag inte förstod mig på hennes mobil så var de flesta uppringda samtalen till min dåvarande pojkvän. Naiv och gullig som jag är så tänkte jag bara att det var ju roligt att min pojkvän och min kompis kom så bra överens.

Detta har ju, som ni alla vet, gett mig några små men. Som till exempel nu när jag sätter mig vid Jimmys dator och allt sånt som man googlat på innan har försvunnit. "AHA! VEM har han nu spanat på?" Tänker jag. I ungefär 2 sekunder tills jag inser att det är Jimmy vi snackar om. Han vill nog högst troligast bara ha ordning och reda. Om inte annat så har han porrsurfat inatt. Och det kan jag leva med. Om det inte är barnporr... Men eftersom jag är äldre än honom så är han nog inte så intresserad av sånt. Och tantporr, ja, det kan jag också leva med.

Queen - Somebody To Love

Jag ramlade in på ett diskotek,

Nu har vi varit och veckohandlat, och kämpat och stånkat och burit som vi gör varje måndag. Ah, det ljuva svensson-livet. Jimmy bar mest. Jag hade endast en liten matkasse att bära på, men jag har å andra sidan en blodblåsa på stortån och den måste nästan räknas som en extra matkasse att bära på. Tycker jag åtminstone. Men nu kommer det ni väntat på.
Dagens Middag:

Sallad med kycklingfärs och nudlar.


400 gr kycklingfärs
2 vitlöksklyftor
2 tsk sambal oelek
1 stjälk selleri
3 st salladslökar
½ huvud romansallat
½ gurka
Nudlar

Riv vitlöksklyftorna. Stek vitlöken, kycklingfärsen och sambal oelek.
Gör en dressing på rapsolja, olivolja, saften från 1 lime, 1 finhackad chilifrukt & sweet chili sås.
Blanda efter behag så att ni får den så stark/svag som ni själva vill. Finhacka sellerin och salladslöken.
Blanda det med dressingen. Blanda färsen med dressingen, blanda sedan i hackad gurka och salladen.
 Servera tillsammans med nudlar.

Nu sitter jag mest och önskar att jag skulle kunna tycka om kaffe. Tänk en kaffe och kaka på maten. Det vore något det. Men kaffe är äckligt, och kaka får man inte äta varje dag. Så jag dricker te istället och försöker tvinga Jimmy att äta upp kakorna vi har i kylskåpet. Vidare önskar jag att Jimmy ska vrida tillbaka dygnet så jag slipper sova ensam varje natt och slipper gå runt och ha tråkigt ensam om dagarna. Antingen det eller en bebis, en bebis skulle också kunna hålla mig sällskap om dagarna. Och vaken om nätterna...

Pavement - Winner Of The

Och sen ramlade jag ut så vitt jag vet...

Efter en promenad på en timme kom jag hem idag och såg ut som en dränkt katt. Det droppade vatten om min mössa när jag tog av mig den. Så nu hänger alla träningskläderna och droppar i badrummet, och utanför fortsätter regnet att ösa ner. Jag har nästan glömt hur solen ser ut och det känns lite som att bo i England igen...

Annars tycker jag att det är roligt att gulliga Yoshi har börjat blogga. Eftersom vi går om varandra hela tiden och inte har lyckats ses sen i juni så är det bra att hålla koll på henne genom bloggen där hon skriver om vad hon gör i Bergen ( Norge, alltså) om dagarna tillsammans med sin Andreas och deras ca ett halvår gamla dotter Sarah. Som dessutom är född nästan på pricken ett dygn före min brorsdotter Elsa. Hursomhelst, är ni nyfikna på hennes blogg går den att läsa här.

Nu väntar jag på att Jimmy ska vakna så att vi kan gå och handla mat. I väntan på detta tittar jag på Gossip Girl och dricker te, som vanligt alltså. Jag har knallrosa leggings på mig. Det känns bra. Jag har varit lite för färglös på sistone. Men idag sa jag åt mig själv att skärpa till mig!

Jason Mraz - Butterfly

Och sen ramlade jag omkull och tog mig upp igen.

Uh. Det ska verkligen bli skönt att få en sysselsättning nästa vecka. Nu gör jag ingenting om dagarna, vilket tar bort lusten att göra någonting överhuvudtaget. Just nu sitter jag och tvingar mig själv till en promenad. Jag brukar kunna lura mig själv genom att locka med att bara gå den lilla, för jag vet att sen när jag väl kommer ut kommer jag att tycka det är så skönt att gå så jag kommer att fortsätta gå av bara farten. Och sen peppar jag mig själv med att när jag kommer hem igen så får jag titta på de senaste avsnitten av GG och OTH. Och ta en dusch, det får jag inte annars... Hrm.

Nej. Nu ska jag slänga i mig något lite lunchaktigt, och sen beger jag mig ut på min långa resa. Alltså min lilla promenad. Jag blir lite mer pepp när jag läser Kalix blogg om hur duktig hon är på att träna, nu kanske man inte kan jämföra spinning med en promenad men nu pratar jag bara om aspekten att röra på sig. Kalix är lite mer av en fighter än vad jag är, jag känner mig bara dum när jag sitter på en spinningcykel och inte ens orkar första låtem. Behöver jag tillägga att jag hatar att cykla? Nej. Spinning är för såna där coola människor som har sån där kondition. Det ingick inte i mina gener.

Anna Ternheim - Terrified

Och sen ramlade jag omkull igen...

Fulla människor säger de konstigaste saker. När Jimmy ramlade in i sängen i morse vid halv sex utbrister han: "Pernilla, du är runt..."
- Va?
- Du är runt!
- Vad fan betyder det?
- Men du är liksom... Runt, Pernilla!
Jag tänkte ett tag att det kanske är västgötska och det var därför jag inte förstod det, men medan Jimmy fortfarande sov så frågade jag Evelina om hon visste, hon hade ingen aning. Nu när Jimmy har vaknat så frågade jag honom också, och han har ingen aning alls om vad han menat med att jag är runt. Men runt, det är jag. Det håller han fast vid.

Annars har jag orkat med att duscha, varit och köpt cola och till och med orkat laga söndagsmiddag bestående av potatisgratäng & fläskfilé inlindad i bacon. Mmm. Potatisgratäng. Jag bjuder inte på någon bild, för jag tar lite för givet att alla vet hur potatisgratäng och fläskfilé ser ut. Jag tar också för givet att alla vet hur man gör potatisgratäng. Fläskfilén skar jag i lagom stora bitar, stoppade in i ugnen på 220 grader tills den var genomstekt. Sen lindade jag i den i baconskivor och stekte dem tills baconet var... Gott. Fett. Det är grejer det en söndag som denna.

Nu ska jag titta på Gordon Ramsay. Vilken kille, yes?!

The Hives - Tick Tick Boom

Jag ramlade in i en taxi...

Nej. Det gjorde jag inte. Jag gick hela vägen hem igår. Ensam. Då Jimmy och Evelina åkte vidare. Själv var jag mest trött och, om jag ska vara helt ärlig, så tycker jag inte det är så roligt att vara ute och rumla hela nätterna längre. Men så får man inte säga högt, för då är det något fel på en. Så vid klockan två gav jag upp. Gick hem. Pratade med Hanna halva natten och lyckades kanske sova en timme innan Jimmy kom hem. Och han var mest full och snarkade så det blev soffan för min del i natt. Där var det kallt och jag har knappt sovit mer än 4 timmar inatt. Suck.

Det blir en tidig kväll ikväll istället. Nu har jag huvudvärk och tittar på dålig eftermiddagsteve och vill ha coca-cola men orkar inte gå utanför dörren. Söndagar är liksom till för att inte gå utanför dörren. Mitt humör är inte på topp idag som ni kanske märker. En dusch kanske piggar upp. Eller att hoppa från balkongen. Jag bestämmer mig för vilket så snart jag känner att jag har kraft till något av det. Bläbläblöja.

Visa mig den maximala hastigheten.

Nu sitter jag i nylockat hår och har så smått börjat fixa mig i ordning inför kvällen, som börjar Halv Åtta Hos Eve. Jag ska ta med mig alkohol, glatt humör och en moderat som personliga saker. Och så hoppas jag att det inte regnar ute, för då kommer mitt nu så fint lockiga hår att vara rakt igen när vi är framme. Vilket det visserligen med 80% chans kommer att vara ändå. Nåja, det är sånt jag har lärt mig att leva med. Jag är liksom tjejen som får skäll av frisörerna när jag är och klipper mig för att jag plattar håret för mycket, jag som plattat håret en gång i hela mitt liv. Sen skäms de lite när de inser att de gjort bort sig och att jag har sådär rakt hår på riktigt. Stackars dem. Själv lider jag inte så mycket av det faktiskt.

Väntar på maten gör jag också. Det är Jimmy som står för maten idag. Det innebär att han har stekt köttfärs, haft i en färdigmix Mexicana och nu håller på att koka ris. Jag förstår att ni är mäkta imponerade. Det är även jag. Tror jag. Jag vet inte, jag har aldrig ätit Mexicana förut. Det ser ju gott ut på förpackningen åtminstone.



Annars har vi varit på stan och gått på Systembolaget. Åtminstone Jimmy. Mitt leg har gått ut och jag har inte råd att skaffa mig ett nytt så jag hoppas på att krogvakter och Systembolagspersonal ska vara snälla mot mig i ungefär en månad framåt. Det ska nog gå bra. Göteborgare är ju snälla i allmänhet. Som damen här nere på våran Servicebutik, hon är trevlig hon och lär oss att hitta i våran nya stadsdel. Krokslätt byggdes inte på en dag, som vi brukar säga. Nej. Det brukar vi inte. Det är bara jag som hungersvamlar nu. Food, glorious food!

Evergrey - Broken Wings

Vart du vill, så fort du kan.

Dagens Middag:

Köttgryta med matvete.



450 gr grytbitar av nötkött
1 rödlök
9 dl vatten
1 tärning köttbuljong
2 msk oxfond med rödvin
2 dl matvete
1 tsk spiskummin
salt
grovmalen svartpeppar
1 burk kidneybönor

Skär rödlöken i klyftor. Bryn grytbitarna och rödlöken tills löken mjuknat i en gryta.
Ha sedan i vatten, buljong, oxfond, matvete och kryddor. Låt detta sjuda i grytan i ca 30 minuter.
Ha sedan i kidneybönorna. Sjud i ca 10 minuter till. (tills köttet är mört.)
Ät. Gärna med en god sallad till.

Det kanske inte ser så apitligt ut på bilden, men det var helt sjukt gott. Och matvete mättar som bara den. Det är perfekt om man är många, eller om man (som Sandylicious) har en pojkvän som äter som en häst. Hoho. Nu ska jag läsa bok och sen försöka sova lite. Det ska tydligen ölas imorgon har min man och min fruga kommit överens om. Okej då, jag kanske också hade ett finger med i spelet. Att umgås är ju aldrig fel.

Taken By Trees - Lost And Found

Det är en lång väg ner...

Jimmy: "Det är fredag idag va?"
Jag: "Jaa..."
Jimmy: "Dillchips!"
Jag: "Va?"
Jimmy: "Jag är sugen på dillchips, ska du vara nyttig idag?"
Jag: "Mmm.."
Jimmy: "YES! Då slipper jag dela med mig!"

Han är ett as. Lägg sedan till att han är moderat också. Att slippa dela med sig är det bästa han vet. Varje gång han slipper dela med sig är som julafton för honom. En julafton där han bara han får paket. Mer en födelsedag alltså. Nu kommer han att springa runt med ett borgerligt leende på läpparna resten av kvällen.

Och du skulle aldrig ramla mer.

Häromkvällen upptäckte jag att de visar Coupling på tv4+ sent på kvällarna. Och efter att Jimmy sett ett avsnitt så ville han tydligen se mer, så nu har vi alla säsongerna här hemma. Det låter som ett lagom bra fredagsnöje tycker jag. Coupling hela kvällen. Den brittiska versionen såklart, den amerikanska är ju bara tråkig och överdriven. Och så är ju brittisk engelska så mycket skönare att lyssna på också. Där är vi dock lite oense, jag och herr von Lindroos. Han brukar mobba mig för mitt brittiska uttal. Coupling var det ja. Mera Coupling åt folket!





The Ark - Prayer For The Weekend

Kör mig vart du vill.

Nu har jag precis skickat hem Evelina, himla jobbig människa det där. Kommer hit och äter upp all vår mat. Nej. Det var faktiskt jag som bjöd in henne på tacos. Och eftersom dagens middag bestod av tacos, som jag hoppas att ni alla vet hur det ser ut och hur man lagar, så tänker jag inte bjuda på någon dagens. Jo. Jag bjöd ju Evelina på dagens, och det är huvudsaken tycker jag. Mätt blev jag också.

Annars har jag mest visat för Jimmy vilken hemsk flickvän jag är. Igår hade jag sönder en av hans porslinstomtar när jag skulle städa undan julen. Säkert var det en dyr sak också. Herr von Lindroos är ju inte känd för sina Eldorado-grejer direkt. Jag som fortfarande var lite på konstigt humör började störtgrina, och det var så Jimmy hittade mig. Storgråtandes med massa porslin omkring mig. Jimmy blev nog mer förvånad över att jag var ledsen än över att jag haft sönder tomten. Idag lyckades jag ta bort hela hans spelningslista på Winamp. Det var inte meningen. Jag tröstade honom med att gå och köpa en julmust, och nu verkar han rätt så glad igen i alla fall. Tills imorgon när jag antagligen förstör något mer för honom. Haha.

Apropå det där med mitt konstiga humör. Kan man få PMS-besvär fastän man inte har mens? På den tiden jag hade mens så var jag alltid väldigt gråtmild av mig under den tiden på månaden. Så det kanske är nåt sånt som har gjort att jag har känt mig lite låg de senaste dagarna? Nej, jag är inte gravid. Jag äter mini-piller som tar bort allt sånt där jobbigt tjafs och det är helt sjukt skönt. Sparar pengar gör man också. Och så blir kroppen lite fucked up, men det bjuder vi på.

Dags för en dusch kanske. Och att sortera tvätten. För vi har varit duktiga och tvättat idag. Heja torkrummet! Det är en bra uppfinning faktiskt. En annan dum sak är att vi aldrig kommer ihåg att vi har en bastu i källaren. Den borde vi utnyttja lite mer. Bastu och öl. Minus öl, plus cider. Det vore nåt det.

The Delfonics - Love Won't Let Me Wait

För jag tänker aldrig ramla hit igen.

Idag har vi snö i Borget! Borget är Pippens ord för Göteborg, som nu används flitigt av hela familjen uppe i Dalarna. Men nu har vi snö i Göteborg. Oj, vad det snöade i morse. Härliga tider. Det är bara för att jag stod och demonstrerade för att jag ville ha snö utanför servicebutiken här utanför häromdagen. Åtminstone om Evelina frågar så är det så, att jag egentligen aldrig gjorde det men att vi fick snö ändå behöver ju inte hon få reda på. Jag har också upptäckt att bara någon kilometer här bakom oss finns ett naturreservat med massa elljusspår, vilket alltså innebär att jag inte behöver ut och gå bland alla bilarna som jag hatar att göra. Jag vill gå i skogen, och nu ska jag göra det också. Inte NU alltså. Men i fortsättningen.

White Lies - Death

Dom är uppe på taken.

Nu kommer den, som utlovat. Med bild och allt.

Dagens Middag:



Potatis: Klyft
Fläsk: Karré
Salsa: Hemgjord (saften från 2 lime, 1 msk fish sauce, gurka, tomat, 1 röd chilifrukt, ingefära, koriander)

Marit Bergman - No Party

Ps. Årets Manliga Artist = Hååååååååååkan <3. Såklart. Congrats.

Alla är högt över staden.

Jag satt och kollade igenom alla "photos of me" på Facebook och insåg att jag är verkligen pricken över i på alla fester, och till vardags också. Här kommer bara ett litet urval:







Nåja. Jag ser åtminstone inte ut som alla andra Gina Tricot-tråkiga fashionistas. Pricken över i. Tänk om man hade en hel garderob med bara prickigt. Snart så, snart är jag där. Men jag hinner nog få någon ny fetisch innan dess. Så brukar det bli för min del. Även om prickarna har hängt med i många år, som synes.

Sommaren snurrar fort.

Vet ni? Nu är jag lite gladare igen. Det kan bero på att jag fått sova ordentligt. Eller kanske inte ordentligt, men åtminstone så att jag känner mig lite mer utvilad. Jimmy väckte mig tre (3!) gånger inatt för att jag drömde mardrömmar. När Jimmy frågade vad jag drömde hade jag tydligen mumlat fram: "Femkronors-mannen jagade mig med en sån där grej som Buffy har..."  Jag menade nog en träpåle, fast varför femkronors-mannen jagade mig med en sån kan jag inte riktigt förstå.

Nu har vi nyss kommit hem från stan där vi strosat runt med svärmor och Jimmys lillasyster, vi kan kalla henne Elin. Jag köpte... Ingenting! Som vanligt nuförtiden. Men vi hämtade ut biljetterna till p3Guld-galan som vi ska på nästa lördag, då även Hanna och Clara kommer ner för att hälsa på. Så det ska bli förbannat trevligt må jag säga. Lite besök, lite fest, lite Håkan Hellström. Kan det bli bättre? Ja. Om jag får sitta mellan Håkan och Howlin' Pelle på galan, tyvärr kunde man inte vara så specifierad med platserna så jag får nog vara nöjd ändå jag.

Och inte blev det någon Dagens Middag igår heller. Förlåt. Jag ska bättra mig. Jag kan ju åtminstone berätta att vi åt köttfärsröra med fetaost och soltorkad tomat i pitabröd, tillsammans med olika tillbehör som sallad, gurka, tomat, tzatziki och sånt. Det var grek-inspirerat eftersom min svärmor tydligen tror att hon är en grek, enligt Jimmy. Gud, vad Clara skrattar när hon läser det här. Jag menar inte att hon är en grek, din grek!



Här är ialla fall gårdagens efterrätt. Banangalett. Det är vanlig deg till vetebröd som man sedan bakar ut till två rundlar, nyper upp kanterna så inte fyllningen rinner ut och sedan låter jäsa i 40 minuter. Sedan fyller man dem med en fyllning bestående av 4 dl banan, 1 dl vispgrädde, 1 3/4 dl strösocker, 2 ägg och om man vill lite russin. Detta vispar man ihop med en elvisp och häller sedan i rundlarna. In i ugnen, 200 grader i 20 minuter. Låt svalna, skär upp. Ät. Jag vet inte om det är gott för jag tycker inte om banan, men enligt Elin var det gott i alla fall.

Nu vill jag ha te. Ikväll LOVAR jag att bjuda på en Dagens, giiiiirls. Ey, brushan, du har kebab i mobilen.

Timbuktu - Karmakontot

När vi bara snöade bort...

Jag känner mig låg. Blue. Blue är det ord som bäst beskriver det. Finns det något svenskt ord som passar lika bra? Nej. Faktiskt inte. Jag vet inte varför. Det finns ingen anledning alls. Jag bara känner mig nere och ensam och trött och ledsen. Som att jag konstant är en halv millisekund ifrån att börja gråta. Det har känts så sen igår. Och jag bara biter ihop och är låtsaslycklig och putsar och fejar och bakar och skrattar. Fast jag egentligen skulle behöva mig ett rejält gråt. Ibland kanske man bara behöver det. Rensa ur tårkanalerna. Utan anledning.

Jimmy är nere på stan med sin mamma och lillasyster, sen kommer de hit och ska sova över här. Alltså inte bästa tidpunkten att vara deppig. Alltså kanske inte jättebra idé att gråta ut nu, man vill ju inte se ut som en rödmosig nedgråten liten tjej när de kommer, speciellt när jag inte ens kan förklara varför jag är ledsen. Alltså kanske jag borde sluta lyssna på Kärlek Är Ett Brev Skickat Tusen Gånger nu. Men jag vill ju gråta. Det är nästan så att jag längtar efter att få börja gråta. Så att jag får det gjort.

Dammit. Nu gråter jag. Bäst att sluta. Det finns säkert något att diska eller putsa istället. Gråter gör vi icke. ICKE!

Jag vågade aldrig hålla din hand...

Jag tycker att den här krönikan var väldigt bra. Dels för att den är sann, fast kanske väldigt mycket för att jag aldrig har klarat av Linda Skugge. Inte ens på den tiden när hon kallade sig feminist. Jag tyckte bara att hon var gnällig och bitter. Men vadå, du gillar ju bitterhet? Tänker ni nu. Njae. Jag gillar bitter humor. Jag gillar när folk är bittra över saker man har rätt att vara bitter över. Vad var Linda Skugge bitter över? Att hon inte fick hångla när hon var ung. Mm. Buhu. Stackars Linda. Det var det enda det handlade om. Att hon ville hångla. Att hon behövde bekräftelse. Av en kille såklart. Det är ju jättefeministiskt.

Jag har som ni alla vet väldigt svårt för tjejer som måste få säga själva bekräftade genom killar hela tiden. Som måste hångla och ligga runt med killar bara för att känna sig bekräftade. Jag vet inte hur många av mina kompisar som någon gång har haft som ursäkt till varför de låg med någon som de sedan ångrat att de behövde bekräftelse. Och jag har alltid frågat hur man kan känna sig bekräftad genom att bara vara ett ligg för någon? Jag vet inte Linda. Du missade knappast något bara för att du inte fick hångla så mycket på högstadiet/gymnasiet. Eller gjorde hon kanske det?

Jag kommer aldrig att glömma en gång när jag och 3 kompisar satt hemma i mitt kök och jag och en av tjejerna satt och skojretades med de andra två tjejerna för att de var yngre än oss. Sa att vi inte skulle köpa ut åt dem när vi fick gå på Systemet och sånt. Då plötsligt en av de andra två tjejerna, på fullt allvar, säger: "Det spelar ingen roll att ni är äldre än oss för vi kommer ALLTID ha mycket mer sexerfarenhet än vad ni har!" Jag vet fortfarande inte vad hon menade med det. Om det betydde att de var snyggare eller mognare eller bättre än oss? Och varför det isåfall avgörs på hur mycket sexerfarenhet man har? Hon hade rätt i sitt uttalande i alla fall. Men är det något att vara bitter över?

Varför ska det alltid i slutändan handla om att få sig själv bekräftad av en kille? Varför duger det inte med att ens kompisar säger att man är snygg/rolig/bra? Eller ännu bättre, varför duger det inte att man själv tycker det?

Det är därför jag aldrig klarat av Linda Skugge. För att hon mest av allt ville hångla med någon.

Hellacopters - Carry Me Home

Vi är inte såna som i slutet får varann.

Jag har ont i mitt huvud. Men är mätt i min mage. Så det är ju ett plus. Varm är jag också. Jag har gått runt halva Göteborg idag, det tyckte jag passade sig bra när det är femton minus utomhus. Ner på stan och sen gå hem igen, bort till något konstigt industriområde i Mölndal för att hämta ett paket på ett postkontor lååångt borta i ingenstans och hem igen, till Willy's för att veckohandla, upptäcka att allt finns där utom köttfärs så vidare till Ica Maxi för att köpa köttfärs. Och hem igen. Mycket promenerande med röda kinder och en iskall näsa har det blivit. Och en väldigt lång fika med Evelina. Ungefär 3 timmar satt vi där på fiket och diskuterade vilket sätt att mördas på som skulle vara värst. Hm. Ja.

Dagens middag:
Röd quinoa med grönsaksröra och quornfilé.

Tyyyyväääärr tog jag ingen bild på denna underbara skapelse, men ni får väl använda fantasin lite. Quinoan såg ut som röd quinoa brukar göra, grönsaksröran såg ut som lök, röd paprika, grön paprika och tomat brukar se ut när man hackat och stekt den och quornfilén såg ut som quornfilé brukar göra när man först marinerar den och sedan steker den.

Tror ni nu att jag sitter här och gör ner såna som har dagens outfit på sin blogg? Nej. Det skulle jag aldrig göra. Jag gör aldrig ner folk överhuvudtaget. Skulle aldrig driva med en annan stackars människa. Okej då. Jag vill bara bevisa för er att dagens middag ÄR roligare än dagens outfit.

Jimmy har köpt två påsar chips till hockeyfinalen inatt. Och jag har nyttig dag, hur mycket suger inte det? Nåja. Jag dricker lite te istället. Har ju bara druckit 5 koppar tidigare idag. Nu ska jag pussa på Jimmy. Han hatar mig.

Timo Räisänen - About You Now

Och alla bara pratar;

Nu ska jag strax ge mig av till Viktor Rydbergsgatan för besiktning av våran gamla lägenhet, jag hade tänkt gå dit då det bara är 20 minuters gångväg men... Nej, fan. Inte i 15 minusgrader. Då snyltar jag hellre på Västtrafik. Jag har ju som sagt inte ens några vinterskor här nere. Och den tjocka vinterjackan har krångligt blixtlås så den går inte att stänga. Ah. Jag älskar undanflykter, speciellt bra sådana. Dessutom bävar jag redan inför att gå till Willy's och handla idag och bära hem tunga kassar i den här kylan. Hu!

Så, off we go! Efter besiktningen ska jag och Evelina ta en fika, det är sånt man gör när man är separerade. Fikar och pratar om allt som har hänt sen sist... Ehm, i torsdags morse alltså. Och sen dess har vi ju inte sms'at med varandra alls, oh nej. Inte skulle väl vi? Nej. Jag menar det.

Håkan Hellström - För En Lång Lång Tid

"Är det sant?" och "Jag har hört om dig..."

Nu har jag varit duktig och lagt upp 2 klänningar, 1 par jeans och 2 kjolar på tradera så jag får lite klirr i kassan. Eller mest för att garderoben är för liten och kläderna för många. Klirret i kassan är ju bara ett litet plus. Vill ni köpa något så hittar ni alla mina auktioner HÄR. För visst är ni alla sååå intresserade av att spatsera runt i mina gamla kläder? Ja, det förstod jag väl. Tur för mig det, eftersom jag själv inte är så intresserad av att göra det.

Undrar om min man har tänkt kliva upp ur sängen idag överhuvudtaget? Jag förstår honom visserligen, för det är så jäkla kallt så man har ingen lust att gå upp. Det enda jag har lust med är att sitta framför teven under min filt och dricka mitt te. Tyvärr är det bara skit på teven så det blir liksom inte av. Istället gör jag lite nytta, som att lägga ut saker på tradera, slänga upp bilder på fejsbuck, diska, ta ut soporna och damma. Jag vill baka banangaletter, för vi har bananer som ingen kommer att äta upp innan de blir bruna. Tyvärr är bananer också det enda vi har för att göra banangaletter och ORKA gå till Willy's i den här kylan. Nej. Jag menar det jag. En kopp te till? Ja tack.

In Flames - Alias

Jag kommer aldrig tillbaka hit igen.

Jaha. Här trodde jag att jag flyttat söderut och så är det ELVA jävla minusgrader. Jaja. Jag vet att det är tjugo i Sågmyra, men där ska det ju vara så. Här nere har jag vant mig vid att ligga runt +5 grader trots att det är vinter. Och om det nu ska hålla på och vara så jävla kallt så kan de väl minsann bjuda på lite snö också? Men icke. Kallt som fan ska det vara, men med barmark. Antagligen är det halt som fasiken också, det var det i alla fall igår. Fast då var det å andra sidan fem grader varmt också. Imorgon ska det tydligen bli ännu kallare. Typiskt. Jag som inte ens har några vinterskor här nere. Jag kanske kan låna Jimmys, om jag tar på mig fem par sockor under så passar de nog perfekt!

Anna Ternheim - What Have I Done

Neonskyltar på gatorna, sänder ljus till mig och skatorna.

Det är en slö lördag med JVM i hockey och chips och dip. Jimmy dricker öl också. Så manlig är inte jag. Jimmy däremot, han är så manlig att han bara börjar skratta när hans stackars flickvän druttar omkull på isen utanför Willy's. Hmpf. Jag ska nog döda honom inatt. Inte bara för att han skrattar när jag ramlar, utan även för att han går runt och låter som ett lodjur hela tiden. Bara för att vi råkade titta på Sundsvall - Troja/Ljungby i eftermiddags och i Sundsvall spelar Niklas Bröms, och när jag var sådär 17-18 tyckte jag att han var jäkligt snygg och hade sen nån sinnessjuk nästan-sex-dröm där jag av någon anledning var ett lodjur. Varför jag ens berättade det för Jimmy från början är ju den största frågan. Inte varför jag har våta drömmar om lodjur, det är fullt normalt. Det är det! ... Väl?!

Annars har jag idag tagit en lååååång promenad i solen, gjort mat bestående av matvete, lövbiff, aubergine och avokado i en härlig röra och nu är det JVM. Tevekväll. Konstigt att man inte orkar ta sig för och göra något, men jag skyller fortfarande på eftersviterna av nyårsafton. Det tar ett tag att hämta sig, speciellt nu när man börjar komma upp i åren.

Är det inte lite lustigt förresten att Aftonbladet har en artikel om att Niklas Wikegård är en mobbare, när han säger vad han tycker, och samtidigt har Alex & Calle Schulman ANSTÄLLDA för att mobba folk?! Fast just ja, det är ju HUMOR. Hela Aftonbladet är fanimej humor. Oh, jag vrider mig av skratt.

Alla dansar, och jag tänker;

Nu är jag alltså inne på mitt 24'e levnadsår. Praktiskt taget pensionär. Detta skulle såklart börja märkas redan på en gång då jag igår bröt lårbenshalsen. Sen dess har jag fått halta mig fram i livet. Nu var det kanske inte riktigt så att jag bröt lårbenshalsen, men inte långt ifrån. Jag lyckades på något sätt ramla rakt på våran utdragsbara skärbräda och låret hamnade såklart mitt på hörnet, så där är det svullet och ett fult blåmärke och så fort man kommer åt det så gör det apont. Men så är det att vara gammal. Krumma små ben, dålig syn och löständer som hoppar ur får helt enkelt bli en del av min vardag i fortsättningen. Kanske börjar jag att tycka om mandelkubb också. Kanske.

Asha Ali - Fire Fire

Är du också själv?

Det blir nog inte det lättaste att vända tillbaka dygnet efter ett nyårsfirande som pågick från 17.30 till 06.00 på morgonen. Men men, det är ju bara nyår en (eller två?) gång(er) om året, så det får det vara värt. Det var trerätters med ostpiroger, fläskfilé med mozzarella och klyftpotatis och citrondessert. Sen var det dans och lekar. Och skålande i champagne på balkongen. Trots massor av alkohol mådde jag märkligt bra i torsdags, även om vi sov till halv fyra på eftermiddagen. Lite bilder får man väl bjuda på då ni andra stackare inte fick ta del av världens bästa nyår:









En väldans massa dans var det, som synes. I går sov vi som sagt till halv fyra, sen var det dags för bakispizzan. Den var god, med oxfilé. Höhö. Det sista var en pik till Jimmy. Sen var Hakim snäll och köpte salt&vinäger-chips som jag av någon konstig anledning börjat missbruka. Det är Fridas fel. Och idag åkte Hakim och Maria hem och vi har haft en asrolig fredagskväll genom att städa lägenheten. Det är så en helg ska invigas! Nu har vi visserligen haft helg i flera veckor känns det som, så det spelar väl kanske ingen riktig roll. Nu ska jag slötitta på South Park och försöka bli trött så jag kan vända tillbaka dygnet. Jag är kär i Butters <3

RSS 2.0