En liten stöld.

Okej, nu var det kanske så att jag i förra veckan skrev i den här bloggen att vi inte skulle äta soppa på jättejättelänge. Men alla vet väl att bloggar är till för att ljugas i? Fast jag ljög ju inte direkt, jag trodde bara då att vi inte skulle äta soppa på några veckor. Istället gick det 8 dagar utan soppa. Men jag hittade ett sånt spännande recept på en liten soppa så jag tänkte att det får gå bra ändå. Jimmy höll på att bryta ihop när han fick veta att vi skulle äta soppa, så det kanske är bäst att ha ett litet uppehåll ändå. Den här soppan hade nog varit godare om man inte varit så trött på just soppa. Puh. Jag är till och med trött på ordet nu. Soppa. Soppa. Foppa. Soppa.

Höstsoppa med chiligrädde

För 4 portioner

1 purjolök
3 vitlöksklyftor
7 dl vatten
1 burk cannellinibönor (400 gr)
2 tärningar grönsaksbuljong
1 1/4 dl grädde
1 liten burk majs
timjan
persilja
2 tsk vitvinsvinäger
salt
peppar

Chiligrädde:
1 1/4 dl grädde
1 tsk sambal oelek

Strimla purjolöken.
Skala och finhacka vitlöken.
Fräs löken mjuk i en kastrull.
Häll av bönorna.
Mixa löken, bönorna och lite av vattnet till puré i en matberedare eller mixer.
Häll tillbaka i kastrullen.
Tillsätt resten av vattnet, grönsaksbuljongen, grädde och majs.
Låt koka i några minuter.
Smaka av med kryddorna och vitvinsvinäger.
Vispa grädden till chiligrädden.
Blanda ner sambal oelek i den vispade grädden.
Servera soppan med chiligrädde och ett gott mjukt bröd.

Okej. Det kanske inte ser så gott ut. Jag tänkte liksom inte så långt som att grädde smälter i värmen så det blev kanske inte världens finaste foto. Men det var gott. Idag äter vi med munnen och inte med ögonen. Sådeså.

I morse när jag åkte till jobbet var det 6 grader varmt ute. Jag fick lov att ha min skinnjacka och halsduk på mig. Det är faktiskt inte okej. Det är bara augusti, typ september, och jag vill åtminstone ha över 10 grader varmt när jag åker till jobbet. 6 grader varmt. Det är det i Göteborg i januari också. Ska vi gå runt och ha 6 grader i ett halvår nu? Tack och lov blev det ju uppåt 20 grader sen på dagen, det blir det inte i januari.

Nu ska jag titta på Vem Vet Mest? Det är jag som vet mest. Bara så att ni vet.

Sky Larkin - Year Dot

Murgröna och guld.

Idag blev det kylskåpsrens till middag. Köttfärssås och spaghetti alltså. Det är enda gången det äts köttfärssås och spaghetti i det här hushållet, när kylskåpet ska rensas. Fast usch, nu låter det som att vi aldrig rensar kylskåpet utan har massor av gammal mat där som typ är på väg att krypa ut därifrån på egen hand. Så är det förstås inte, vi rensar ju egentligen ur kylskåpet varje vecka nästan. Men då slängs det oftast bara i soptunnan, när det är köttfärsås och spaghetti-dags så kan man slänga det i köttfärssåsen istället för i soptunnan. Vilket känns bra mycket vettigare. Förstås.

Nu är jag på sådär knepigt humör igen. Jag ska nog gå och duscha av mig det. Häromdagen hörde jag två tjejer på vagnen som pratade om att de skulle flytta ifrån Sverige om inte Moderaterna vann valet. Ja snälla gör det, tänkte jag då. Helst innan ni går och röstar. Nej. Duscha var det ja. If you start me up I'll never stop.

Autolux - Turnstile Blues


Knacka inte.

Bästa söndagsmaten måste ju ändå vara hemmagjord pizza. Eller bortagjord pizza om man har söndagssjukan. Idag bakade jag pizzan själv. Hade dessutom ett jättekonstigt sug efter grön paprika, som jag egentligen inte ens tycker om, så det fick bli lite sån tillsammans med skinka, färska champinjoner och mozzarella på. Riktigt riktigt gott. Nu ska jag börja göra mig redo för att gå och lägga mig. Det är galet vad fort helgerna flyger förbi. Hur kommer det sig att inte veckodagarna flyger förbi lika snabbt?

Tom Jones - Didn't It Rain

Men jag är en utav de få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden.

Jag är på sjukt bra humör just nu. Fastän att jag fortfarande snörvlar. Men solen skiner så fint ute och jag har ägnat förmiddagen åt att lyssna på finfin musik och baka kakor. Då kan man ju inte vara på annat än bra humör. Hade jag haft en balkong så hade jag satt mig på den med en bra bok och lite nybakta kakor och hängt där hela eftermiddagen. Men nu har jag ingen balkong, så jag kanske tar en av barstolarna och sätter mig vid fönstret och dinglar med benen istället. Det är nääästan som en balkong. Men nu blir det söndagsfika:


Gunnis Knäckkakor

20 st

175 gr smält smör
1½ dl havregryn
1 ägg
1½ dl strösocker
2½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Fyllning:
75 gr smör
4 msk vispgrädde
2 msk kakao
1½ dl strösocker
3/4 msk vetemjöl
ca 1 dl hackad mandel

Sätt ugnen på 175 grader.
Blanda det smälta smöret med havregryn.
Vispa samman ägget med sockret och rör i.
Blanda ner vetemjöl och bakpulver i smeten.
Klicka ut smeten i aluminiumformar.
Grädda kakorna tills de är i ljusbruna, ca 15 minuter.
Blanda fyllningen i en kastrull.
Sjud på svag värme i ca 8 minuter under omrörning.
Fördela knäcksmeten i formarna.
Grädda i ytterliggare 8-10 minuter tills det börjar bubbla.
Låt kakorna svalna.

Såååå himla goda. Testa dem vetja! Ännu ett recept från en av mammas tanttidningar. Det är ju helt fantastiskt vilken kakskatt alla gulliga små tanter därute i Sverige sitter på. Så vem Gunni är vet jag alltså inte riktigt, men jag tackar dig Gunni för att du uppfunnit dessa små godingar. Jag skulle nog kunna äta upp allihopa idag. Kanske lika bra att jag gör det också innan Jimmy kommer hem, annars lär jag ju inte få många själv.

Nu ska jag gå loss på ännu en kopp te. Och kanske flytta tillbaka min dator in i data-/gästrummet. Den har bott i köket ända sen igår nämligen av någon konstig anledning som jag inte riktigt förstår själv. Eller jo, den spelade ju fin musik för mig medans jag bakade och det är väl en himla bra anledning. Förstås.

Skream - Midnight Request Line (Switch Remix)


(det här var däremot inte så himla fin musik. börjar jag bli synthare mot min egen vilja? blip blop blip.)

Jag kan inte vara mig själv.



Jag bju'r på en fin bit såhär på lördagskvällen, ja nästan natten. Året efter att jag gått ut gymnasiet toklyssnade jag på den här mest hela tiden. Sen tappade jag bort mp3-filen och har letat som en galning efter låten igen. Men ingenstans fanns den att hitta. Men youtube, det är grejer det. Så nu toklyssnar jag på den igen. För den är så pepp! Och lite pepp kan man minsann behöva när man sitter ensam hemma och är sjuk en lördagkväll.

Her Majesty - Sunshine

Det är hårt.

Min fina middag idag bestod av Sesambagel med potatissallad och kallrökt lax. Jaha ja. Lax alltså? Ja. Som man då lätt kan räkna ut så har alltså herr von Lindroos flytt fältet och åkt till Falköping över natten. Så då passar jag på att frossa i lax. Fy fabian vad gott det var. Alldeles lagom också med tanke på att jag fortfarande är lite sjukling och inte sugen på så mycket mat. Då blev en bagel alldeles perfekt. Mycket mer än så behöver man inte. Ja, förutom massa kexchoklad, chips & dip och ostringar som finns kvar sen igår alltså.

Jag måste bara tipsa om en liten film vi såg på igår kväll:

När det var min tur att välja film valde jag I Kina Spiser De Hunde. Den var riktigt, riktigt bra. Väldigt rolig. Jag satt där och småskrattade mest hela tiden. Så den rekommenderar jag varmt. 4/5 får den av mig. Jag säger ju det, jag är mycket bättre på att välja film än Jimmy. Åtminstone på att välja filmer som jag själv tycker om. Det är så konstigt med mig, jag kan så mycket. Jag kan nästan allting... Utom slalom förstås.

Imperial State Electric - I'll Let You Down

Ett skepp på havet.

På fredagar får man äta latmat. Så kycklingklubbor, potatissallad, vitlöksbröd och sallad är alldeles perfekt. Jag till och med köpte potatissalladen, så lat var jag. Kycklingklubborna marinerade jag dock och slängde in i ugnen alldeles på egen hand. Grönsakerna till salladen skar jag alldeles själv också. Så jag skulle vilja säga; 80% lat, 20% aktiv. Såsom det ska vara på en fredag.


Efter maten har vi kikat på Svart Katt Vit Katt (Crna Macka, Beli Macor som den så fint heter i original, men vem i hela friden kan uttala det?). Det var Jimmy som valde och han tyckte filmen var helt hysteriskt rolig. Själv tyckte jag mest att filmen var helt hysterisk. Den var nog lite för hetsig för min smak. Inte dålig, men hetsig. Jag tycker ju mest om filmer där det inte händer så mycket. Fast mest var det nog faktiskt så att alla i hela filmen hade lustig hatt och mustasch så jag kunde inte skilja den ena från den andra, vilket gör det lite svårt att hänga med i handlingen. 3/5 ger jag den i betyg i alla fall.


Kaninen har också varit med och fredagsmyst. Han tjatar mest om ostringar hela tiden, så vi får ju lov att köpa ostringar. För kaninens skull alltså. Jag vill ju inte ha ostringar. Inte alls. Nej. Just nu vill jag faktiskt inte det alls. Men det är bara för att jag vaknade med en jävla förkylning i morse så jag känner mig helt tung i hela huvudet och snyter mig hela tiden. Yaaay! Jag har ju liksom inte varit förkyld på... en hel månad! En härlig löneförmån när man jobbar på förskola minsann. Nu ska jag återgå till soffan och snyta mig lite till. Kexchoklad har jag också!

The Groundhogs - Split (Part 1)



Felbehandlad.

Eftersom det ätits helt sjukt mycket soppa i det här hushållet på sistone så fick det bli en sopp-fri torsdag idag. Mest för att vi åt soppa i måndags kanske. Men också för att jag faktiskt är ganska så trött på soppa. Nu vill jag ha fast föda. Det där kan ändras igen ganska snart, men just nu känns det som att soppa inte behöver stå på matsedeln på ett bra tag. Istället åt vi idag den här fina färgglada maten:

Kikärtspilaff

För 4 portioner

1 gul lök
3 vitlöksklyftor
1 röd paprika
1 grön paprika
gurkmeja
2½ dl avorioris
6 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 burk (400 gr) kikärtor
Santa Maria More piri piri

Skala och finhacka lök och vitlök.
Kärna ur och strimla paprikan.
Fräs lök och paprika tillsammans med gurkmeja i en stor kastrull.
Tillsätt riset och låt fräsa med tills det är genomskinligt.
Häll över vatten och buljongtärning.
Krydda med lite piri piri.
Låt koka under lock i 20 minuter.
Tillsätt kikärtorna och låt dem bli varma.
Servera som tillbehör till kött eller som det är.

Här hemma åt vi rätten som den är. Men jag kan tänka mig att det är gott till en bit kyckling eller kanske lite lax. Gott var det också och så blir det fin gul färg av gurkmejan. Man blir glad av gul mat. Åtminstone jag. Fast jag blir visserligen glad av all mat så det räknas kanske inte.

Förresten är det nog bara bra att jag blir glad av all mat. Enligt den alltid lika säkra källan Aftonbladet så har jag tydligen en perfekt kropp enligt formeln 0,7. I knew it! Chips byggde den kropp! Det går ju liksom inte att ha en icke perfekt kropp om man föder upp den på chips, eftersom chips är det perfekta snackset och man är vad man äter. Det säger ju sig självt.

Lönen har jag letat rätt på också. Det gjorde jag ju bra. Dessutom skrev jag massor på min lilla roman idag, för första gången på säkert över ett år. Fantasin har liksom legat lite i stiltje, men nu verkar den vara på G igen. Det känns också jävligt fint. Nu ska jag dricka te och titta på Ernst. Imorgon är det fredag! Som jag har längtat sen i söndags! Mest för att jag varit så sjukt sugen på kexchoklad hela veckan och på fredagar får man äta kexchoklad. Sådeså.

The Groundhogs - Strange Town



Solo i Soho.

En sak som jag glömde bort igår var ju att Jimmy faktiskt får lön idag, även om jag får lön imorgon. Eller njae, jag återkommer till det ämnet strax. Så idag kunde min fantasi få lite mer spelrum när det kom till middagen och så fick vi fylla på kylen och frysen lite också. Härligt! Jimmy har tydligen fått frågan om han är vegan i skolan eftersom han bara ätit soppa till lunch de senaste veckorna. Äter veganer bara soppa? Nåja. Imorgon får han ialla fall en matlåda med dagens finfina och lite mer fantasifyllda middag:

Lövbiffschili med skivad potatis i ugn

För 3-4 portioner

ca 400 gr lövbiff
1 rödlök
1 röd paprika
1 grön paprika
1 burk krossade tomater
1 msk sambal oelek
vitlökspulver
koreander
farinsocker
vetemjöl
2 dl matyoghurt

Strimla lövbiffen.
Skala och finhacka löken.
Kärna ur och strimla paprikan.
Fräs lök, paprika och lövbiff i en djup stekpanna tills köttet är genomstekt.
Häll över krossade tomater och sambal oelek.
Smaka av med kryddorna.
Blanda ner en nypa vetemjöl i matyoghurten.
Rör ner det i chilin och låt puttra i några minuter.
Servera med ugnsstekt potatis i skivor och en god sallad.

Oh, så gott! Härligt att äta något annat än soppa och sallad. Potatisen var sjukt god, för jag lämnade skalet på. Mmm. Potatisskal.

Jo. Just det. Det där med lönen. Halva min lön verkar ha försvunnit på vift någonstans, så när jag har betalat hyran kommer jag att ha 100 kronor kvar. Jag blir så matt. Varenda månad är det någonting som krånglar, varför kan man inte bara få den lön man ska ha den dagen man ska ha den? Jag är så trött på att behöva jaga runt efter folk och ringa halva stan bara för att jag ska få den lön jag jobbat ihop. Morr.

Annars har jag idag roat mig med att börja följa en ny serie. Det behöver jag ju verkligen. Jag följer ju bara ungefär 2383793483 miljoner amerikanska ungdomsserier redan. Men jag tänkte som så att Lost är ju slut för alltid, så då måste jag ju ersätta den med någonting.

Pretty Little Liars fick det bli. Så idag ägnade jag 4 timmar av mitt liv åt att se de första fem avsnitten på första säsongen. Ja. Det är ett vettigt tidsfördriv. Det är ju för tusan höst ute, då ska man ägna sig åt att titta på rika snygga tonårstjejer som har mördat sin bästis. Nu ska jag ägna mig åt att värma min vetekudde och sen ska jag nog läsa lite innan jag somnar. Eller så somnar jag lite innan jag läser. Mer troligt.

Robin Trower - Day Of The Eagle

Kasta bort mig.

Idag har det ätits Pastasallad med minimajs, soltorkade tomater och Keso Grillad Paprika. Det är sånt man får äta när det ekar tomt i plånboken, är två dagar kvar till löning och man är så hungrig att man måste ha någonting i magen med en gång om man inte ska mörda någon. Då får fantasin faktiskt vänta till en annan dag. Hade min fantasi fått bestämma så hade vi ätit kexchoklad och chili-ostringar till middag, så det kanske var bra att den fick hålla sig tillbaka.

Nu ska jag försöka ge min fantasi lite mer spelrum och planera ihop en liten matsedel till resten av veckan. Någon dag borde det väl vara okej med kexchoklad och chili-ostringar i alla fall? Det innehåller väl delar från alla våningar i matpyramiden? Eller?

James Chance & The Contortions - Bedroom Athlete

Vill du hålla om mig?

Idag har jag för första gången försökt mig på att baka kalljästa bullar. Så kallade wienerbullar. Jimmy höll sitt löfte och åt upp alla gifflarna i helgen. Man tycker ju att han borde ha tröttnat på dem och typ kräkts efter kanske 10 stycken. Eller 5? Men nej. Så jag fick väl lov att baka nya bullar att ha till kvällsfikat då, pensionär som jag är. Så då blev de här finfina bullarna:

Wienerbullar med hasselnötsfyllning

32 st

200 gr smör
25 gr jäst
ca 10 dl vetemjöl
2 msk socker
3 dl mjölk

Fyllning:
50 gr malda hasselnötter
50 gr smör
1 dl socker

Garnering:
florsocker
vatten

Ställ fram alla ingredienser och låt dem bli rumstempererade.
Finfördela smör och jäst i ca 8 dl av vetemjölet.
Tillsätt socker och mjölk.
Arbeta in resten av mjölet tills du har en smidig deg.
Kavla ut degen till en platt rektangel.
Blanda ihop fyllningen.
Bred på fyllningen på degen.
Rulla ihop och dela i 32 delar.
Lägg i pappersformar på plåtar.
Låt jäsa på svalt dragfritt ställe i 2 timmar.
Sätt ugnen på 225 grader.
Grädda bullarna i ca 8 minuter.
Låt bullarna svalna.
Blanda ihop florsocker och vatten till en glasyr.
Glasera bullarna när de svalnat.


Ja. Det var det det. Bekvämt det där med kalljästa bullar då de bara behöver jäsa en gång. Man hinner med ganska mycket annat på 2 timmar liksom. Som att gå till biblioteket. Och säkert massor av andra saker. Men jag valde att gå till biblioteket. Nu borde jag sova för längesen. Fast jag har faktiskt sovmorgon ända till 05.50 imorgon. Nästan så att man borde gå ut och slå klackarna i taket, nu när man har chansen att sova ut dagen efter menar jag.

Bow Wow Wow - Baby, Oh No


(för det är fint med lite 80-tals nostalgi. eftersom jag inte minns så mycket av 80-talet så får jag väl ta igen det nu istället.)

Det är okej.

Nu är sommaren slut. För nu har jag varit i Halmstad och det var liksom det äventyret som jag hade planerat i sommar, så nu är den slut. Det märks också på att luften är lite mer krispig. Sånt förstår inte Jimmy för han är ett stadsbarn, de känner inte krispig luft. Men jag känner den! Såhär fin var min helg i Halmstad:


Våran fina lilla stuga i Tylösand.


Martina hade balkanvodka med sig.
För the balkan girls they like to party like nobody!
Lite skrämmande att hon sparat den sen vi var på Visingsö för 2 år sedan...



Fredagsmyyyyyyys.









På lördagen tog vi en lång promenad längs stranden.



På kvällen grillade vi till en riktig "lyxmiddag". Hrm. Hrm.
Kanske inte så smart att köpa strips när det inte finns någon ugn...
Kanske inte heller så smart att vara ashungriga redan innan man
tänder grillen så man inte orkar vänta tills det är klart.








På kvällen regnade det mest och vi tänkte spela minigolf.
Men när vi kom till minigolfen stängde de om 5 minuter så vi fick roa oss på annat sätt.
Sen satt vi mest på våran fina uteplats och drack vin, snackade strunt och hade det
sådär allmänt bra liksom.
Det var den helgen det, som gick så fort att jag knappt hann med att reagera.

Så blev det måndag igen och klockan ringde klockan 5 i morse som vanligt. Jag skulle nog behövt en dag till på mig att sova ut lite, även fast vi faktiskt gick och la oss osedvanligt tidigt under helgen. Det var bara det att jag sov i den övre sängen av en våningsäng, utan någon som helst planka eller någonting som skydd mot att ramla ner så jag vaknade ungefär en gång i timmen av att jag drömt att jag ramlade ner.

Nu ska jag titta på eftermiddags-TV. Det blir man inte alls piggare av, men det är ungefär så mycket jag orkar med just nu.

Bow Wow Wow - Go Wild In The Country


Ett bättre liv med kemins hjälp.

Idag har jag mumsat limemarinerad kycklingfilé, bulgursallad och créme fraiche parmesan & vitlök. Goda grejer. Limemarinaden gör du lätt med lika delar olivolja och balsamico, 2 pressade vitlöksklyftor, spiskummin, koriander och saften av en pressad lime. Sen låter du kycklingen ligga och dra i marinaden i några timmar. Skjuts in i ugnen och så har du en finfin middag.

Nu har jag mest sån där packningsångest inför Halmstad imorgon. Jag avskyr att packa. Även fast det ska erkännas att det gått rätt smärtfritt denna gången. Det jobbiga är att vi har "stängningsdag" med jobbet, vilket innebär att vi ska på yoga. Så jag ska alltså på yoga strax innan tåget går och vetetusan hur jag ska hinna med allting. Om jag tar med mig träningskläder, ska de ligga i väskan och ruttna hela helgen då? Jävla yoga. Fast jag gillar yoga. Bara inte imorgon. Nåja. Det löser sig. Jag får väl sitta bredvid Evelina på tåget och lukta svett. Om folk tittar konstigt på mig ska jag peka lite diskret på Evelina och hålla för näsan. Mouwahaha.

Nu ska jag fortsätta att packa och duscha och fixa. Ni vet. Jag återkommer på söndag med en rapport om hur läget är i Halmstad såhär års. Regnigt och blåsigt säger vädret. Men, kom ihåg det gamla välkända ordspråket: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga groggar!" Eller hur man nu brukar säga.

Queens Of The Stone Age - Quick And To The Pointless

Kan inte ta mig från den här platsen till en annan.

Jag har förstås inte bara levt på gifflar idag. Knappt alls faktiskt. Giffelstatistiken på Jimmy däremot är ju ett kapitel för sig. Jag frågade honom hur många jag skulle lägga i varje påse om jag skulle frysa in några. Då fick jag en sån där blick igen, en sån där som att jag föreslagit att vi skulle gå och sätta eld på sjukhuset här bredvid. Inte en enda giffel skulle frysas in, han ska nämligen äta upp allihopa i helgen. Jag tror honom.

Men nu var det ju inte gifflarna det skulle fokuseras på. Utan tacosoppan vi åt till middag. Jo, Hogie, det är gott med tacosoppa. Det finns ju flera olika sorters tacosoppa, och det här är egentligen mest en tomatsoppa. Men god det är den, en ständigt återkommande favorit i det här hushållet.

Tacosoppa med ost och sprödvarma tortillachips

För 4 pers

½ gul lök
3 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater (400 gr)
6 dl vatten
1 tärning hönsbuljong
½ burk medium tacosås
1 liten burk majs
spiskummin
cayennepeppar

riven ost
tortillachips

Skala och finhacka lök och vitlök.
Fräs i en kastrull tills löken mjuknat.
Häll över tomat, vatten och tacosås.
Smula ner hönsbuljongen.
Tillsätt majsen.
Låt koka ihop i ca 10 minuter.
Smaka av med kryddorna.
Sätt ugnen på 125 grader.
Lägg chipsen i en ugnsform och ställ i ugnen ca 10 minuter.
Servera soppan med riven ost och varma tortillachips.

Toklätt och tokgott. Varje gång jag lagar den här soppan gör jag på ett nytt sätt. Men det är så det ska vara. Huvudsaken är ju att man får chips till! Det är alltid fint att få anledningar till att äta chips mitt i veckan. Nu ska jag värma vetekudden och gå och sova lite.

R.E.M - Feeling Gravitys Pull

(jo. men det var en r.e.m dag helt enkelt. man får ha såna också ibland.)

Ljudet och ilskan.

Jag tycker att den här veckan är hur seg som helst. Men det beror nog mest på att jag ser fram emot fredag så mycket. På fredag åker jag nämligen till Halmstad över helgen. Jag, Evelina och Martina har hyrt en stuga i Tylösand, givetvis kommer det att regna hela helgen men det får vi väl ta i såfall. Jag tycker mest det ska bli roligt att få se någonting annat än Göteborg, och att få träffa Martina som det var över ett år sen jag såg sist då hon varit i USA och pluggat ett år. Förresten bor ju Per Gessle i Halmstad, det kan väl inte bli fel när man är i samma stad som Per Gesslo? Ja. Han heter Per Gesslo. Inte Gessle.

För att få tiden att gå lite fortare så kan man ju alltid baka lite grann, och dessutom så har man ju då någonting att ta med sig att äta på när vi sitter där inregnade i stugan. Jag tyckte det var alldeles för längesen jag gosade med en vetedeg så idag satte jag en på jäsning. Av vetedegen blev det sedan fina små gifflar som också blir mitt bidrag till Månadens Sötsak där temat denna månad är Utflykt. Och är det utflykt är ju gifflar perfekt, bara att packa ner i korgen och bege sig ut i vildmarken.


Aprikosgifflar & Äppelgifflar

24 st

75 gr smör
2½ dl kaffegrädde
25 gr jäst
3/4 dl strösocker
1 tsk kardemumma
ca 7 dl vetemjöl
1 ägg till pensling

Fyllningar:
Äppelmos
Aprikosmarmelad

Garnering:
Smält smör
Strösocker

Smält smöret.
Blanda ner kaffegrädden och ljumma spadet till 37 grader.
Smula jästen i en stor bunke.
Rör ut jästen i lite av degspadet.
Tillsätt därefter resten.
Blanda i socker och kardemumma.
Ta i vetemjölet, lite i taget och arbeta till en smidig deg.
Låt jäsa under bakduk i 30 minuter.
Knåda degen smidig. Dela den i 6 delar.
Kavla ut varje deg till en cirkel och sporra ut triangelformade bitar.
Lägg på ca 1 tsk äppelmos eller 1 tsk aprikosmarmelad.
Rulla ihop gifflarna från den breda sidan.
Lägg på pappersbeklädd plåt.
Låt gifflarna jäsa under bakduk i 30 minuter.
Sätt ugnen på 250 grader.
Pensla gifflarna med ägg.
Grädda i ca 8-10 minuter.
Låt gifflarna svalna, pensla med smält smör och doppa i strösocker.

Saken var ju den att jag inte är helt säker på om jag gillar aprikosmarmelad, och så stod det äppelmos i kylen som det var dags att göra slut på. Därför blev hälften av gifflarna fyllda med äppelmos och hälften med aprikosmarmelad. Nu har jag dock redan lyckats blanda ihop dem så det är bara att äta och se glad ut. Gott är det hursomhelst. Gifflar alltså. Vilka grejer.

R.E.M - Life And How To Live It

Plan A.

Tjoohoo! Idag mår jag inte illa längre. Fint det. Då har vi alltså lärt oss att min kropp behöver två dagar för att komma över en bakfylla. Sånt kan vara viktigt att veta inför framtida alkoholintag. Annat som jag har lärt mig idag är att jag är väldigt gammal. Det satt två småtjejer bredvid mig idag och väntade på pendeltåget, de lyssnade på musik i den enas mobil. "Nu ska du få höra en skiiiiitrolig låt! Så jävla kul!" Sa den ena tjejen till den andra. Så fnissade hon hysteriskt medan hon letade fram den på sin mobil. Så satte den igång och tjejen sjöng fnittrande med till: "You and me baby ain't nothing but mammals, so let's do it like they do on the discovery channel!" Den andra tjejen började också fnissa och hade liksom knappt hört en så rolig låt förr. Den singeln gav jag till Sandy i 13-årspresent. De här tjejerna var kanske 12-13 år, ungefär lika gamla som låten alltså. Jag kände mig så fruktansvärt gammal och ville mest hem till min gungstol, min lilla virkning och mina inlagda grisfötter.

Nej. Några inlagda grisfötter har jag faktiskt inte sett skymten av. Fast visst blev det husmanskost. Det är vi liksom lite förtjusta i här hemma, gamlingar som vi är.


Köttfärslimpa med ugnsrostade grönsaker, potatis och grönpepparsås

För 4 portioner

ca 400 gr köttfärs
2 dl vatten
5 msk ströbröd
1 msk potatismjöl
1 påse fransk löksoppa (pulver)
1 ägg

½ zucchini
1 röd paprika
3 vitlöksklyftor
dragon
timjan
mejram

Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda vatten, ströbröd och potatismjöl.
Låt svälla i 10 minuter.
Blanda ner köttfärsen och den franska löksoppan.
Tillsätt ägget och blanda väl.
Forma till en limpa och lägg i en ugnsform.
Pensla limpan med matolja, vilken sort du nu har hemma.
Skär zucchini i stavar. Strimla paprikan.
Skala och dela vitlöken.
Lägg grönsakerna runt limpan i ugnsformen.
Ringla över olja och krydda med kryddorna.
Gratinera i 35 minuter.
Servera med kokt potatis och grönpepparsås.

Det var gott det och mättande. Nu tänker ni att jag inte är riktigt klok som blandar ner pulver-löksoppa i köttfärslimpan. Men jodå, jag är riktigt klok för det blev så gott så. Det var Jimmy som valde grönpepparsåsen och det var ju riktigt bra valt av honom må jag säga. Gott gott!

En annan sak jag lärt mig idag är att eftermiddags-tv inte är så roligt. Jag tänkte ta upp den gamla traditionen nu igen, men det var sådär alltså. Har man bara SVT1, SVT2, 4'an och 6'an som vi har så är ju utbudet ganska snålt. Jag upptäckte att Torkel Peterson (ja, ni vet "Benny the cop" och Sven i Patrik 1,5) egentligen pratar skånska. Det kändes faktiskt ganska konstigt. Tänk vad man hinner lära sig på en endaste dag. Det där med skola är överskattat, det räcker ju med att titta på eftermiddags-tv.

Will Scott - Jack's Defeat Creek

Människan.

Idag åt jag korv stroganoff på jobbet. Ja. Det var bara det.






Nej. Jag skojar bara. Men jag åt korv stroganoff och ris på jobbet. Det är inga fel alls på korv stroganoff och ris, det var bara det att jag innan jag åkte till jobbet tog upp en bit falukorv ur frysen och tänkte att jag skulle laga falukorvsgratäng och ris till middag. Så då kändes det ju inte så jätteroligt med korv stroganoff. Jag lagade faktiskt falukorvsgratäng till middag också. Så nu har jag haft en riktig falukorvsmåndag och behöver inte äta falukorv på en månad. Minst. Såhär gjorde jag falukorvsgratängen:


Kryddig falukorvsgratäng med ris

 

För 4 portioner

 

ca 400 gr falukorv
1 liten burk tacosås
2 dl créme fraiche paprika & chili
2 msk vitlökssås
2 msk stark senap
125 gr mozzarella

 

Sätt ugnen på 200 grader.
Smörj en ugnsform.
Skiva korven i ca 1 cm tjocka skivor.
Blanda ihop tacosås, créme fraiche, vitlökssås och senap.
Lägg korven i ugnsformen. Häll över såsblandningen.
Sätt in i ugnen 25 minuter.
Ta ut ur ugnen och strö över mozzarella.
Ställ tillbaka i ugnen tills mozzarellan smält.
Servera med ris och en sallad.

 

Lätt som en plätt, lite lagom starkt och gott. Mozzarella sitter ju aldrig fel. Sen kan man såklart slänga i lite andra saker också, kanske lite majs eller paprika eller broccoli. Vad man har hemma helt enkelt. Jag hade ingenting hemma. Nu har jag det däremot för efter middagen har vi varit och handlat.

 

Annars har jag mest jobbat och varit hos doktorn idag. Det var en sån där doktor som väldigt gärna vill att man ska berätta någonting hemskt. Jag vet att de bara är sådär översnälla och lite trevligt frågande för att man ska känna sig trygg OM man nu skulle ha någonting man funderar över, men när man inte har det så känns det mest... Konstigt. Lite lust att hitta på någonting helt hysteriskt får man ju. ...Eller är det bara jag?

 

Nu dricker jag te och kom nyss ihåg att jag lovat att köpa te till jobbet. Som jag såklart glömt bort. Nåja. En dag till utan te klarar de sig nog. Förhoppningsvis. Annars blir det jobbigt.


The Dandy Warhols - Boys Better


Du kommer inte att göra mig besviken igen.

Det där med vin alltså. Det är nog kanske inte riktigt världens bästa uppfinning. Var vinet i den fantastiskt söta flaskan gott? Ja. Det var gott. Tillräckligt gott för att jag igår skulle hänga med huvudet i toalettstolen minst en gång i timmen från åtta på morgonen till halv nio på kvällen. Tillräckligt gott för att jag fortfarande idag ska må illa. Och för en tjej som faktiskt inte alls är särskilt förtjust i vin kanske det ändå kan räknas som ett bra betyg. Jag drack ju upp hela flaskan. I'm too old for this stuff.

Vi åt lite olika sorters plockmat hos Evelina. Det skulle ha blivit tapas, men eftersom Hanna inte fick ha med sin dammsugare (ja, alltså den sorten som man äter) så blev det ju inte riktiga tapas. Utan plockmat. Fulkameran hade jag med mig också, som synes. Potatissallad, grillad kyckling, vitlöksbröd, brieost, salami, kex, chips, dip, fetaost och lite grönsaker. Det kan ju ha varit kycklingen det var fel på också, det är nog därför jag mår så dåligt fortfarande än idag. Hrm. Hrm. Men gott var det. Både vinet och maten. Och sällskapet. Fina grejer.

Gårdagen behöver jag väl inte nämna någonting mer om. Nu sitter jag här med en kopp te och tänker att det vore skönt att sluta må illa nu. Jag har lärt mig en läxa. Jag lovar!

The Soundcarriers - Uncertainty

Och jag älskar, älskar den här stan!

Nu ska jag ta den här stiliga vinflaskan som jag köpte på systemet. Mest för att det var så snygg flaska, men den lovade också en somrig smak av mandarin och jordgubbar och banan. Har jag för mig. Jag återkommer om huruvida den är så god som den verkar vara...

Och så ska jag ta det här finfina paketet som jag slagit in. Ja, julklappspapper och påskfjädrar är ett alldeles utmärkt sätt att slå in paket på även i augusti.

Och så har jag klätt mig såhär fin. Den här bilden är mest för att retas med min mamma som får damp om man har prickigt och randigt tillsammans. Eller tvärrandigt och långrandigt. Eller ja, hon är helt enkelt inte lika mycket för devisen more is more som jag är när det kommer till klädsel.

I alla fall så ska jag bege mig hem till Evelina som fyllde år igår, och så ska vi laga lite mat, dricka lite vin och bete oss lite hursomhelst. Jag vet inte alls hur det kommer att sluta. Tur är väl det. Vi hörs imorgon!

Beach Boys - Surfin' U.S.A

Jag minns när musiken var ärlig och oskyldig.

Idag är jag lite gladare än igår. Lite. Jag vet inte vad det är för fel. Jag känner mig så rastlös. Samtidigt som jag inte har någon direkt lust att göra någonting alls. Hur går det ihop? Man tycker ju att humöret åtminstone kunde ta och bestämma sig för... Ett humör. Då blir det ju lite lättare att bestämma sig för vad det är som är fel och sedan göra någonting åt det. Nu känns det mest: "Jaha, jag är uttråkad, eller nej fan jag är trött och orkar inte göra någonting, fast det är himla tråkigt att inte göra någonting, men vad det är skönt att bara sitta här med en kopp te och inte ha några måsten." Nåja. Jag är åtminstone glad i mitt schizofrena humör, det är väl huvudsaken.

Igår hade jag fläskfiléfredag. Det gillar jag. Såpass mycket att jag slängde mig över tallriken och började äta och sedan kom på att jag glömt att fota den. Så ni får helt enkelt se en halvt uppäten portion, men det kan ju vara fint att se det är det perspektivet också som omväxling.


Fläskfilé och bacon i vitvinssky med klyftpotatis och majscréme


För 2 portioner

1 pkt bacon (125 gr)
ca 400 gr fläskfilé
4 st salladslökar
rosmarin
timjan
1 dl vitt vin
3½ dl vatten
2 msk kalvfond

Majscréme:
1 dl majskorn
1 tsk citronjuice
2 tsk stark senap
salt
2½ dl matlagningsyoghurt

Strimla baconet och fräs det i en stekpanna.
Lägg ur baconet och låt det rinna av på hushållspapper.
Skär fläskfilén i skivor. Strimla salladslöken.
Bryn fläskfilén tillsammans med salladslöken i djup stekpanna.
Krydda med rosmarin och timjan.
Häll över vin, vatten och kalvfond.
Låt puttra i ca 15 minuter.
Toppa med bacon strax innan servering.
Mixa majs, citronjuice och senap till majscrémen i en mixer.
Mixa till en slät smet och blanda sedan med yoghurt.
Smaka av med salt.
Servera fläskfilén med majscréme, klyftpotatis och en god sallad.

Jag hittade receptet på tasteline från början, sen byggde jag om det lite. Det var gott. Men jag avskyr klyftpotatis utan skal för de bara fastnar i ugnsformen och blir mos istället för klyftpotatis. Dessutom är det mycket krispigare med skal. Jag gillar potatisskal, det är till exempel det godaste med bakpotatis. Ja. Jag är medveten om att det inte är riktigt normalt. Men det kan inte hjälpas.

Nu ska jag sy ihop en klänning, sen ska jag gå till Systembolaget och köpa mig en vinare och supa bort mina bekymmer. Eller något liknande.

Klashnekoff - Get It Too

(det kan ju vara det faktum att jag lyssnar på hiphop som gör mig förvirrad. mitt lilla pophjärta hänger inte med. de sjunger för snabbt. eller sjunger gör de ju inte ens. det är nog det som är problemet.)

Jag känner fortfarande...

Jag glömde bort att jag faktiskt åt middag igår också. Nej, jag glömde ju inte bort just att jag åt middag, men jag glömde bort att blogga om det. Så det får väl bli nu istället då.

Eftersom söndagens linssoppa var ett sånt lyckat koncept så körde jag vidare på samma spår. Det är bra det här med linser, speciellt när man har en plånbok som ekar ganska tomt. Som min gör för tillfället. Då är linser finfint, billigt och sjukt mättande. Jag är ju lite av en sucker för indisk mat också, och nu menar jag ju sån där fejkad indisk mat som finns här i Sverige. Maten de har i Indien på riktigt vet jag ingenting om för där har jag aldrig varit. Men fejkad indisk mat, det är jag en sucker för.


Daal


För 4 portioner

1 gul lök
3 vitlöksklyftor
1 röd chili
kanel
kardemumma
ingefära
gurkmeja
garam masala
1 burk krossade tomater (400 gr)
1 burk kokosmjölk
2 dl röda linser
1 dl vatten
ca 35 gr babyspenat

Finhacka lök, vitlök och chili.
Fräs på i en stor gryta tills löken mjuknat.
Krydda med kryddorna.
Häll över tomat och kokosmjölk.
Tillsätt linser och vatten.
Låt koka i ca 15 minuter, eller tills linserna mjuknat.
Smaka eventuellt av med mer krydda.
Tillsätt babyspenat strax innan servering.
Servera med naanbröd.

Nu finns det enormt många matlådor med linssoppor i frysen. Men det är ju bra, man vet aldrig när man behöver en lunchlåda. Det har varit rätt tomt på matlådor där på sistone, så det kan ju vara bra att fylla på den inför vintern.

Nu är jag på inte alls glatt humör så nu vill jag helst låsa in mig någonstans, dra täcket över huvudet och lyssna på Joel Alme. Eller springa till skogs och slå huvudet mot en trädstam. Någonstans mellan de två sakerna är mitt humör.

Robert Plant & Alison Krauss - Killing The Blues


Det finns en glimt i ditt öga.

De senaste veckorna har varit lite av en orgie i maffiga mäktiga kakor och bakverk, vilket det ju absolut inte är något fel med överhuvudtaget. Verkligen inte. Men jag kände ändå att man inte får glömma bort de enkla och små sakerna som i folkmun kallas för småkakor. Konstigt att jag inte bakar småkakor oftare, jag älskar ju mördegskakor. Det är ju sånt där som man säger att man bara ska ta en och sen har man satt i sig 10 stycken utan att ens hinna tänka efter. Så igår blev det mördegskakor för hela slanten.

Cafékakor

ca 32 stycken

150 gr smör
3/4 dl socker
3½ dl vetemjöl
2 tsk snabbkaffepulver

Garnering:
ca 75 gr mörk choklad
hasselnötter

Mixa ihop smör, socker, mjöl och kaffepulver i matberedare.
Eller arbeta snabbt ihop degen för hand.
Forma degen till en rulle.
Lägg in den i plastfolie i kylen ca 30 minuter.
Sätt ugnen på 200 grader.
Skär degen i skivor och lägg på en bakpappersklädd plåt.
Grädda kakorna i ca 8 minuter.
Smält chokladen i vattenbad.
Dekorera varje kaka med en hasselnöt och lite smält choklad.



Nej. Jag har ingen aning om varför de kallas cafékakor. Jag hittade receptet i ett sånt där litet häfte som kommer med mammas tanttidningar ibland. Tanttidningar har de bästa recepten! Men om någon vet varför de kallas för just cafékakor så kan den ju berätta det. Är inte alla kakor cafékakor? Eller?

En annan sak som jag undrar över är om det kanske inte vore lite bättre att ha en skolminister som kanske åtminstone tycker lite grann om unga människor? Nu räknas ju inte jag som ung längre, men ändå. Det var ändå en tanke som slog mig.

Nu ska jag ta en runda runt fjället. Det är som alldeles lagom det.

Matthew Dear - I Can't Feel

Smuts på marken.

Jag älskar mina arbetstider den här veckan. Hur soft som helst. Mån 8-12, Tis 8-14.30, Ons 9.30-13.30, Tors 8-14.30, Fre 8-12. Det gäller ju att passa på att sova ut när man kan. Nästa vecka börjar jag klockan sju varje dag igen. Men jag får ju å andra sidan sluta lite tidigare då. Förresten kunde jag ändå inte sova i morse, så det var kanske inte så mycket bevänt med den där sovmorgonen i morse ändå.

Nu har jag nyss mumsat middag. I måndags när jag tittade på matsedeln som jag skrivit tyckte jag att den kändes jättetråkig. Nu vet jag inte riktigt varför jag tyckte så, den är absolut inte tråkigare än andra veckor. Idag bjöds det ju på riktigt, riktigt god mat. Nästan så det borde ha varit en fredagsmiddag istället, men nu fick den pigga upp en onsdag istället och det är ju inte så dumt.

Lövbiff med matvete och medelhavsgrönsaker

För 2 portioner

2 lövbiffar

2 portioner matvete

½ aubergine
½ zucchini
4 vitlöksklyftor
1 röd paprika
ca 6 st körsbärstomater
timjan
olivolja

Sås:
2 dl matyoghurt
1 vitlöksklyfta
½ kruka färsk basilika
salt

Sätt ugnen på 200 grader.
Slanta aubergine och zucchini.
Strimla paprikan.
Lägg aubergine, zucchini, vitlök, tomat och paprika i en ugnsform.
Ringla över olja och krydda med timjan.
Sätt in i ugnen ca 25 minuter.
Finhacka basilikan till såsen.
Pressa vitlöken i matyoghurten, blanda ner basilika och smaka av med salt.
Koka matvete enligt instruktioner på förpackningen.
Stek lövbiffen.
Servera.

Efter jobbet idag så mötte jag upp min barndomsbästis Malin för en fika. När vi var små brukade vi bära våra gigantiska skrivmaskiner mellan varandras hus och var väldigt bestämda angående att vi skulle flytta till Göteborg när vi blev stora. De senaste åren har Malin bott i Turkiet men nu ska det bli Göteborg för hela slanten för henne och hennes pojkvän. Tummen upp! Vi hade inte setts på säkert 3-4 år så vi hade en del att ta igen idag, knappt så att vi hann med allting faktiskt fast vi satt och pratade i flera timmar. Tur att hon ska flytta hit då så vi hinner ta igen det under de närmsta åren.

Nu måste jag dricka vatten. Det är helt galet varmt i våran lägenhet. Det bådar ju gott inför vintern då det faktiskt inte är särskilt varmt ute idag. Sweet! Förra vintern sov jag ju med dubbla täcken och gick runt med mössa och tofflor inomhus för det var så kallt i den lägenheten vi bodde i då. Det kanske inte berodde på lägenheten, det kan vara så att Hisingen är kallare än Mölndal också, det vet man aldrig.

Bombay Bicycle Club - My God


(för hakim sa till jimmy att jag skulle tycka att de var bra. fast jag tycker mest de är som bakgrundsmusik. dem liksom bara finns där och är varken bra eller dålig.)

På't bara!

Idag har vi mumsat på kycklingwok med nudlar. Lite strimlad kyckling, wokgrönsaker, extra minimajs, salladslök och salladskål och en skvätt teriyaki och så blanda det med lite nudlar bara. Så var det färdigt. Det satt fint det, för det var fruktansvärt längesen sist.

Annars kan vi ju dra lite browniestatistik såhär på kvällskvisten.
Antal brownies Jimmy ätit sen i lördags: 14
Antal brownies Pernilla ätit sen i lördags: 6
Och nu är de slut. Egentligen är det helt okej med mig att Jimmy satt i sig mer än dubbelt så många brownies som jag har de senaste dagarna. Det som inte är okej med mig är att han sen kommer ut ur badrummet och säger: "Jag vägde mig nyss! Jag har gått ner fem kilo i sommar!"
Hur gör han? Vart tar det vägen? Slänger han över kalorierna på mig när jag sover? Är det därför jag drömmer så mycket mardrömmar?

Nej. Men en kopp te på det här då. Det blir fint det.

Grinderman - Go Tell The Women

Låt inte solen se dig gråta.

Man kan inte ägna sig åt att jaga lammkött på fastande mage, därför lagade jag faktiskt lite middag innan jag gav mig av. Jag är medveten om att den här rätten kan vara den minst aptitretande någonsin, så idag äter vi inte med ögonen utan bara med munnen. Okej? Bra. Då är vi överens.

Spaghetti med bönor i pestosås

För 4 portioner

4 portioner pasta

1 stor burk kidneybönor (410 gr)
1 stor burk svarta bönor (410 gr)
1 liten burk majs
1 röd paprika
ca 2 dl vatten
ca 150 gr pesto

Koka pastan enligt instruktioner på förpackningen.
Strimla paprikan.
Fräs paprika, bönor och majs i en djup stekpanna eller kastrull.
Häll över vatten och pesto.
Låt puttra tills bönorna mjuknat.
Servera.

Mer engagerad än så orkade jag inte vara idag. Och det var mycket godare än det ser ut. Dessutom blir man sjukt mätt på bönor. Vad är det i de där små bönorna egentligen? Pesto tänker jag inte ens börja prata om, då slutar jag aldrig. Det är ju för gott för att ens diskuteras.

Hur var det på Liseberg då? Jo. Det var folkigt. Jag och Evelina var lite oroliga ett tag att han inte ens skulle spela Manboy. Men sen så. Phu. Jag tycker det verkar rätt skönt det där med att vara tonårsidol, vad man än säger så skriker folk uppskattande. Typ; Eric Saade säger: "Hoppar och skriker..." 1000 tjejer i publiken: "IIIIIIIIIIIIIH!" Eric Saade säger: "Jag älskar sommaren!" 1000 tjejer i publiken: "IIIIIIIIIIIIH!" Eric Saade säger: "Fram för fler djurförsök!" 1000 tjejer i publiken: "IIIIIIIIIIIIIH!" Okej. Nej. Det sista var lögn, men ni fattar grejen. Evelina tyckte att jag ska börja skrika uppskattande vad hon än säger, och bryta ihop och börja gråta av lycka varje gång hon ringer mig eller skickar sms. Ja. Varför inte? Det är ju inte som att jag har något bättre för mig.

Nu ska jag sova. Jag tror att Jimmy tycker att min tangentbordsknattrande stör i hans filmtittande. Ja. Jag gillar att slå jävligt hårt i tangenterna. Annars hörs det ju inte att man skriver.

The Pernice Brothers - Jacqueline Susann

Vad skulle jag säga?

Här sitter jag mätt och nyduschad och peppar mig själv inför att gå till Liseberg och dreggla över den här killen:

 

Mmm... Manboy. Den måndagspeppen är inte att leka med! Jag har fortfarande inte förlåtit Sverige för att vi inte skickade Eric Saade till Oslo istället för den där... Äh. Jag minns inte ens vad hon heter. Eric Saade däremot. Jag väntar fortfarande på att han ska komma hit och lära mig den där dansen i våran dusch. Undrar hur länge jag ska behöva vänta egentligen? Jag blir ju inte yngre precis. Jag tar nog med honom hem från Liseberg ikväll. Mmm... Manboy!

 

Eric Saade - Manboy (acoustic version)


(vi måste ju variera oss lite. så den akustiska versionen fick också vara med. mmm... manboy.)


Sinnenas maskar.

Nu är det bara att börja ladda om inför en ny jobbvecka. Tack och lov en med normala arbetsuppgifter, så det känns rätt bra faktiskt. Det gäller ju att ladda med en massa nyttigheter och ingenting passar ju bättre än soppa på en ösregnig dag som denna. Därför fick det bli stark, god och värmande soppa till middag.

Linssoppa

För 4 portioner

1 gul lök
3 potatisar
2 morötter
2 dl gröna linser
paprikapulver
1 liter vatten
1 burk (400 gr) krossade tomater
2 tärningar grönsaksbuljong
2 vitlöksklyftor
1 msk flytande honung
oregano

Skala och hacka löken.
Fräs löken mjuk i en gryta.
Skala och skär potatis och morötter i bitar.
Tillsätt detta i grytan tillsammans med linserna.
Pudra över paprikapulver.
Häll över vatten och krossad tomat.
Smula ner grönsaksbuljongen.
Låt koka i ca 30 minuter.
Pressa ner vitlöksklyftorna.
Blanda ner honung.
Smaka av med oregano och möjligtvis mer paprikapulver.
Servera soppan med ett gott mjukt bröd och ost.

Just på den sista punkten misslyckades jag då vi inte hade något bröd eller någon ost hemma. Men förutom detta så får jag nog lov att säga att det var en galet lyckad soppa. Jag tyckte den var jättegod, enkel och mättade fint. Billig är den också. Linser, potatis och morot är ju inte dyrt direkt. Inget av det andra som ingår heller. Så blev det två matlådor av den också. Med andra ord: Bra grejer.

Nu tänker jag krypa upp i soffan med en kopp te och en brownie och bara sitta där tills det är dags att gå och sova. Jag tänker nog ha teven påslagen samtidigt också, så jag kommer ju att göra någonting. Men ingenting vettigt. För det är förbjudet enligt lag att göra någonting vettigt en söndagkväll. Bara så att ni vet.

Refused - The Deadly Rhythm

(men seriöst alltså. what's up med de arga gubbarna? har jag en identitetskris?)

Kort och underhållande.

Det har regnat ute konstant hela dagen så jag har varit tvungen att roa mig inomhus för mig själv medan Jimmy är på jobbet. Tur för mig då att jag trivs så himla bra i mitt eget sällskap. Jag har till exempel roat mig med att diska, dricka enorma mängder te, äta honungsmelon, spela gratisspel på internet som egentligen är sjukt tråkiga men som man ändå inte kan låta bli att fastna i och hänga på Hemnet såklart. Nu har jag hittat ett nytt drömhus. Såhär ser det ut:

Helt fantastiskt! Fler bilder kan man titta på om man klickar här. Värsta spökhuset. Byggt 1880 med enorma renoveringsbehov. 7 miljoner skrymslar och vrår och konstiga vinklar och fönster. Kakelugnar och ett kök med stort skafferi. Bäst av allt är ju att det ligger i Lödöse, det är bara 4 mil härifrån. Dessutom kostar det bara 500 000 kronor. Det får man ungefär en halv etta för i Göteborg. Men i Lödöse får man ett helt hus på 250 kvadratmeter. Okej, så jag kanske inte kan någonting om renovering och jag kanske är född med tummen mitt i handen. Men man kan ju lära sig!

Nej. Jag vet. Men man kan ju alltid drömma. Det är jag ganska bra på faktiskt. Tyvärr är han som jag bor med inte alls lika bra på att vilja förverkliga mina drömmar. Han är lite mer sån där realist. Vad nu det ska vara bra för?

Ps. Nu kan man trycka på uppdateringsknappen i sin webläsare och så får man en trevlig överraskning.

Yuksek - Supermenz (We're Not)


Smältvatten.

Jag hade faktiskt tänkt ta en jättefin bild på allt gott vi mumsade på igår kväll, men då tyckte kameran att batterierna var slut så det blev inget. Och idag när jag skulle ta kort på de mumsiga bakverken jag pysslat med idag så tyckte den att alla bilder skulle bli fula. Ni vet, en sån där dag när inget kort man tar blir bra hur man än gör. Så nu får ni helt enkelt titta på mina dåliga bilder och inse hur jäkla gott det här är ändå:


Brownies med fudgeglasyr

ca 20 st

150 gr smör
3 dl socker
4 ägg
2½ dl vetemjöl
1 dl kakao
½ tsk bakpulver
½ tsk vaniljsocker
ca 100 gr ljus choklad

Fudgeglasyr:
30 gr smör
3/4 dl farinsocker
1 dl kakao
6 msk vispgrädde
3 dl florsocker

Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa smör och socker pösigt.
Tillsätt äggen, ett i taget, under omrörning.
Blanda ner mjöl, kakao, bakpulver och vaniljsocker.
Hacka chokladen och blanda ner den.
Häll smeten i en bakpappersklädd ugnsform, 20x30 cm.
Grädda i ca 20 minuter.
Låt kakan svalna.
Blanda smör, farinsocker, kakao och grädde i en kastrull.
Låt allting smälta på svag värme under omrörning.
Tillsätt florsocker, lite i taget och rör tills du får en tjock jämn smet.
Bred glasyren över kakan.
Låt kakan svalna och skär sedan i rutor.

Jag skulle kunna äta bara glasyren, själva kakan är egentligen överflödig. Haha. Okej då, jag antar att själva brownien också fyller en funktion. Det ser ju inte klokt ut om man sitter och slevar i sig glasyr bara direkt ur en kastrull. Framför allt kan jag tänka mig att det ser konstigt ut om man får gäster och man bara ställer fram en kastrull med glasyr och varsin sked till dem.

Nu antar jag att det är dags att börja med lite middagsmat. Man kan ju inte leva på brownies, hur gott det än är. Eller jo, det kan man ju fast middagsmat är också gott så det kan vara bra att variera sig lite.

Tired Pony feat. Zooey Deschanel - Get On The Road

(för jag är kär i zooey deschanel. alltså, typ; ge mig din garderob och ditt hår-kär.)

Fjärilshuset.

Yes. Fredag. Mätt i magen och snart dags att hugga in på goda fredagsmys grejer. Igår kändes det som att den här stunden aldrig skulle komma. Till och med idag kändes det som att den här stunden aldrig skulle komma. Dagen tog liksom aldrig slut. Dessutom lyckades jag halka omkull, nyvaxat golv som ännu inte torkat är jäkligt halt, och nu har jag ett enormt blåmärke på rumpan. Sitta ner är sådär kul. Men nu är städveckorna över och på måndag får jag sova ända till klockan 06.00. Sweet!

Mätt i magen är jag ju som sagt också. Det blev fredagskyckling till middag, på nåt grekiskt vis.


Grekisk kycklinggryta med matvete

För 2 portioner

2 kycklingfiléer
3 vitlöksklyftor
2 dl vatten
1 msk kycklingfond
6-8 st soltorkade tomater
ca 50 gr fetaost
2 tsk soja
1 msk vetemjöl
2 dl matlagningsyoghurt
oregano

Tärna kycklingfiléerna.
Finhacka vitlöken.
Fräs vitlök och kyckling i en djup stekpanna.
Häll över vatten och kycklingfond.
Dela tomaterna i tredjedelar.
Tillsätt tomat, smulad fetaost och soja.
Låt koka ihop i 10 minuter.
Blanda vetemjölet med matlagningsyoghurt och tillsätt i grytan.
Låt såsen tjocka på sig och smaka av med oregano.
Servera med matvete och en god sallad.

Fredagskyckling är den bästa kycklingen. Jag tror det grekiska var fetaosten. På tal om greker så ringde Clara mig idag och berättade att snart ska vi på Håkan Hellström. Ja, om 3 månader. Det är ju snart. Jag berättade för Clara att alla säger att hon bara pratar om sin pojkvän hela tiden. Clara blev väldigt upprörd och undrade vem som sa det. Jag fortsatte att skylla på alla istället för att erkänna att det var något jag hittade på just där och då. Det blir så mycket roligare så.

Nu lagar Jimmy mat. Det är ganska spännande. Han lagar någon slags korvgryta som han ska med sig som lunchlåda till jobbet i helgen. Det började bra med att han trodde att han tappat en bit falukorv på golvet. Sen visade sig att det han trodde var en bit falukorv var min stortå. Tack för den. Jag vet inte om jag någonsin vill äta någonting som Jimmy lagat, eller om det kanske är jag som borde gå på någon slags fotvårdsbehandling...

The Coral - 1000 Years

Jag ber om ursäkt för att jag inte föddes med en silversked i mun som du.

Ursäkta min frånvaro. Jag tror att jag är på väg in i den där berömda väggen. Eller åtminstone börjar bli lite vidbränd i kanterna. Det enda jag vill göra är att sova, jag skulle kunna somna här och nu. Så igår orkade jag faktiskt inte engagera mig i min blogg. Egentligen orkar jag nog inte engagera mig i den i dag heller, men någonting måste man ju roa sig med medans potatisen kokar. Bara att skala potatis kändes som ett jätteprojekt. Men. Nu är det bara imorgon kvar, sen på måndag går jag tillbaka till mina vanliga arbetsuppgifter och arbetstider och kommer förhoppningsvis vara lite piggare.

De senaste två veckorna har jag nämligen varit med och storstädat på alla förskolorna inom området där jag jobbar. Vi är 3 stycken, varav endast 2 stycken får bära tunga saker. Jag är tyvärr en av dem två. 8 timmar om dagen har jag alltså ägnat åt att skrubba väggar med trasor uppifrån och ner, stå på stegar och dammsuga i lampor och köra enormt tunga skurmaskiner och våtdammsugare. Just det, innan vi kan köra skurmaskinerna så ska alla rum tömmas helt på möbler också. Idag har jag burit 3 stycken soffor, 8 st enorma matbord, ca 40 stolar, 8 bokhyllor osv. Och det gör vi varje dag, för varje dag är det nya rum som ska tömmas för att sedan möbleras igen när golvet skurats. Sen kommer jag på mig själv på väg hem från jobbet, när jag knappt kan stå på benen för jag är så trött, med att tänka att jag måste motionera för jag har inte motionerat sen i söndags. Ehm. Nej. Inte alls. Inte alls.

Fast nu skulle jag faktiskt inte sitta här och beklaga mig över min trötthet, det känns som att ni fattat nu att jag är trött, jag har ju tjatat om det i nååååågra blogginlägg. Jag skulle visa vad det var jag bakade när jag satte igång mitt 5-timmarsprojekt. Det var inte så ansträngande som det lät, eftersom det mest var väntan och det var väl värt sin väntan vill jag lova. Här är det:




Trippelchokladmousse på mandelbotten

Mandelbotten:
200 gr mandelmassa
2 ägg
2 msk kakao

4 dl vispgrädde, räcker till all mousse

Vit chokladmousse:

100 gr vit choklad
1 äggula
2 msk vatten
1 lime, rivet skal från

Ljus chokladmousse:
100 gr ljus choklad
1 äggula
2 msk vatten

Mörk chokladmousse:
100 gr mörk choklad
1 äggula
2 msk vatten
1 msk whiskey

Ljus och vit choklad till garnering

Sätt ugnen på 200 grader.
Riv mandelmassan på ett rivjärn.
Blanda ägg och mandelmassa.
Tillsätt kakao.
Klä en avlång sockerkaksform med bakplåtspapper.
Bred ut smeten i formen.
Grädda i 12 minuter.
Lyft upp botten ur formen, låt formen och botten svalna.
Klä den avsvalnade formen med platsfolie och lägg tillbaka botten i formen.

Vispa 4 dl vispgrädde.
Smält vit choklad i vattenbad.
Tillsätt vatten och äggula.
Rör i 1/3 av grädden.
Riv ner skal från en lime.
Bred moussen över bottnen i formen.
Låt stå kallt 1 timme.

Gör på samma sätt med ljus choklad, fast skippa limeskalet.
Låt stå kallt 1 timme.

Sedan gör vi på samma sätt med mörk choklad och tillsätter till sist 1 msk whiskey.
Låt stå kallt 3 timmar.
Lyft upp moussen med hjälp av plastfolien.
Garnera med riven vit och ljus choklad.

Mmm. Vad gott! Tyvärr fick min ljusa och mörka chokladmousse samma färg så det syns inte riktigt att det är 3 olika sorters mousse, men det är det! Och den mörka och lite mer vuxna med whiskeysmaken sitter så fint emot den väldigt söta vita chokladmoussen med sin lilla touch av lime. Gör inte misstaget att ta en för stor bit bara, speciellt inte om ni är som jag inte förstår att man inte måste äta upp allt på tallriken. Lite lätt illamående, då 3 olika sorters mousse kan bli lite mycket. Men nu har jag lärt mig, en liten bit ska det vara. Mmm. Mousse.

Nu måste jag fortsätta med maten. Fast jag helst vill lägga mig i sängen och sova i några dagar. Men imorgon förväntar jag mig fredagspepp. Både av mig själv och av er!

John Grant - Queen Of Denmark

(lyssna på hela albumet med samma namn vetja. riktigt bra grejer är det. jag gillar't!)

Jag klarar mig.

Eller inte. Himla klockan fem på morgonen. Varför är klockan alltid fem på morgonen? Eller snarare... Varför ringer min klocka alltid klockan fem på morgonen? Nu är det knappt ens ljust längre vid den tiden, man får lov att ha lamporna tända till frukosten. Idag var jag så trött att jag försökte stoppa in bankomatkortet i kontoutdragshålet. Igår var jag så trött att jag vaknade på morgonen och tänkte att jag måste höra av mig till min kusin Erik för jag har inte pratat med honom på hur många år som helst. Då är man trött, för såvida jag inte blir någon slags Ghost Whisperer så kommer jag knappast att kunna prata med honom på hur många år som helst till heller. Trött alltså. Skulle nog kunna somna nu.

Men är man trött så behöver man vitaminkickar och då är det frukt och grönt som gäller. Så idag blev det halloumisallad efter ett recept jag hittat på tasteline och sedan gjort om en aning.


Halloumisallad

För 2 personer

200 gr halloumi
2 st nektariner
ca 500 gr vattenmelon
½ förpackning blandad sallad
rostade pinjenötter
flytande honung
balsamico

Skär halloumin i bitar och grilla eller stek den.
Skär nektariner och vattenmelon i bitar.
Blanda med salladen.
Tillsätt halloumin precis innan servering.
Strö över pinjenötter.
Ringla över honung och balsamico.
Servera med ett gott mjukt bröd.

Mmm. Halloumi. Ibland tror jag att jag är lite för förtjust i ost för mitt eget bästa. Fast bara mesiga ostar som inte smakar så mycket. Som feta, halloumi, brie, edamer och hushållsost. Sen räcker det. Okej, så jag kanske inte var så förtjust i ost ändå.

Trött som jag är satte jag igång med ett 5-timmars bakprojekt när jag kom hem från jobbet. Ja. Allt som allt tar det fem timmar alltså, men de sista 3 timmarna är bara att det ska stå i kylen och stelna. Så nu väntar jag bara. Återkommer med recept och bilder när det är färdigväntat såklart.

Förresten har jag insett att jag inte har något liv, idag har jag gått runt hela dagen och sett fram emot att The Wedding Singer visas på sexan ikväll. SÅ bra är den liksom inte. Fast det var bara för att jag ville se den så fruktansvärt gärna häromveckan, och sen någon dag efter såg jag på reklamen att sexan skulle visa den så då blev jag så glad. "Hey Linda! You're a bitch!" Nej. Jag har inte sett den 300 gånger. Jag har bara sjukt lätt för att lära mig filmrepliker utantill. Det är ju också en talang...

Toni Holgersson - Allt Jag Håller Av

Jetplan.

Jag vet inte om jag kände mig extra brittisk eller bara mer obstinat än vanligt idag, men jag kände i alla fall att: NEJ! Man behöver inte alltid äta de vita bönorna i tomatsås. Och så blev det liksom såhär istället:

Kabanoss med vita bönor i ostsås gör du enkelt genom att fräsa på lite salladskål i en stekpanna tills den mjuknar. Värma en förpackning Kelda Simply Cheese i en kastrull, blanda ner salladskålen och en burk avrunna vita bönor, tillsätt en liten näve riven parmesan och smaka av med salt och peppar. Korven steker man bara. Ja. Jag är medveten om att detta är ännu en rätt som platsar i "Hur-fan-får-jag-det-här-att-se-gott-ut?"-kategorin. Men det är gott! Och det smakar som någonting man skulle få till middag i England.

Annars så är väl dagens största händelse att den här lilla skitungen fyller 6 år:

Ja. På den här bilden är han ju inte alls 6 år. Snarare kanske 1½. Lilla Pippen. Han kommer ju alltid vara en bebis i fasters ögon. 6 år? Ehm. Nej. Det betyder ju att det är över 6 år sen jag tog studenten. Vilket ju borde innebära att jag borde ha hunnit med att ha fått ganska mycket mer ordning i mitt liv. Och nej, det tror jag inte på. Alltså fyller han 1½ år.

Nu måste jag fortsätta att spara ner 6 år av mitt liv, jag har bara 5 dagar på mig. Sen lägger de ner lunarstorm och varenda dagboksinlägg jag någonsin skrivit där försvinner. Jag har visserligen redan hunnit med att spara ungefär 3 år och det är ett fint litet dokument på 547 sidor. Vad gör man med det sen? Skriver man ut det? Det blir ju en fin och billig liten bläckhistoria...

Papercuts - You Can Have What You Want

Så vi hördes aldrig och det gör ingenting.

Egentligen skulle jag bara kunna klistra in gårdagens blogginlägg här för idag har varit ungefär precis likadan. Sova länge, en runda runt fjället, titta på Greek och så nu på kvällen tittade helt plötsligt solen fram också. Men eftersom det är söndag så måste det ju bli söndagsmiddag och den var då inte samma som igår. Så dålig fantasi har jag inte. Istället fick det bli detta:


Chili- & paprikagratinerad fläskfilé med ris

För 2 personer

ca 250 gr fläskfilé
ca 6 st champinjoner
200 gr fryst broccoli
1 röd paprika

Sås:
5-8 st soltorkade tomater
2 finhackade vitlöksklyftor
1 burk paprika & chili créme fraiche
2 msk margarin
½ dl vetemjöl
4 dl mjölk
2 msk kalvfond
salt
peppar

Sätt ugnen på 225 grader.
Skiva fläskfilén och champinjonerna och bryn den i stekpanna.
Skär broccolin i halvor och lägg i botten på en ugnsform.
Lägg fläskfilén och champinjonerna över broccolin.
Hacka de soltorkade tomaterna.
Smält margarinet till såsen i en stor kastrull.
Rör i mjölet, späd ut med mjölk.
Låt koka upp under omrörning.
Tillsätt soltorkade tomater, vitlök, créme fraiche och kalvfond.
Smaka av med salt och peppar.
Rör om och låt puttra i några minuter.
Häll såsen i ugnsformen med fläskfilé och broccoli.
Garnera med broccolibuketter och strimlad paprika.
Gratinera i 20 minuter.
Servera med ris.

Mmm. Gott! Allt med broccoli och champinjoner är förstås gott. Det råder det förstås lite delade meningar här i hushållet, men så länge det är jag som lagar maten så får man räkna med lite broccoli och champinjoner emellanåt.

Nu funderar jag på att gå loss på min femte kopp te för idag. Njuta av de sista skälvande timmarna av helgen innan det är dags för klockan att ringa klockan 05.00 igen imorgon bitti. Varför är det nästan alltid morgon?

Steget - Vad Ska Jag Göra

(ja. jag vet att jag har sagt det förut. men den är ju så himla himla himla fin. det är tur att jag har hörlurar på mig, för nu har jag lyssnat på den på repeat ungefär 10 gånger. såpass.)

RSS 2.0