Du kanske aldrig mer är med mig.

Idag har vi lärt oss att nyöppnad Beyond Retro butik + lördag + löningshelg = väldigt, väldigt mycket folk. Jag stod i kö till provhytterna i 40 minuter. Bara för att upptäcka att den gulliga prickiga klänningen jag hittade var alldeles för liten. Men jag tror att Evelina och Jimmy hade jätteroligt när de fick stå och vänta på mig, så det var det värt. Hoho. Jag fick med mig en prickig klänning hem i alla fall, fast från Sisters. Och eftersom jag den senaste månaden fått slänga 2 prickiga klänningar som gått sönder och sälja 1 prickig klänning som blivit för stor så var jag värd en ny prickig klänning. Sådeså.

Nu ska vi strax gå till Evelina och titta på Melodifestivalen. Jag ska ringa Evelinas föräldrar och be dem att börja skicka oss underhåll för att vi tar så väl hand om Evelina. Jag har ont i huvudet, det är mindre roligt. Men det går nog över efter en liten promenad hem till Evelina. Kan barnen i Wild Kidz sluta vara ihop? De är typ 3 år. Och ser ut som Johan Palm. Nej, jag ändrar mig. De är ju så dulliga. "Man hakar upp sig med blicken och kan inte sluta titta..."

Ike & Tina Turner - Suffering The Blues

Men om vi var någon annanstans.

Idag skulle vi gå upp klockan 11 för att jag ville ta en shoppingspree. Jag vill framför allt kolla in på Beyond Retro som nyss har öppnat här i stan och ta en liten titt. En liiiiten titt alltså, jag ska försöka att inte tömma hela affären. Jimmy sover såklart fortfarande så jag ska strax gå iväg och möta Evelina på egen hand. Om jag säger att vi ska gå till Systembolaget kanske han vaknar till? Nej. Man får inte ljuga. Han får sova vidare. Nu ska jag gå. Hm. Är det kallt ute tro?

Samtidigt Som - Tienes Mi Corazón

Kyss mig, åh kyss mig.

Fredagkvällen har vi ägnat åt att titta på hockey. Det var Leksand - Malmö och det blev förlängning och det blev straffar och mot slutet stod Jimmy på alla fyra framför teven med en intensiv blick. Leksand vann tack och lov. Det innebär att vi slipper svordomar och smällande med näven i möbler. Det värsta är dock framför oss. Nu är det två veckors uppehåll och sen är det dags för kvalserie. För er som inte hänger med i hockeyvärlden så är det så att Leksand vill tillbaka upp i Elitserien, något de har försökt med de senaste åren och det har väl gått... Sådär. Om två veckor ska det kvalas igen. Oooh.

Detta kommer innebära mycket heta känslor här vill jag lova. Det kommer att vara en kamp på liv och död vill jag lova. Matchdagar kommer att vara heliga dagar. Jag kommer att få höra svordomar och skrik och förhoppningsvis blir det mest glädjetjut. Om inte Leksand går upp till elitserien kommer det att bli många dagars deppande. Allting kommer att vara fel. Jag kommer att få gömma alla vassa föremål, snaror och starka tabletter. Så vi hoppas på att det kommer att gå bra. Och jag kommer nog att få flytta in min dator till köket eller sovrummet för att få någonting gjort, och hålla alla bitska kommentarer långt, låååångt inne i några veckor. Men fram tills dess; 2 veckors hockeysemester. För min man alltså. Själv har jag ju ett slutspel att titta på. Var är min FBK-mössa?

Fever Ray - If I Had A Heart

Är det på riktigt eller drömmer jag?



Det här får mitt pophjärta att slå några extra slag. Och så saknar jag Ellen när jag hör det, för det får mig att tänka på att stå på somrig festival med Ello & Clara och tokdansa i leriga converse. Så jag fick lov att skriva till Ellen och tipsa henne om det här lilla bandet och hon verkar nöjd. Att Jimmy tycker det är dåligt gör det i mina ögon bara ännu bättre. Nu vill jag bara att de ska spela på Pustervik eller Sticky eller på någon annan liten klubb här i stan igen. Ja, något av det bästa med att bo i Göteborg är att det finns så mycket musik att se live och att det inte alls är svårt att få någon med sig att titta. Läs; Evelina och Jolin är inte alls svårflirtade när det kommer till livespelningar.

Samtidigt Som - Constant In Motion
Samtidigt Som - Bankar I Mitt Bröst

All oro som du har.

När vi var på ÖB i Falköping så köpte jag en burk pesto. Vem kan motstå en burk pesto för 11 spänn liksom? Det är ju mer än hälften av vad de där små burkarna brukar kosta. Igår såg Jimmy att etiketten på burken börjat lossna så han drog bort den, bara för att finna en annan etikett under. Det är kanske inte så underligt, det underliga var dock att bäst före datumet på etiketten under var i augusti 2009, bäst före datumet på etiketten som satt ovanpå var någon gång 2011. Vilken magi! Bara man sätter på en ny etikett så håller varan helt plötsligt 2 år till.

Nu säger Jimmy att han ska ringa till ÖB och prata lite med dem om hur det går till, men jag tycker att han ska ringa till Janne Josefsson istället. Tänk er bara, efter köttfärsskandalen och dunskandalen så kommer: PESTOSKANDALEN! Hela svenska folket kommer sluta att äta pesto bara för att det är livsfarligt helt plötsligt. Aftonbladet kommer starta ett upprop emot pesto. Alla svenska mataffärer kommer be om ursäkt för sitt dåliga hanterande av peston och sluta att sälja det. Vilket i sin tur kommer att göra italienarna jävligt pissed. Snacka skit om deras pesto på det här viset? Ska det vara så behöver vi minsann inte äta deras andra maträtter heller. Och sen försvinner all pasta, ciabatta, parmesan, lasagne och så vidare. Alla pizzerior måste slå igen och istället får vi öppna snabbmatsrestauranger med svensk husmanskost. Utan köttfärs alltså. Eller jag vet inte. Är det okej att äta köttfärs igen nu?

Fan också. Och pesto som är så gott. Det är ju praktiskt taget min huvudföda. Jaha. Nu får man svälta.

Mando Diao - The Shining

Åh, håll om mig.

Jag ligger väldigt mycket efter nu som sagt. Men det ska bli ordning på torpet snart. Förresten så har jag och Jimmy restvecka, vilket pretty much innebär att vi rensar frysen så det blir inte så mycket nytt på middagsfronten. Men jag bjuder på Måndagens Middag idag i alla fall:



Ja. Sånt äter vi när vi har restvecka. Fast mest eftersom vi skulle ha ätit det på lördagen men inte gjorde det. Och man ska inte låta mat förfaras som min pappa brukar säga. Jag gjorde en avokadosallad till också och det är den som syns mest. Jag måste säga att den där olivolja med citronsmak som vi köpte häromveckan kan vara den bästa investering vi gjort i matväg på länge. Den kan man ha i sallader och POFF! Så blir allt så mycket roligare.

Nu gör det ont i magen igen. Den där kycklingbaguetten jag åt till lunch idag gav mig säkert någon slags matförgiftning. Jag måste lägga mig ner igen. Aj aj. Lilla magen. Jag vill ha en vetekudde!

Susumu Yokota Feat. Nancy Elizabeth - Breeze

Mississippi kan vänta.

Nu har jag tagit helg. Och har så ont i magen att jag mår illa. Jag ska nog lägga mig på soffan och tycka lite synd om mig själv. Eller så lägger jag mig nog i sängen istället. Det är lite för arga gamla gubbar som väsnas härute i vardagsrummet. Annars har jag insett idag att jag måste bli bättre på att ta för mig och sluta vara så kräsen och acceptera att ett jobb är ett jobb. Vi var på mässa idag för att söka sommarjobb och sånt och medan Evelina kryssade runt som en iller och var duktig och sökte jobb så stod jag mest och kände att jag borde tränga mig fram till någon arbetsgivare och berätta för dem hur förbaskat gärna de vill ha mig. Finns det kurser i sånt där? Nu måste jag lägga mig. Aj aj aj.

Jesse Rose - Well Now

På en bättre dag.

Nu sitter jag trött och sliten och skriver ut massor av CV'n så att jag kanske kan få mig ett sommarjobb så jag slipper vara i Dalarna i sommar. Inte för att jag har något jobb i Falun heller då förstås, men där har jag ju en mamma och pappa som kan försörja mig. Varför de nu skulle börja vilja göra det efter 24 år vet jag inte riktigt, det är väl bara en liten önskedröm jag har. Men som sagt, att vara kvar i Göteborg i sommar är förstås prio ett.

Idag har jag och Jimmy varit på äventyr, ända till Falköping åkte vi. Det var trevligt för då fick vi massor av mat, först hos Jimmys mormor och sen hos Jimmys pappa. Dessutom skjutsade Jimmys mamma oss till ÖB så vi fick köpa.. Ehm, en sil! Det är bra att ha. Vi köpte massa tandkräm också, och mini-marshmallows utifall att jag får för mig att baka någonting någon gång. Högst otänkbart förstås, men man vet aldrig vad jag kan få för mig. Någon dag inom den närmsta tiden tänker jag få för mig att gå ner till Verner&Verner och köpa de där minimuffinsformarna som jag vill ha. Till exempel.

Nu tänker jag få för mig att gå och duscha och sen sova lite så att jag orkar hålla mig vaken på föreläsningen imorgon. Och ännu viktigare, vaken under jakten på sommarjobb efter föreläsningen. Jaaa, jag ska bättra mig.

Mongrel - Barcode

Men inte jag.

Jag vet varför Victoria och Daniel väljer att förlova sig just nu. Eller rättare sagt får tillåtelse att förlova sig just nu. Jodå, det vet jag. Det har ingenting med kungens plötsliga kärlek till Daniel att göra. Oh nej. Det stavas FINANSKRISEN, även om kanske inte kungen skulle stava det just så. Inser ni hur mycket pengar Sverige kommer att tjäna på ett kungabröllop? Massor av gäster som flyger hit från hela världen och vill bo på hotell, äta mat, köpa souvenirer och allt annat. Det ska sys klänningar, bakas tårtor, lagas mat, utbildas nya poliser och ja. Ni vet. Vi ska helt enkelt låta massa utländska kungligheter shoppa bort våran ekonomikris. Sen att det är vi svenska skattebetalare som betalar hela bröllopskalaset det har inte kungen och Reinfeldt tänkt på. Förhoppningsvis blir det plus/minus noll i slutänden. Jag skulle själv kunna tänka mig att gå på bröllopsfesten faktiskt, bara för att dra mitt strå till stacken liksom. Jag vill ju också hjälpa till att få Sverige ur den här ekonomiska krisen.

Realpeople - My Wife, Lost In The Wild

Hon låg på gatan,

Här är den lilla tårtan som jag bjöd på i söndags när jag hade tårtkalas:



Tårtbottnar:
50 gr rumsvarmt margarin
2½ dl florsocker
2 ägg
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
rivet skal från 1 citron
1 dl mjölk

Citronsmörcrème till fyllning och garnering:
200 gr margarin
ca 10- 12 dl florsocker
4 msk citronsaft

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en sockerkaksform och "bröa" den med kokosflingor.
Rör margarin och socker pösigt, rör i äggen ett i taget.
Blanda alla torra ingredienser och citronskalet.
Rör sedan ner det i smeten växelvis med mjölken.
Häll smeten i sockerkaksformen och grädda i ca 30 minuter.
 Låt kakan svalna och vänd sedan upp den på ett fat. Dela den på mitten till två tårtbottnar.
Blanda ihop ingredienserna till citronsmörcrèmen och bred på emellan bottnarna.
Täck sedan hela tårtan med citronsmörcrème,
och om du vill garnera med citronskivor, vispgrädde och citronströssel.

Den är mäktig som bara tusan den här lilla tårtan. Men bra mycket roligare än den äckliga klassiska gräddtårtan med torra tårtbottnar, mosad banan/vaniljkräm och någon slabbig mosad frukt eller sylt. Uuuh. Nu ska jag fortsätta plugga lite, jag har sovit dåligt som en gnu inatt. Snart kommer Patric Stjärna hit, (även kallad Snuttepatte eller Balle) han ska flytta hem till oss och fylla vårat kylskåp med Mümmelmann. Plugga, plugga. Ikväll är det Andra Avenyn-dag. Det är grejer det!

Dälek - Armed With Krylon

Medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären.

Nu tänkte jag lägga in ett youtube-klipp här med Lalehs låt The End. Men den fanns inte att hitta på youtube. Som tur är finns ju det här spotify nuförtiden, så jag kan uppmana alla att leta på den där istället. Annars finns det säkert något annat sätt att hitta den. Det är en fruktansvärt fin bit. Fruktansvärt! Hela hennes senaste album är ju faktiskt fullt av fina bitar. Men just The End, den är jag lite extra förtjust i. Seså. Ut och leta på den nu. Och njut lite vetja.

Laleh - The End

Hon skär sig i handleden, i solskenet...

Nu kommer det någonting väldigt försenat. Något så försenat som Fredagens Middag:



300 gr fläskfilé

Marinad:
olivolja
2 msk pressad citron
2 pressade vitlöksklyftor
flytande honung
ingefära

Wok:
1 st morot
ca 10 champinjoner
½ purjolök
ca 75 gr sockerärtor
½ squash

Blanda ihop marinaden i en skål, lägg i fläskfilén och låt marineras i ca 30 minuter.
 Bryn sedan fläskfilén ca 2 minuter på varje sida. Efterstek i ugnen på 175 grader i ca 25 minuter.
 Skär moroten i slantar, dela champinjonerna, hacka purjolöken och squashen
 och lägg allting, plus sockerärtorna, i en wokpanna.
Koka nudlar och blanda ner med grönsakerna, skär upp fläskfilén. Servera.

Ja. Man får vara lite efter såhär i tenta- och födelsedagstider. Dessutom har vi inte ätit hemma på hela helgen så jag kommer nog ikapp rätt snabbt tror jag. Nu är jag trött på fläskfilé-livet, nu vill jag ha entrecote! De åt nyss entrecote på Halv Åtta Hos Mig och så var de i Falun, och alla i programmet kände redan varandra på ett eller annat sätt. SKRÄLL! Nej.

Nu ska jag citera den puckade mamman i Familjen Annorlunda: "Det är så exotiskt att Marko är finsk!" Exotisk? Finsk? Det var roligare än när hon för några veckor sen sa att "man tänker ju hela tiden att man ska köpa hem plåster och sånt så att man har det hemma, men så gör man det inte och så är det plötsligt försent!" Angående att en av hennes ungar råkade bränna sig väldigt illa, och vilken småbarnsförälder har INTE plåster hemma? Vilken småbarnsförälder med ÅTTA barn har inte plåster hemma? Till och med jag och Jimmy har för bövelen plåster hemma.

Dags för en kopp te och en bulle kanske. Det allra bästa med tårtkalas är att det finns massor av bullar, tårta och kakor kvar att mumsa på. Säkert i en vecka framåt. Mmmm... Passa på att njuta nu barn, i mars är sötebrödsdagarna över.

Dan Auerbach - Real Desire

För hon säger att hon redan sett Spanien.

Något av det roligaste som finns är ju att göra folk lite smått chockade. Att svara någonting på en fråga som de absolut inte förväntar sig, eller inleda en anekdot med att säga att man gjorde någonting jättekonstig fast säga det med helt vanlig röst. Idag har jag roat mig med det här:
"Hade du en bra födelsedag?"
"Nej!"

Lika roligt varje gång. Folk blir helt ställda. Hur fortsätter man det samtalsämnet liksom? Det gör folk inte kan jag upplysa er om. De börjar prata om någonting annat istället. Heeheehee, skrattar jag elakt i mitt huvud.

Igår hade jag ett tårtligt kalas. Det gillar jag. Tårtkalas. Det är kalas, och så är det tårta. Det saknades dock ballonger, där får jag bakläxa. Annars var nog det roligaste när Ann inte alls blev förvånad över att Jimmy druckit upp all saften, då Ann aldrig träffat Jimmy förut utan bara läst om honom i min blogg. Och här står det tydligen mest om hur Jimmy äter upp all mat för mig. Det gör han också. Det är nog hans sätt att göra mig lite smått chockad. Oftast fungerar det riktigt bra.

Nu är jag trött som en liten rumpnisse, jag fick lov att göra gymnastiska övningar med mina ben under bänken i skolan idag för att inte somna. Sen fick jag skriva upp mig på en blodslista, nu sitter det ett pris på mitt huvud. 30 kronor är det värt. Nej. Jag vet inte heller vad jag pratar om. Jag är mest nöjd över att jag redan slutat skolan för dagen och inte har någonting som måste läsas idag för vi har jättelite att läsa till nästa lektion. Så jag kan titta på massor av amerikanska high school-serier utan att behöva ha minsta lilla dåligt samvete. Bränna hjärnceller. Mmm. I like it.

Morrissey - That's How People Grow Up

Och världen förtjänar inte dig.

Ursäkta mitt dåliga bloggande. Idag har det varit tårtkalas för hela slanten och nu är det hemtentamen som gäller. Mitt huvud känns som att de ska sprängas. Därför återkommer jag imorgon med helgens äventyr, helgens mat och en liten tårta. Det känns som att datorn håller på att hoppa in i min hjärna. Eller som att min hjärna håller på att hoppa ut genom ögonen. Jag vet inte riktigt. Något av det blir det nog. Hemtenta, hemtenta. Men imorgon börjar en ny kurs. Wiihoo!

För du är det finaste jag vet.

Är det en vanlig dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för det är min födelsedag, HURRA HURRA HURRA!

Jag och Jimmy har varit och ätit brunch, oooh vilken brunch! Sandwiches, brownies, hamburgare, muffins, donuts, bagels, kycklingklubbor, strips, scrambled eggs, bacon, pecan pie, vattenmelon, avokado osv, osv, i all oändlighet. Jag är så mätt att jag rullar fram. Nästan. Det var en födelsedagsfrukost som heter duga det får jag säga!

Annars började jag dagen med att öppna paket som jag fått på posten igår. Lite paket från äldsta bror med familj, från svärmor med familj och från Kalix och Ceebs. Jag gillar födelsedagar. Man blir så ompysslad. Om man inte har en pojkvän som Jimmy alltså, då får man mest höra: "Håll käften gammeltacka!" varje gång man påpekar att man faktiskt har födelsedag. Fast å andra sidan låg det två biljetter till The Hives på Trägår'n på min kudde efter jag hade varit på toaletten i morse, så han är förstås inte så tokigt ändå den där Jimmy. Däremot vill han inte följa med själv så om någon så om någon vill följa med mig på The Hives den 24'e mars (det är en tisdag) så finns det en biljett här.

Förresten fick jag ett mail från min mamma där det stod att hon och pappa skulle gå ut och äta något gott och tänka på mig, sen stod det; Ps. Kolla ditt bankkonto. Jag tolkar det som att de har länsat mitt konto för att gå ut och äta gott och fira att jag har flyttat 60 mil ifrån dem. Ja, det är kärlek det.

Idag när jag och Jimmy kom in på Systembolaget stod det en stor vit kanin i kön till en av kassorna, och när vi var på väg ut kom det in en farbror med hög cylinderhatt och mantel. Jag tänkte springa fram till honom och berätta att hans kanin redan gått därifrån, men antagligen märkte han det själv efter ett tag. Han var på rätt spår åtminstone, och en stor vit kanin kan ju inte vara så svår att hitta. Inte ens i Göteborg.

Nu ska jag skriva hemtenta. Wiihoo, happy birthday to me.

När allt annat här är falskt och fel.

Nu är det snart dags för mig att åka iväg och såhär känner jag inför det: BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ! Det känns som att jag inte kan någonting av det jag borde kunna. Dessutom känns det som att jag verkligen borde ta tag i det där med hemtentan också. Det får väl bli ikväll när jag kommer hem vid halv elva efter att ha skrivit salstenta i 4 timmar. Woohoo. Annars får jag göra det imorgon, och det är ju också ett sätt att fira sin födelsedag. Jaja. Vi får se hur mitt huvud fungerar. Först och främst salstenta. Insåg nyss att jag inte alls vet vart jag ska heller. Hm. Nu är jag på dåligt humör. Morr. Daktyl och jamb är motsatserna till anapest och troké. Bank, bank, banka in det i huvudet. NU! Blääääääääääääääääää.

Micachu - Eat Your Heart

Och jag går bara ner mig.

Här är det ingen munter fredag minsann. Jag suckar över versmåtten och versfötterna som absolut inte går in i huvudet och Jimmy suckar över finanskris och pengabrist. Och det låter mest suck, suck och suck och lite svordomar från oss båda. Sen ber jag Jimmy förhöra mig och han förhör mig och jag blandar fortfarande ihop jamber, daktyler, trokéer och anapester. Någon går från betonad till obetonad och någon annan gör tvärsom och om 4 timmar ska det sitta. Nöta, nöta, nöta. Suck, suck, suck. Svordomar, svordomar, svordomar. Nej. Det är ingen munter fredag alls vi har här. Nu ska jag nöta lite till. Hur fan håller man isär saker som är så lika? Suck.

The View - Unexpected

För det är så jag säger det.



1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 st röd paprika
400 gr köttfärs
1 påse tacomix
1 burk krossade tomater
8 dl vatten
1 köttbuljongstärning
200 gr majskorn
200 gr kidneybönor

Hacka löken, vitlöken och papriken. Stek upp köttfärsen i en stekpanna, ha i lök och vitlök.
Blanda ner påsen med tacokrydda.
Blanda ner köttfärsröran tillsammans med alla andra ingredienserna, utom majsen och bönorna, i en stor kastrull.
Låt koka under lock i 15 minuter. Blanda ner majs och bönor.
Koka några minuter till. Servera med majschips och gräddfil.

Mmm. Vad gott. Blanda sopptorsdagen med tacofredagen bara sådär. Hur ska vi nu kunna hålla isär dagarna? Ja, det är frågan. Jag är trött så jag tänker gå och lägga mig istället för att ens fundera på saken. Imorgon kväll är det ju tentadags. Då måste man vara utvilad. Och sönderpluggad.

Josh Wink - Dolphin Smack

Du är det finaste jag vet.

Nu tänkte jag blogga. Men jag har fan ingenting alls att blogga om. Det är ju det jag säger. Min hjärna är förstörd. Jag kommer aldrig mer att bli mig själv igen. Damn! Jimmy lyckades till och med sätta dit mig nyss. Ända sen han skallade mig den där natten så att jag började blöda näsblod så har jag kunnat röra lite vid min näsa, se väldigt förstörd ut och gny: "Aaaaaaj..." Nu kom Jimmy och rörde vid min näsa och frågade om det gjorde ont och jag sa nej. NEJ! NEJ? Nu är ju allt förstört. Mitt hemliga vapen. Jag skulle ju köra med det i minst ett år. Damn you tentaplugg, damn you!

Lily Allen - 22

Det kan ta slut imorgon eller hålla på för alltid...

Jag lovade en bättring igår, men det gick väl sisådär. Jag vet inte vad jag sysslar med om kvällarna egentligen. Äter godis och slappar teve. Det är skönare att sitta framför teven än framför datorn helt enkelt. Här kommer en försenad dagens middag, alltså en Gårdagens Middag:



Pajdeg:
125 gr smör
3 dl vetemjöl
3 msk vatten

Fyllning:
ca 10 st cocktailtomater
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
ca 10 - 12 st soltorkade tomater
ca 10 - 12 fetaostfyllda oliver
½ dl vispgrädde
4 ägg
salt
grovmalen svartpeppar
1 dl riven parmesan
riven ost


Blanda pajdegen för hand eller i matberedare.
Tryck ut pajdegen i en pajform och förgrädda skalet i 10 minuter på 200 grader.
 Dela tomaterna, finhacka lök & vitlök, strimla de soltorkade tomaterna och dela oliverna om du vill.
Blanda ihop alla ingredienser till fyllningen utom den rivna osten.
Häll i fyllningen i pajskalet, strö över osten och grädda i ca 40 minuter.

Jag skulle nog kunna leva på paj. Men jag tror inte att Jimmy skulle uppskatta det. Åtminstone inte en paj utan kött. Ni anar inte hur synd det är om Jimmy de dagar han inte får äta kött. Det är ungefär som de dagar jag inte får äta chips, vilket då tyvärr är alldeles för ofta. Som de dagarna då jag inte får äta chips inträffar alltså. Kan ingen forskare bara komma på att chips är det nyttigaste som finns och att det borde vara alla människors huvudföda? 

Idag tvättar vi och bakar bullar. Sen ska vi ta en skogspromenad. Shit. Pensionärsvarning. I like it!

Vetiver - Rolling Sea

Ibland är det så.

Jag har ingen hjärna längre. Den är söndertrasad av Aristoteles och Hamlet och jämförelser och karaktärer, handling, tal, tankesätt och så vidare. Fast det är förstås ganska bra att ha trasat sönder sin hjärna på det sättet. För då kan man bestämma att man får äta godis som belöning för att man avklarat halva hemtentan. Det var mest Jimmy som bestämde att jag var värd det, och jag är ju inte den som säger nej till sånt. Hurra hurra för mig! Sen får man titta på Greek hela kvällen utan att ha dåligt samvete. Kan det bli bättre än så? Nej. Nu ska vi gå och köpa godis. Jävla Willy's har snott 620 spänn av mig. Damn you Willys!

Susumu Yokota Feat. Kaori - Bonda

Så säg som det är;

Jag ligger konstant efter nuförtiden känns det som. Och det är tyvärr inte bara med bloggandet utan även med tentapluggandet. Det är därför jag sitter här och bloggar istället, jag har ju mina prioriteringar. Eller som jag sa när jag pratade med Desirée häromdagen: "Ja jag pluggar för fullt.. Eller näeeeej, det är ju det jag inte gör..." Och Des svarade: "Neej, det vet jag väl att du inte gör!" Vafan, have som faith in me. Jag ska bli en bättre människa nu. Jag pluggar faktiskt åtminstone 2 timmar om dagen. Och det är ju 6 mindre än jag borde men 2 mer än jag brukar. Nåja. Här kommer gårdagens middag:



2 portioner pasta
ca 5 matskedar röd pesto
150 gr fetaost
8 cocktailtomater
babyspenat
färsk basilika
cashewnötter

Det som är bra med pastasallad är att man kan ha i massor av saker man tycker om och sen bara... Äta. Och så är det jättegott. Som igår till exempel. Pesto är gott. Fetaost är gott. Tomater gott. Färsk basilika är jäkligt gott. Cashewnötter är nästan för gott. Och så har man en god middag. Till och med lite över till lunch idag.

Annars hade jag tänkt vara nyttig hela veckan eftersom det spårade ur så mycket förra veckan. Det gick bra tills igår då jag och Evelina tyckte det var en bra idé att äta chokladmuffins, chips & dip medans vi tittade på Andra Avenyn. Jaja. Det är långt kvar till Beach 2009. Det snöar ju för tusan fortfarande ute. Nu ska jag ta tag i hemtentan. Salstenta-plugget får vila lite idag.

Millencolin - Puzzle

För den här gången krävs det mer.

Varför är det så kallt ute? Ska det inte bli vår snart? Bara för att det är så kallt så tänker jag åka buss till Evelina idag. Jimmy är en tönt som tror att han tjuvåker på bussen mer än vad jag gör. Pyttsan säger jag. Jag tjuvåker jämt på både bussen och spårvagnen för jag är så jävla cool. Och för att rädda miljön. Det står ju på spårvagnarna att man räddar jorden om man åker spårvagn, så jag åker och åker så det står härliga till. Dessutom måste man ju passa på att tjuvåka när man kan! När man är uppvuxen som jag där det inte går att tjuvåka på bussarna (eftersom det inte går några, höhö) så måste jag ju göra det. Dessutom, desto mer man tjuvåker desto mer har man ju tjänat på det när man väl åker fast!

Förresten så är en hungrig Jimmy = en 5-årig Jimmy. Innan jag matade honom idag satt han och skrek att han var hungrig i ungefär en timme. Jag tyckte att eftersom han är 23 år så borde han väl kunna göra sig en macka i väntan på maten. Eller ta ett äpple. Eller... Ja. Ni vet. Äta något som sig bör när man är hungrig. Det enda Jimmy kan göra när han är hungrig är dock att skrika att han är hungrig. Så skulle jag aaaaldriiiig göra. Oh nej. Jag brukar gråta och skrika och gnälla över allting istället tills någon stoppar något ätbart i mig. Mycket mognare än att bara skrika att man är hungrig. Indeed.

Mando Diao - A Decent Life

Innan jag öppnar armarna,

Jag gick och la mig tidigt igår och glömde totalt bort dagens middag. Men så så, lugna och fina. Ni behöver väl inte mailbomba mig för det? Jag ber om ursäkt och publicerar den med en gång nu istället. Här är Gårdagens Middag:



2 st kycklingben
½ citron
2 vitlöksklyftor
mango chutney
soja
6-8 st potatisar
2 morötter
ca 150 gr rotselleri
1 gul paprika
½ dl vitt matlagningsvin
salt
grovmalen svartpeppar
rosmarin
olivolja

Gör en marinad av saften från ½ citron, vitlöksklyftorna, mango chutney och soja.
 Lägg kycklingen i marinaden. Skär potatisen i klyftor, morötterna i slantar.
Skala och skär rotsellerin i bitar. Lägg rotsakerna i en långpanna. Häll över olivolja och kryddorna.
Lägg ner kycklingbenen i långpannan. Ställ in i ugnen i 15 minuter på 225 grader.
 Skär paprikan i bitar. Ta ut långpannan ur ugnen, lägg i paprikan och häll över vinet.
Ställ in i ugnen i ca 15 minuter till, eller tills kycklingen är klar.

Nu ska jag plugga mina 5 termer för idag, sen ska vi gå och köpa lite frukt och grönsaker. Jag har sjuk huvudvärk och tidigare idag glömde jag bort hur man skriver &-tecken. Så nu tror jag såklart att jag har fått en hjärnblödning. Fast det kan också bero på att jag överanalyserade &-tecknet så länge att jag inte förstod hur det fungerar längre. Termer var det ja. Hurra hurra!

Jenny Wilson - Love Ain't Just A Four Letter Word

Förlorar mig,

Jag har varit godissugen som en gnu hela eftermiddagen. Men jag ignorerar det och dövar det med vindruvor och te. Egentligen är jag ju värd lite godis efter mitt besök hos doktorn. Det besöket gav mig anledning 389384983944 till varför Göteborg är bättre än Falun. Som till exempel att de hade ett helt annat sätt att göra cellprovet som inte gjorde ont alls. Och så behöver jag troligtvis inte komma tillbaka förrän om ett år. Yesyesohyay. Här har man gått och nojat över operationer och massa saker och så får man såna glada nyheter. Det var skönt att höra.

Nu ska jag ringa Des och säga hejdå till henne för hon åker till Indien i 3 månader imorgon. Ja. Vissa har det bra. Men det är inte så dumt här heller. Jag har ju till exempel en tenta att plugga till, det är ju exotiskt! Och så finns det ju Tikka Masala att köpa på den indiska restaurangen en bit bort...

Morrissey - Something Is Squeezing My Skull

Och känslorna faller fritt på midnattsgatorna...

På lördag fyller jag år. Och eftersom jag är inne i en period då jag inte alls tycker det är roligt att festa så har jag inte alls vetat vad jag ska ta mig till. Det enda jag har vetat att jag vill göra är detta. För er som är för lata för att trycka på länken så är det en amerikansk brunch med hamburgare, american pancakes, brownies, blueberry muffins, pecan pie och så vidare, och så vidare i all oändlighet. I morse ringde Jimmy och bokade ett bord till oss så på lördag klockan 12 är det brunchdags. Jag funderar på att börja svälta mig redan nu så jag får plats med massor av mat. Fast å andra sidan har det aldrig varit något problem för mig att få plats med massor av mat, så det räcker nog om jag börjar svälta mig på lördagmorgon.

Nu är huvudet snurrigt av en massa tentaplugg. Jag hittar inte ens det jag ska läsa på i boken så jag läser hela boken och förstår ingenting istället. Strax bär det av till Sahlgrenska dessutom för ännu en jävla cellprovskontroll. Förhoppningsvis är det den sista. Det sa jag de första fyra gångerna också... Hmpf. Jag vill ha te. Och så vill jag ha tentan avklarad. Och så vill jag... Ja. Säkert något mer också.

Ike And Tina Turner - Give It To Me

För vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda?

Såhär i kristider gäller det ju att hålla i pengarna. Och för att vara lite ekonomisk så har jag idag bakat bröd. Eller så bakade jag bröd bara för att jag hade lust. Onyttigt bröd blev det också, inte något dinkel eller fullkorn så långt ögat kan nå. Dör jag nu? Antagligen. Grejen med bröd i vårat hushålle är att det är mest jag som äter det. Såvida det inte är en brödsort som Jimmy tycker om, då tar det nämligen slut på en dag. Jag vet inte ännu om han tycker om det här brödet eller ej, det återstår väl att se. Jag skulle tippa på att han gör det, och att jag får baka nytt bröd i övermorgon igen.



Till 10 stycken behöver du:

6 dl vetemjöl
1 tsk salt
1½ msk socker
150 gr margarin
25 gr jäst
1 dl mjölk
2 ägg

Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Finfördela ner margarinet med fingertopparna.
 Rör ut jästen i kall mjölk och vispa sedan ner äggen med jäst & mjölk.
 Häll detta över mjölblandningen och arbeta ihop till en smidig deg.
Låt degen jäsa svalt i 4 timmar.
Cirka 12 grader är lagom,
så om ni har ett lite svalare skafferi är det perfekt att låta degen jäsa där.
Arbeta upp degen, ta undan en liten bit av degen och forma 10 runda bullar av resten.
Lägg bullarna i formar.
 Arbeta in lite mera mjöl i den sparade degbiten,
 rulla den sedan till 10 små kulor och lägg en kula ovanpå varje bulle.
Låt jäsa i 45 minuter. Pensla med ägg. Grädda i ugnen 8 minuter på 250 grader.

Sen får man äta Briocherna hur man vill. Jag gissar på att jag kommer att ha smör och rökt kalkon på min frukostmacka imorgon bitti. Nu ska jag titta på reprisen på Criminal Minds. Sen är det sovdags.

Frida Hyvönen - Dirty Dancing

Men allt det här vänder sig in i mig.



500 gr grytbitar av nötkött
8 st salladslökar
2 vitlöksklyftor
1 burk hela konserverade tomater
2 st gröna chilifrukter
33 cl ljust öl
1 tärning köttbuljong
chilipulver
chilisås
spiskummin
oregano
grovmalen svartpeppar
salt
farinsocker

Hacka salladslöken. Kärna ur och hacka chilifrukten.
Bryn köttet i olja i en gryta. Blanda ner salladslök och chilifrukt. Låt fräsa ett tag.
Blanda ner resten av ingredienserna. Krydda efter behag. Låt grytan koka ca 1,5 timme.
Smaka av då och då så att chilismaken inte blir för stark/svag. Servera med ris.

Ja. Det var våran söndagsmiddag det. Gott var det också. Grytor är förstås nästan alltid gott. Speciellt chiligrytor. Jag var lite skeptisk till det där med ölen, men det blev så bra så. Och det var förstås på grund av den här chiligrytan som Jimmy fick för sig att bli någon slags trädgårdsmästare. Vi får se hur det artar sig. Nu ska jag dricka kärlekste som svärmor skickade hit till Alla Hjärtans Dag och så ska jag titta på Jamie Oliver. Happy days, mate!

Dan Auerbach - I Want Some More

För du är det finaste jag vet.

Nu har vi varit nere på stan, jag har bakat bröd och vi har ätit middag. Så nu måste jag ta itu med lite pluggande. Evelina i min klass gav som tips att lära in fem termer varje dag så bör man ha fått med allting tills på fredag. Så nu ska jag ta dagens fem termer. I morgon måste jag köpa en bok så jag kan börja med hemtentan också. Jag får nog låsa in mig på vinden eller någonting för att kunna fokusera. Jimmy har fått för sig att vi ska börja odla egen chili nu så han letar drivhus och googlar på odlingar och skördetips. Förhoppningsvis kan han ägna sig åt sin chili så kan jag sitta och plugga i någon annan del av lägenheten. Odla egen chili? Och jag trodde att jag kunde få för mig konstiga saker.

Grand Duchy - Volcano!

När allt annat här är falskt och fel.



TITTA VAD JAG HAR KÖPT! Ja. Oj. Ursäkta versalerna. Jag är bara fruktansvärt kär i Papeterie och vill ha allting i hela affären. Eftersom jag inte har råd med allting i hela affären på en gång så tar jag en sak i taget. Idag köpte jag den här. Hela köket fick ett lyft. Och varje gång jag tittar på den så blir jag sugen på choklad. Det är ju ultimat. Fast allra bäst är att jag kan skriva där varje dag vad det blir för mat så Jimmy slipper fråga det en gång i timmen. Och så kan man skriva massor av andra roliga saker också. Och om jag känner för att vara sjukling så kan jag äta upp kritan, bli hes och få diarré. En griffeltavla är bra till så himla många saker.

Guns N' Roses - Chinese Democracy

Och jag går bara ner mig.

I väntan på Melodifestival så har jag tittat på hockey med min man. Även fast det är jag som är uppvuxen i en by 2 mil utanför Leksand så är det Jimmy som är Leksands-fanet. Själv har jag ju haft mina tvångstankar om att alltid vara tvärsom ända sen jag var liten, så eftersom alla andra hejade på Leksand så skulle jag såklart heja på något annat lag. Som 7-åring gjorde jag då det kloka valet att välja favoritlag efter vilka som hade finast färger. Lila och gult är ju fantastiskt fina färger tänkte mitt 7-åriga jag och sen dess håller jag på Färjestad. Och jag kan ju inte ändra mig nu efter 17 år. Även om FBK har bytt färger och nu inte alls är fina gula & lila längre.

Däremot tycker jag det är betydligt mycket bättre när Leksand vinner än när de förlorar. Men det beror ju mest på att herr von Lindroos humör beror ganska mycket på huruvida Leksand vunnit eller ej. Ni som är ifrån mina trakter vet ju hur överdramatiska de är de där Leksingarna. Kommer ni ihåg när de hade flaggorna på halv stång i hela Leksand när de hade åkt ur elitserien? Ungefär så är det här också när Leksand förlorar en match. Det är tunga suckar och svordomar så det står härliga till. Nu ser han tydligen fram emot att få ta ut lite ilska på dåliga låtar i Melodifestivalen. Själv säger jag bara att hade de haft Eddie Läck i målet så hade det här aldrig hänt. Och så viskar jag lite tyst: "Leksand Är Ett HockeyBockeyLag!"

Jenny Wilson - Bitter? No I Just Love To Complain

För det är så jag säger det.

Hemma hos oss firar vi inte Alla Hjärtans Dag. Mest för att jag har sagt till Jimmy att jag avskyr Alla Hjärtans Dag. Det gör jag också. Det är en kommersiell hittepå-högtid som affärsmännen slog sina huvuden ihop och importerade hit. De gjorde samma sak med Halloween för några år sedan, det är faktiskt sant. De bara bestämde att vi ska börja fira Halloween i Sverige också, tydligen gick det sisådär för det har gått ner i försäljningsiffror som bara den de senaste åren. Alla Hjärtans Dag däremot, det gick ni minsann på era lättlurade jävlar.

Vad är det för trams? En speciell dag för att visa varandra att vi tycker om varandra? Borde inte varje dag vara Alla Hjärtans Dag? Och så ska det skrytas. Hej och hå, vem har bästa pojkvännen, vem fick blomsterbud på jobbet? Vem fick finaste smycket? Vem fick dyraste middagen? Jag tror varenda tjej med pojkvän heter någonting som har med att göra vad de fått i present på sin status på Facebook just nu, jag överdriver inte ens tragiskt nog. Jag fick ingenting. Jag vill inte heller ha någonting. Jag vill mycket hellre ha en present eller blommor eller middag någon annan dag när det inte är påtvingat. Fast egentligen behöver jag ingenting sånt alls. Ingen köpe-kärlek här inte.

Värst är det kanske ändå när man är singel. Och kanske är det singlarna som borde få kärlek den här dagen istället för att tillsammans-folket bara ska tänka på sig själva. Jag vet, tillsammans-folket är ett egoistiskt folkslag. Jag har hört helt sjuka saker från tillsammans-folk på Alla Hjärtans Dag. Till exempel: "Jag skickade ingen Alla Hjärtans Dag-hälsning till dig eller Yoshi, men ni är ju ändå inte tillsammans med någon så det spelar ju ingen roll för er..." Just därför kanske vi behövde den Alla Hjärtans Dag-hälsningen. Man har faktiskt ett hjärta även om man är singel. Tro mig. Tillsammans-folket är som sagt ett konstigt folkslag. Det ska skrytas, det ska spenderas och det ska överflödas i kärlek. Allt för att köpmännen ska tjäna pengar. Och ni har gått på det. Allihopa.

Skryt. Spendera. Bada i hjärtströssel. Skicka dyra blommor. Ät hjärtformade bakelser. Ät dyra middagar. Smörj in er i rosa sockervadd. Men blanda för fan inte in mig i det. Jag tänker inte svara på era kedjesms, kedjemail och opersonliga låtsas-bry-er-om-hälsningar. Inte idag. Imorgon får ni hemskt gärna berätta för mig att ni tycker om mig, för då vet jag att ni menar det. Idag är allt bara hittepå, precis som hela den här fjantiga högtidsdagen.

Du är det finaste jag vet.



Här är gårdagens middag. Jag och Jimmy tror ju stenhårt på vuxenpoängs sambolivet. Det är därför vi äter tacos i olika form varje fredag. För det gör man när man är vuxen. Så igår blev det tacotårta. Det är bara att ta sina favorit tacotillbehör, och ta ett antal tortillabröd som man börjar med att värma i grillpanna (utan smör) så att de får lite färg. Sen bygger man helt enkelt en tårta av det hela. Vi hade tre lager, med köttfärs & tacosås på det första. Sallad, majs & gurka på det andra. Och ost och dip med tacosmak på det tredje. Sen toppade jag med lite tomater. Men som sagt, det går att göra precis som man vill och ha vad man vill i. Det är det som är så bra. Tacofredag. Ah, så svensson.

Josh Wink - Hypnoslave

När jag tänkte på dig, kände du mig?



Den här klänningen har jag och Hanna spanat på idag. Fast Hanna ville ha den i turkos. När jag visade den för Jimmy sa han: "Men du har ju redan en nästan likadan..." Om blickar kunde döda hade Jimmy varit död nu. Har redan en nästan likadan? Är inte det ungefär det dummaste man kan säga? Ja. Jag kanske har en prickig klänning. (Eller kanske ett tiotal prickiga klänningar om man ska vara exakt. Men det ska man inte för om mamma får reda på det så dör jag. En långsam, plågsam död.) Och jag har då verkligen ingen prickig klänning med rosa prickar och en gullig rosa rosett till. Åtminstone ingen som ser exakt ut sådär. Och så länge man inte har en EXAKT likadan så är det väl helt okej att önska sig den här?

Under kvällen har Evelina varit här och blivit matad. I utbyte fick jag låna lite bra-att-ha-studentböcker. Det var en bra deal. Vi matade Evelina med tacotårta. Det kommer en bild imorgon. Nu sitter jag här och dricker coca-cola och ska titta på några avsnitt av Greek tills jag blir trött. Jimmy har redan gått och lagt sig, han är tydligen inte alls lika intresserad av Let's Dance som vi andra. Jag känner mig som hamstern i bollen i Bolt.

Samtidigt Som - Omkring Oss

Genom antennerna och satelliterna.

Idag har vi fått paket från Jimmys mamma. Alla Hjärtans Dag har ju sina fördelar. I alla fall när man får presenter från andra, jag har däremot förbjudit Jimmy att ge mig något. Dessutom fick Jimmy ett kort från sin farmor där det stod att han skulle hälsa tjejen sin, och så stod det under Pernilla? med frågetecken. Hoho. Det är okej. Min farmor visste inte heller vad jag hette. Vissa år kom hon ihåg min födelsedag. Så inte är jag den som är den inte. Jag brukar bli glad om mina föräldrar och syskon kommer ihåg vad jag heter, de brukar kalla mig för "Hon". "Hon är så uppkäftig." "Hon är så stökig!" "Hon lyssnar ju inte..." "Hon är så himla envis." Ungefär så brukar det låta. Tills jag skriker att jag står faktiskt bredvid dem. Då brukar de säga: "Jaha, nu skriker hon igen..." Så jag är inte alls den som är den. Och det värsta med det här inlägget är att det är sant.

Mando Diao - You Got Nothing On Me


När du låg på gatan,

Fy farao vad trött jag är. Jag trodde jag skulle somna i klassrummet idag. Det gjorde jag dock inte. Och efteråt blev jag pigg igen då solen sken och jag gick till Kapellplatsen för att möta Jimmy och det kändes som vår. Men nu är vi hemma igen och jag skulle kunna däcka rakt ner på tangentbordet.

Det var trevligt i går i alla fall. Med quiz som det gick mindre bra på och billig cider. Gratis popcorn fick man också, det är inte dåligt det! Sen började Martin uttrycka sitt hat för sånt som alla andra älskar och när han tog upp Pirates Of the Caribbean som exempel så kände jag att... JAAAAAA! Mina klasskompisar är nog inte så läskiga ändå. Så länge jag har någon att vara hatisk med så brukar jag vara nöjd. Sen tog cidern och ölen slut så det var bara att traska hemåt.

Och idag var det sömnigt i skolan och nu har vi helg. Nej. Vi har inte helg. Åtminstone inte jag. Jag har fetingmycket tentaplugg att roa mig med. Så varför jag sitter här är en bra fråga. Jag ska bara titta på ett avsnitt av Greek. Sen ska jag fortsätta med termfrågorna. Hemtenta har jag också, den har min hjärna lätt att förtränga. Greek. Sen plugg. Åh, det är så härligt med ledighet.

Micachu - Worst Bastard

Medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären.



1 gul lök
2 vitlöksklyftor
400 gr sötpotatis
1 röd chilifrukt
1 burk krossade tomater
½ dl röda linser
1 burk kokosmjölk
2 tärningar grönsaksbuljong

Hacka lök och vitlök. Skala sötpotatisen och skär den i mindre bitar.
Kärna ur chilifrukten och hacka den i småbitar. Fräs lök och vitlök i olja tills löken mjuknat.
Blanda ner chilin. Blanda sedan ner resten av ingredienserna. Låt koka i 15 minuter.
Mixa sedan soppan slät i matberedare. Servera med ett gott bröd.

Nu ska jag göra mig klar och sedan gå iväg till insparkspuben. Med tanke på att skolan börjar tidigt imorgon bitti så kommer jag dock att hålla mig till coca-cola tror jag. Eller så är det så att jag är trött på allt vad alkoholhaltiga drycker heter, fast det får man ju inte säga högt för då är man ju konstig. Åh, vad skönt det skulle vara att vara gravid. Då har man alltid en ursäkt för allt man inte vill göra. Just ja. Göra mig i ordning var det ja.

The Decemberist - O New England

Och världen förtjänade inte dig.

Jimmy har precis upptäckt spotify. Oj, vad det poppas. Är det bara jag som inte riktigt har förstått grejen med spotify? Ja, antagligen. Alltså, jag förstår ju grejen. Men jag har ju redan all musik jag gillar här på datorn, och spotify verkar ju bara ha sån musik som Jimmy gillar. Hoho. Jag skojar bara. Men vad fan lyssnar han på nu? Det låter som en arg medeltida kör från Skottland fast med lite extra bas. Nåja. Bäst att låta honom hållas, jag ska ändå iväg om några timmar. Och några timmar med en medeltida kör har väl aldrig skadat. Usch, vad arga de är. Kan de inte sjunga lite mer om blommor, regnbågar, enhörningar, glitter och rosetter? Eller ulliga gulliga små lamm...


För du är det finaste jag vet.

Jag har tjatat i några veckor om varm choklad. Jag vill ha varm choklad hit, och varm choklad dit. Igår tröttnade Jimmy på mitt tjat och kom hem med ett paket O'boy. Han är såååå dulli'! Och varm choklad blev det, men det avnjuter man ju inte bara sådär utan någonting till, så jag avnjöt det såhär:



För fyra små björnbärspajer gör du såhär:

Pajdeg:
2½ dl mjöl
½ dl socker
75 gr smör
½ äggula
2 msk iskallt vatten

Fyllning:
300 gr björnbär
3/4 dl socker
ca ½ dl potatismjöl
citronskal

Börja med att blanda ner alla ingredienser till degen utom vattnet i en matberedare.
Blanda sedan i kallt vatten en matsked i taget, kör till en slät deg.
Låt degen vila i kylskåp i 30 minuter. Blanda under tiden ihop fyllningen.
Dela degen i fyra delar och lägg i fyra små smorda pajformar.
Om det blir deg över kan ni spara den och använda den till att göra ett rutmönster ovanpå pajen sen.
Fördela fyllningen i pajerna. Lägg över den sparade degen som ett rutmönster.
Grädda i mitten av ugnen. 25 minuter, 175 grader. Servera med vaniljsås.

Nu ska jag skriva ut min hemtenta och börja kika lite på den. Ikväll ska jag tydligen på insparkspub. Man ska uppenbarligen umgås med sina klasskamrater även utanför skolan. Ja, där ser man. Undrar om man måste vara trevlig också, eller om det räcker med att umgås? Hm. Jag är hunkri.

Laleh - The End

När allt annat här är falskt och fel.



Onsdag har tydligen gått från att var pajdag till att vara klyftpotatis-dag. Det gör inte mig någonting, speciellt inte när man får tjockis-bearnaisesås till. Och jag skriver inte ut ett recept på hur man gör klyftpotatis eller steker kotletter. Men jag kanske borde med tanke på att jag själv lyckades flotta ner hela min t-shirt. Och hela spisen. Så den ska jag gå och rengöra nu. När kommer min hemtenta egentligen? Hallååååå...

Titus Andronicus - Arms Against Atrophy

Och jag går bara ner mig.

Jag blev utmanad av Anabananas att lägga upp sjätte bilden i sjätte mappen, men det gjorde jag ju för bara ungefär en vecka sen och SÅ intressant var den bilden faktiskt inte. Så jag gjorde om utmaningen lite och gick in på fejsbuck, tog photos of me och sjätte bilden på sjätte sidan. Och vad hittar man där? Jo:



Uhm. Ja. Det är Sandylicious, jag och Ceebs hemma hos Sandy och Krister i deras gamla lägenhet. Vet inte riktigt när bilden är tagen, sommaren 2005 kanske? Långhåriga var vi i alla fall allihopa. Och jag är seriös som vanligt som synes. Den här kvällen slutade, som vanligt, med att jag rusade ut från Harry's med panikångest i hela kroppen och hängde sedan runt ensam på stan tills jag träffade Denise som förbarmade sig över mig.

Jag utmanar härmed alla som läser min blogg, som har en egen blogg att göra samma sak med sin sjätte bild på sjätte sidan på sina Photos Of Me på fejjan. Sen kan ni ju säga till här nere när ni har gjort det så jag har något att roa mig med sen när jag får se på era bilder. Nu luktar det bränt. Bäst att kila.

The View - Distant Doubloon

Det är så jag säger det till dig.

Nu ligger jag efter. Det blir så när man kraschar i säng tidigt, tidigt. Men hav förtröstan. Här kommer Gårdagens Middag:



Ja. Man får vara lat ibland. Då kan man ta ett tortillabröd och fylla det med rostbiff, potatissallad och grönsaker. Det är gott det med. Ibland måste man tänka enkelt, helt enkelt. Här sitter jag och väntar på att min hemtenta ska komma upp på kursportalen och i väntan på det kan man till exempel köpa potatis. Det gjorde jag nyss. Nu ska jag dra ett till avsnitt av Greek. Jag gillar Cappie fast man säkert ska gilla Evan mest. Jag gör alltid så. Jag föredrar Ryan framför Seth, Dean framför Jesse, Declan framför Mark, Aidan framför Mr. Big. Nu kommer jag inte på några fler serier. Just ja, Nate framför Chuck. Ja. Tvärsom. Som alltid.

Empire Of The Sun - Country

Du är det finaste jag vet.

Idag har jag varit på äventyr ska ni veta! Oj oj oj. Eftersom Jimmy hade ärenden i Mölndal i morse och jag vill ha mini-pajformar så bestämde jag mig för att följa med. Jag har aldrig varit i Mölndal förut, men jag är ju inte den som tackar nej till en utmaning. Så jag hoppade glatt upp ur sängen i morse och gjorde mig i ordning för detta äventyr. Mölndal! Ner till spårvagnen, hoppa på spårvagnen och sen bar det av. Det var nervöst, det var spännande, det var pirr i magen och med flackande blick som jag sedan klev av spårvagnen för att ensam ge mig ut i Mölndal Centrum medan Jimmy pysslade med sitt.

Jag gillade Mölndal. Det var mest en gata och ett torg. Massor av konditorier, riktig småstadskänsla. Vi gillar småstäder som känns som småstäder, vi gillar inte småstäder med storstadskomplex som kan heta till exempel Falun. Riktiga småstäder ska det vara. Och där traskade jag runt i Mölndal och tänkte köpa en prickig sjal men avstod sedan. Mini-pajformar blev det i alla fall. 4 stycken. Så nu är det bara att börja paja. Vi får se när det blir av. Men nu har jag dem. Dock i svart och inte i rosa som jag ville. Men den dagen jag hittar fina rosa så ska jag slå till. Så länge duger det med svarta. Och Mölndal sen. Vilket äventyr. Jag kommer att somna gott ikväll med alla dessa nya intryck att ta in.

Lily Allen - The Fear

Allt roligt börjar och slutar med att vi är nere och ute igen.

Jag har ju blivit utmanad av Presentabel att skriva 7 sanningar om mig själv, och eftersom jag har gjort det några gånger förut men alltid använt samma sanningar så tänkte jag idag skriva sju nya. Eller andra kanske det heter. För speciellt nya är de kanske inte. Så här kommer mina sju sanningar:

1,  Jag är fruktansvärt dålig på att ta kritik. Jag menar verkligen DÅLIG, jag blir sur och arg och väldigt, väldigt ledsen om någon kritisera mig rakt upp och ner. Och jag beundrar såna som kan ta kritik som något bra och tänka: "Nu jävlar ska jag visa dem." Själv tänker jag: "Jaha, men då skiter jag väl i det då för fan." Men jag jobbar på det. Inte. Jag jobbar på att folk ska lära sig att linda i sin kritik i sockersöta komplimanger istället.

2,  Om du ställer en skål med chips framför mig så äter jag tills den är tom. Jag kan inte sluta. Det finns ingen gräns när det gäller chips. Det är allt eller inget som gäller i den frågan.

3, Jag är oerhört bra på att hitta på ursäkter till att inte plugga. Det finns alltid någonting som måste rengöras, tvättas, diskas, bakas, tillagas, tittas på, handlas och ja. De flesta känner nog igen sig. Aldrig blir det så roligt att städa och tvätta som när man vet att man egentligen måste plugga.

4, Jag hatar Gina Tricot, Vero Moda och JC. Uuh. Fula kläder. Uuuuh. Fast egentligen vet jag ju inte, för jag har knappt varit in i någon av de butikerna på flera månader så det är ju möjligt att de har förändrats. Men nej. Gina Tricot. Bläää.

5, Jag besvarar nästan alltid en fråga med en fråga. Till exempel. "Vill du ha te?" "Om jag vill ha te? Jaa.." "Har du läst boken tills idag?" "Har jag läst boken? Näeej..." Jag skyller på att det är en arbetsskada eftersom man alltid frågar barn en gång extra så man är säker på att man förstod vad de sa.

6, Och så härmar jag folk. Hela tiden. Överallt. Speciellt nu när folk pratar rolig Göteborgska överallt. Jag märker det inte förrän efteråt heller. Folk lär ju tro att jag är galen.

7, Jag tycker att pannkaka är bland det äckligaste som finns. Uuuurk.

Nu ska vi gå ner till tvättstugan. Fort som fan innan Jimmy dödar mig.

Men vad behöver vi egentligen?

Själv behöver jag inte så mycket. Ge mig lite bra musik och lite, ganska mycket, god mat så är jag nöjd sen. Jag har alltid varit en spartansk typ. Host host. Nu ljugade jag lite. Men mat tycker jag om. Här är Dagens Middag:



2 portioner pasta
10 st körsbärstomater i olika färger
½ röd lök
2 vitlöksklyftor
1 knippe sparris
citronolja
färsk persilja
flingsalt
grovmalen svartpeppar
parmesan

Koka pastan. Dela tomaterna. Hacka rödlök och vitlöksklyftorna.
Skär sparrisen i lagom stora bitar. Stek sedan detta i en större stekpanna.
När pastan är färdigkokt, vänd ner den i stekpannan och blanda om.
Häll över lite citronolja. Krydda med persilja, salt och peppar.
Blanda ner parmesan efter behag. Ät.


Stackars Jimmy tyckte tydligen inte om sparris så han åt praktiskt taget bara pasta med citronsmak och parmesan. Själv satte jag glatt i mig en stor portion av hela pastasalladen. Ingen större skräll direkt. Nu ska jag titta på Johan Glans på Raw på femman. Aaah. Gulle-Glans.

Kevin Rudolf - No Way Out

Jag vänder om, hon bara ler.

Nu har jag inte ont i magen längre. Fast det var inte lätt inte att sitta i skolan med det magontet. Det kan vara på grund av det som jag blev sådär som jag brukar bli i skolan. Ni vet, det går så bra i början när man inte känner någon för då har man ingenting annat att göra än att plugga. Sen börjar man lära känna varandra, man vågar vara sig själv och VIPS! så hittar självklart min oseriösa sida mig igen. Min plan inför litteraturvetenskapen är att inte skaffa några kompisar. Idag spårade jag ändå ur och började citera "Det Gör Ont" som exempel på en känslofylld dikt. Förhoppningsvis har alla glömt det tills på torsdag när jag har lektion nästa gång, och om jag har ännu mer tur så känner jag inte igen någon så jag blir lite seriös och allvarsam igen. Tillbaka till blankvers, alexandriner, daktyler och gud vet vad. Både nu och i skolan.

Woodpigeon - If Only I Were A Painter, I'd Paint For The Moon

Allén är inte så dålig ändå,

Muuuuu. Jag har helt sjukt ont i magen. Har inte ens lyckats få i mig någon frukost. En kopp te fick det bli. Så vi får väl se om jag överlever skoldagen. Ska promenera till skolan nu i alla fall så går förhoppningsvis magontet över på vägen. Det värsta är att jag vaknat hur många gånger som helst under natten för att jag haft så ont också, så jag känner mig inte direkt utvilad. Kanske ett tecken från magen att den inte vill att jag matar den med bara chips, pizza och godis under en hel dag. Nu ska jag gå. Just det ja, vi har SNÖ! Till och med på marken. Annars brukar vi bara ha den i luften. Men nu ligger den där. Som vispgrädde på en gräddtårta. Mot skolan. Off we go.

The Airborne Toxic Event - Innocence

När du går bredvid.

Fy farao vad jag mår illa. Jag ska aldrig mer äta pizza. Inte på en vecka i alla fall. Igår hade vi äpple-tema hemma hos oss. Först hade vi äppelkål till fläskfilén och sen efter maten åt vi ännu mera äpple till efterrätt. Såhär såg det ut:



Det var en helt vanlig smulpaj med äpple & kanel. Fast jag tog mindre havregryn och lite mera mjöl istället för att få degen mindre smulig och mera som en riktig deg som täckte alla äpplen. Vad är förresten grejen med Ekströms Smulpaj? Vem fan KÖPER smulpajsdeg? Det tar 5 minuter att göra en smuldeg, det tar längre tid att köpa smuldegen än att göra den. Egentligen är jag inte ens speciellt förtjust i äppelpaj, men ibland är det skönt att bara slänga ihop någonting som går lätt och snabbt.

Nu ska jag gå av mig lite tjock genom att gå till Evelina. Förhoppningsvis försvinner illamåendet på vägen. Jag behöver nog motion och frisk luft. Annars spyr jag väl på vägen dit, det kan också bli en upplevelse.

Aidan Moffat & The Best-Of's - Living With You Now

Och det är så jag säger det...

Nu tittar vi på hockey och jag känner mig krasslig. Det började med illamående, och nu är det tungt huvud och halsont. Uäh. Inge kul. Och inte har det Stefan Liv i mål heller. Vad är det för stil? Och så säger de att de har en väldigt speciell gäst i studion, en av de största hockeyspelarna från Sverige någonsin. Jaaaa, FOPPA! Tänker jag. Näej. Jörgen Jönsson säger de. Jörgen Jönsson? Han var ju ingen stjärna i TV-Pucken. Det var faktiskt han själv som sa det! Jaja. Visst. Foppa har väl annat för sig. Och Jögga är ju en trevlig kille, det vet ju alla vi som känner honom. Ehm. Just det. Nu säger Jimmy att jag är ett mähä. Jävla Jimmy. Jag ska bli ihop med Jörgen Jönsson istället. Han skulle aldrig kalla mig för ett mähä. Neej. En riktig familjeman är vad han är. Jögga.

The View - Shock Horror

Ge mig arsenik.

Vi åt faktiskt middag igår också, även om jag inte la in en bild på den. Misströsta icke. Den kommer nu istället. Gårdagens Middag:



300 gr fläskfilé
1 äpple
150 gr vitkål
½ gul lök
1 msk honung
2 msk kalvfond
ca 1 dl vatten
ca 8 st champinjoner
2 msk maizena redning brun
25 gr margarin
1, 25 dl rött matlagningsvin


Sätt ugnen på 150 grader. Bryn fläskfilén lätt i lite olja, efterstek den sedan i ugnen i ca 35 minuter.
Skala och kärna ur äpplet, skär det sedan i tunna klyftor.
Strimla vitkålen i grova strimlor och skiva löken. Fräs äpple, vitkål och lök.
Ringla över honung och kalvfond, häll sedan i vatten. Låt småputtra i ca 15 minuter.
 Stek champinjonerna, häll sedan över vinet.
Låt sjuda i 6-7 minuter, ha sedan i redning, klicka till sist i margarinet.
Skiva upp fläskfilén. Servera med Rösti.

Personligen tyckte jag att den här rödvinssåsen var mycket godare än den vi åt på nyårsafton. Jimmy däremot uttryckte det såhär: "Det smakar skit!"  Ja. Han är så rar. Är det bara jag som har lagt märke till att människor som påstår att de inte kan laga mat ändå alltid ska komma in i köket och lägga sig i allting? Fast så fort man ber dem om hjälp med något så låter det: "Neeej, men jag kan inte laga mat! Det är bättre du gör det!" Och det skulle man ju gärna göra, det är bara det att man står och brinner upp samtidigt som man diskar och vattnet kokar över och saker bränns vid i ugnen och kycklingen ska slaktas. Men när man har saker under kontroll, då ska de alltid komma in och pilla i allting, klaga på allting och säga saker som: "Ska du inte göra så istället?" / "Ska det inte vara mer salt i?" / "Ska det verkligen se ut sådär?" JAAAAAA! Det ska det! Håll käften och get the fuck off out of my kitchen för fan.

Woodpigeon - Ms. Stacey Watson, Stepney Green

För stan är full av tanter och tragik.

Nu är det Melodifestival. Martin Stenmark och Charlotte Perelli fjantar runt med någon fågel. Och jag känner mig konstigt oengagerad i jämförelse med andra år. Jimmy verkar nästan mer intresserad än mig. Eller ja, Jimmy har åtminstone tittat i 2 minuter. Jag har bara lyssnat hittills. Jag vill gå på The Hives. På tal om musik sådär. Tyvärr känner jag ingen som gillar The Hives lika mycket som jag gör. Jag kanske kan gå ensam. Jag och Pelle är ju lite polare sådär. Nu tycker jag att ni ska lyssna på den här fina biten och tänka över det här en gång till, okej?!


Just det. Think about it. Inte dumt, inte dumt. Nu ska jag titta på Melodifestivalen på riktigt. Nu ska någon sjunga. Tick tock. Vadå, tick tock?

Howlin' Pelle & The Domestic Bumblebees - A Little More For Little You

Pulver hjälpte mig verkligen,

Jag är hungrig och vi har ingenting i frukostväg hemma överhuvudtaget. Det är första gången någonsin det händer. Fast jag ljuger lite nu för vi har faktiskt en formfranska i frysen, vi har ost och tomat så jag skulle kunna göra toast. Jag är bara lite för lat för att ta mig till frysen just nu. Men snart så. Snart tar reptilhjärnan över och drar mig till köket vare sig jag vill eller inte.

Jag drömde världens konstigaste dröm inatt. Det var fotbolls-VM och av någon anledning skulle massa folk se det hemma hos oss. Det var jag och Jimmy såklart, och Evelina, Sandylicious, Lajjna, Ceebs och Ante och nu kommer ju det konstiga, mitt elaka ex var där också och tjejen som brukade vara min kompis tills hon låg med mitt elaka ex, vi kan kalla henne Muffin, och hon i sin tur hade med sig en pojkvän från något annat land som hette Sinhanda. Alla vi var alltså hemma i våran lägenhet och skulle kolla på fotbolls-VM. Men Sandy och Lajjna höll bara på att tjata om några killar som de ville att skulle komma dit, killar som var typ 16-17 år så jag tyckte att de skulle ge sig. Så Lajjna blev sur och gick därifrån och Sandy fortsatte tjata på mig om att deras nya 16-åriga pojkvänner skulle få komma hem till oss.

Ceebs och Ante däremot satt med en pizza som de vakade över som hökar, de var skitarga båda två och om någon kom i närheten av pizzan så fräste de som arga katter mot den som kommit i närheten och sen böjde de sig ner över pizzan igen och glufsade i sig den som om de aldrig sett mat förut. Sen säger någon till Muffins pojkvän att han ser ut som Idol-Kevin, och han blir skitglad och börjar sjunga, men Muffin blir sur för hon vill att han ska se ut som Johan Palm.

Mitt elaka ex och Jimmy har dessutom blivit bästisar och bundis och sitter i soffan och snackar fotboll för fulla muggar. Då plötsligt kommer jag ihåg att just ja; Jag vill inte vara i samma rum som mitt ex och Muffin för de är totalt dumma i huvudet, så jag bestämmer mig för att gå. Och Evelina hon sitter vid min dator och laddar ner porr samtidigt som Jimmy hejar på henne och tycker att det är jättebra att hon laddar ner porr. Sen börjar han ropa alla möjliga elaka saker till mig, och jag inser plötsligt att våran lägenhet numera ligger i Falun så jag bestämmer mig för att gå och åka karusell med Magnus och Tomten och medan jag tar på mig skorna fortsätter Jimmy att kalla mig elaka saker och uppmuntra Eve till att ladda ner porr.

Sen vaknade jag och var skitsur på allihopa. Jävla sätt och inte dela med sig av pizzan, jävla sätt att börja umgås med massa 16-åringar, jävla sätt att bjuda in mitt ex och Muffin till våran lägenhet, jävla sätt att sitta och ladda ner porr på min dator, jävla sätt att vara elak mot mig sådär. Jag tänkte nästan väcka Jimmy och skälla lite på honom för att han var så elak. Men jag gick upp och tittade på hockey istället. Och skrev av mig. Nu när jag fått ur mig denna mystiska dröm är jag inte alls arg längre, nu känns den mer komisk faktiskt. Jag ska nog sluta röka på innan jag går och lägger mig.

The Only Ones - Another Girl, Another Planet

Skriv det här i tidningen.

Nu! Får man faktiskt sova på riktigt. Fast inte utan att blogghinta till Jimmy om ännu en sak jag vill ha i födelsedagspresent. Jag funderar också på huruvida jag ska ha lite partaj på min födelsedagskväll eller om jag ska ha tårtkalas dagen efter. Eftersom det är en lördag skulle det ju passa förfärligt bra med fest, men å andra sidan har jag ju bara 2 kompisar. Hoho. Ironiskt att när jag bodde uppe i Dalarna kunde jag inte fira min födelsedag eftersom mina kompisar inte kunde tänka sig att ens 5 timmar om året lägga sina fåniga petitess-gräl åt sidan och istället fira mig, och nu bor jag i Göteborg och då har jag inte tillräckligt många kompisar till att få ihop en födelsedagsfest. En nackdel med att ha tårtkalas dagen efter är att det är en söndag och då är alla bakis så då vill ingen äta tårta. Hm. Ja. Det tål att funderas på. Så länge kan ju Jimmy fundera på att köpa den här lilla godbiten till mig:



Det är ett muffinsträd! Är det inte lovely? Jo, det är det för bövelen! Nu ska vi sova. Puss och kram.

Lily Allen - Who'd Have Known

För jag var nere men uppe på fem.

Nej. Som sagt så åt vi ingen oxfilé till middag, vi hade vanlig hederlig barnfamilj Svensson-familj fredagsmiddag istället. Här är Dagens Middag:



4 st tacotubs
2 st kycklingfiléer
vitlökspulver
1 påse tacomix krydda
1 burk hot tacosås
½ gul lök
3 dl gräddfil
riven ost
gurka
tomat
sallad


Värm tacotubsen i ugnen. Tärna kycklingfilén och hacka löken. Bryn i stekpanna.
Krydda med tacomix och vitlökspulver. Ha i tacosåsen. Låt sjuda i 5-10 minuter.
Blanda ner gräddfilen strax innan servering.
Servera med riven ost, hackad gurka, tomat och sallad. Ät.


På dagiset där jag jobbade förut fanns det en tjej vars familj åt tacos varje fredag. Och varje fredag var den här tjejen lika glad över det. Då fick de äta framför teven, dricka läsk och äta tacos. Det pratade hon om varje fredag, hela dagarna. Hennes pappa verkade dock inte lika lycklig över det, för när han kom och hämtade henne om fredagarna och jag skojade om deras tacosmiddag himlade han med ögonen och mumlade nåt om "förbaskade tacos varje fredag..." Fast allra roligast var när hennes storasyster skulle ha tacoskalas på lördagen, och vi frågade henne hur det då skulle bli på fredagen om de skulle äta tacos två dagar i rad. Jag har nog aldrig sett någon se så förvirrad ut. Stackars liten. Ja. Jag saknar mina kids ibland. Barn är ju för fan livet. Nu ska jag tjata på Jimmy om en bebis.

Jesse Rose - Well Now

Lillebror, bli inte som jag när du blir stor.

Jaha. Det var den fredagen det. Nu får vi gå och lägga oss. Det kanske är lite väl tidigt? Men klockan åtta då, åtta är det väl okej att gå och lägga sig? Jag är faktiskt trött och sliten efter hela 3 timmar i skolan idag. Och är inte hela grejen med fredagsmyset att man ska vila ut? Somna i soffan efter att ha tagit lite för många glas ur bag-in-boxen och moffat i sig sin oxfilé och potatisgratäng? Problemen är bara att vi inte har någon bag-in-box och att vi inte kommer att ha råd med oxfilé på mååånga, måååånga år. Men sova kan vi nog göra ändå. Klockan åtta alltså.

Andrew Bird - Masterswarm

Du stod i dörren och sa:

Hu. Jag halkade omkull på vägen till skolan idag och nu kan jag knappt sitta ner, kommer nog att bli ett lagom fint blåmärke snart. Jag får blåmärken hur lätt som helst visserligen, vaknar nästan varje dag med att nytt blåmärke som jag ådragit mig på något konstigt sätt. Förutom blåmärket så kom jag alltså till skolan helt dyngsur om byxorna. Alla andra barnen skrattade åt mig och låste in mig på toaletten... Nej. Nu hittar jag på. Ingen skrattade åt mig överhuvudtaget faktiskt. Mest eftersom ingen kände igen mig då jag hade lockigt hår.

Nu är det i alla fall helg. Hurra hurra! Inte för att jag ska göra någonting speciellt överhuvudtaget, ekonomin tillåter inte det. Men ändå. Det är skönt med helg. Sova ut och äta gott. Det är ju sån där Melodifestival också, man kanske skulle ta och hänga utanför Skandinavium och stalka schlagerstjärnor på lördag? Det låter som ett roligt gratisnöje. Annars har jag ju faktiskt massor av dikter att analysera också, så jag ska nog hålla mig sysselsatt. Jag har ju en man att ta hand om också. Han ska matas och rastas och gud vet vad....

Morrissey - I'm OK By Myself


Är det här allt du blir så dör jag.

Idag är det 16 dagar till födelsedag (9 dagar till Alla Hjärtans Dag och 23 dagar till låtsas 1-årsdag)! Och nu var det alldeles för längesen jag påminde Jimmy om detta och visade honom någonting jag vill ha. Så nu passar jag på. Här är lite gulliga grejer som jag skulle ge mitt högra ben för att få ha i min garderob:

  
 


Rainbow Brite - topen ligger självklart högst i kurs. Jag har ju faktiskt till och med en sån där söt röd tyllkjol som jag kan ha till. Nu säger Jimmy något fånigt om att han inte tänker lägga över 100 dollar på ett klädesplagg som jag använder 2 gånger om året. Det där är rent struntprat. Skulle jag ha något av de här plaggen så skulle jag åtminstone ha det på mig... 5-6 gånger om året. Kanske till och med sju om tillfälle ges.

Andrew Bird - Not A Robot, But A Ghost

Lillebror, bli aldrig som jag.

Jimmy sitter och spanar efter nakna tjejer i grannhuset. Jag skojar inte ens. Själv har jag ont i huvudet och är sugen på varm choklad. I en av mina prickiga små muggar. Men det blir nog en kopp te istället. En kopp te på maten. Det är inte helt fel det inte. Och maten ja. Här kommer den. Dagens Middag:



ca 2 portioner pasta
1 purjolök
ca 10 st soltorkade tomater
125 gr mozzarella
6 st ägg
1 dl mjölk
salt
körsbärstomater
ruccola
parmesan

Börja med att koka pastan och låt den svalna.
Hacka purjolök och soltorkade tomater.
Bryn purjolöken och tomaterna i en stor stekpanna.
Blanda sedan ner pastan i stekpannan och stek några minuter till under omrörning.
Blanda ihop ägg, mjölk och salt. Rör ner äggblandningen i stekpannan.
Skär mozzarellan i bitar och lägg i stekpannan.
Lyft smeten med en gaffel så att även lös smet kan åka ner mot botten och stelna.
Tryck ner körsbärstomater i omeletten alldeles innan den börjar bli färdig.
När omeletten är klar, garnera med ruccola och servera med parmesan.
 Ät.


Man blev fruktansvärt mätt vill jag lova. Det beror nog på mozzarellan. Nu ska vi titta på hockey, hockey, hockey hela kvällen. Och sen ska jag sova tidigt så att jag är pigg och glad när jag ska till skolan imorgon. Så det inte blir som i morse då jag försov mig. Det var mindre lyckat. Men imorgon ska det bli ordning. Minsann!

Mongrel - Art Like That

Känn ingen sorg för mig Göteborg.

Jimmy sover middag och jag... Lagar middag. Eller ska väl till att börja åtminstone. Skrubbat ugnen har jag gjort också. Puh. Det var ett projekt. Vetefan om den är helt och hållet rengjord men det är ju klart bättre än innan. Hoppas jag. Det vore ju illa om jag gjort läget värre än vad det var innan. Speciellt med tanke på att jag skrubbade så att jag fick kramp i pekfingret. Jag skojar inte, det gick inte att böja på det ett tag. Läskig känsla. Men nu är det böjbart igen. Både framåt och bakåt, eftersom mina fingrar är lealösa.

När Clara var här och hälsade på satt hon och asgarvade åt mig när jag skar morötter. Tydligen var det något av det roligaste hon sett i hela sitt liv. Varför hon då rest asien runt i 8 månader är för mig ett mysterium, tänk vad pengar hon hade kunnat spara genom att istället bara åka hem till mig och titta på när jag skär morötter. Vad som är så roligt med hur jag skär morötter vet jag dock inte, men jag bju'r en bild så får ni avgöra själva:



Ja. Det är Clara som har dålig humor. Jag vet. Eller så var det all den där Explorer vodkan hon hävde i sig som gjorde att hon fann allting så oerhört roande. Själv tycker jag att det roligaste jag varit med om i hela mitt liv är när jag råkade spräcka Claras läpp när vi gick på gymnasiet. Ja, det var tider det.

Titus Andronicus - No Future Part II: The Day After No Future

Singoalla tror att;

OJ! Vad vi har promenerat idag. Tror jag. Jag vet inte hur långt det är hemifrån oss till Vasaplatsen och tillbaka igen, men det kändes ganska långt i alla fall. Jag roade mig med att köpa kurslitteratur. Tack och lov har min mamma skickat ner massa presentkort på bokhandeln till mig så jag fick boken gratis. Det är alltså presentkort som min mamma fått av sin chef i julklapp eller någonting sånt, de var från 2000-2003. Men de funkar bra, funkar bra, fortfarande. Och jag har fortfarande några hundra kronor kvar att göra av med. Ja, mamma hon är snäll hon. Nu tänker jag dricka te och fortsätta läsa lyrikanalys, det var ingen lättläst bok det inte. Eftersom jag lär mig lättast genom att lyssna så tycker jag att jag borde få läsa högt ur boken för Jimmy, eller att han ska läsa högt ur boken för mig. Det tycker inte Jimmy. Han bara gottar sig i skönlitteratur han, det lilla aset.

Ike & Tina Turner - Honey Child, I'm Over You

Om himlen finns är jag förlorad.

Trots snöfall och en massa läsande så har vi faktiskt hunnit med att äta middag också. Det känns i hela lägenheten. Någon råkade nämligen ha på lite väl mycket marinad på maten, så det droppade ner på ugnsbotten och brände fast där. Det luktar alltså bränd mat överallt. Jag har nyss duschat men det känns ändå som att jag luktar mat. Förhoppningsvis så försvinner det snart. I morgon får jag nog dock gå till skolan med matos i jackan. Vad åt vi då? Taram, taram. Dagens Middag:

Kycklinglår med klyftpotatis.



Ja, även vi äter enkel mat ibland. Som man bara slänger in i ugnen och väntar på att den ska bli klar. Det enda jobbiga är väl nästan att skära potatisen i klyftor. Men det blir ju så himla mycket godare än köpta potatisklyftor. Vi var lata och hade pulversås till också. Men sånt ska inte underskattas, det är faktiskt goda grejer! Inte varje dag kanske, men emellanåt.

Undrar om jag borde se på Efterlyst med tanke på hur lätt jag har för att drömma mardrömmar? Det kanske går någon tecknad film på Barnkanalen som jag kan titta på istället. Nu ska jag ta på mig min pyjamas för jag sitter här i bara handduk och ser ut som en slashas.

Dälek - Street Diction

Men känn ingen sorg för mig Göteborg.

Idag har det snöat i Göteborg. Jag blir som vanligt glad i hjärtat och lycklig som en 3-åring när jag ser vita stora puffiga flingor börja falla ner från skyn. Människorna i min omgivning, de som är från södern, blir inte alls lika lyckliga. De bara fnyser och fräser. De är konstiga såhär söderut. Fast å andra sidan kan jag ju förstå dem lite. Snö för dem är lika med att ingenting fungerar. Samma sak, år ut och år in. Om det blir minsta lilla snöfall nedanför dalälven så lamslås hela den staden där snön har fallit. Och ja, då kan man ju förstå att de inte är så förtjusta i snö.

Jimmy och Evelina brukar prata om någongång när det kom JÄTTEMYCKET snö så de inte behövde gå till skolan. (Säkert typ 3 decimeter, HA! HA! HA!) Hur orättvist är inte det? Jag har aldrig missat skolan en enda dag på grund av mycket snö. Nog fan fick vi lov att pulsa oss iväg till skolan även om snön stod oss upp till midjan. Det gjorde den visserligen inte, för norrut i landet har vi en skitcool uppfinning som vi kallar plogen, så vi löser det där problemet med snö på vägarna rätt snabbt. Lite för snabbt tydligen, eftersom vi får lov att gå till skolan hur mycket snö det än är.

En gång minns jag visserligen då det snöat jättemycket, sådär mycket så att det blir strömavbrott, och jag och min barndomsbästis Malin var på väg hem från showkids. Då var det snö upp till knäna åt oss även på bilvägarna och inte en gatlykta i hela byn fungerade. Så vi pulsade fram i snön i becksvart mörker. Just då, den stunden, så var jag nog inte så förtjust i snö. Men sen kom Godis-Britta med en ficklampa och lyste upp vägen för oss. Godis-Britta är såklart tanten som har byns godisaffär. Idyll, idyll.

Men annars är snö bland det bästa som finns. Massvis med vit gnistrande snö så man kan åka spark istället för att gå, åka pulka, göra snölyktor, bygga snögrottor, åka snowboard, ha snöbollskrig. Ja. Ni vet. Snö. Riktig snö. Ingen blask-slask-gråsvart-storstads-snö. Jag vill ha mer snö! Mer snö! Och blir det ingen snö så kan jag ta riktig vår nu. Den här kvasi-vintern som finns här nere känns mest meningslös.

Frida Hyvönen - My Cousin

På diskotek...

Nu tänker jag bjuda på ett dagens citat. Som kan vara det bästa jag hört på länge. Alldeles nyss var jag till Ninnis jobb för att hämta lite kurslitteratur som hon släpat med sig ner hit från Dalarna åt mig, och när jag skulle in dit så blev jag insläppt av en farbror som skulle ut och röka. När jag 5 minuter senare kom ut igen så stod han fortfarande kvar, så vi började prata lite. Ja. Det är Göteborg, alla pratar med alla, överallt och hela tiden och man får nya bästisar varje dag. I alla fall så berättade jag för honom att jag pluggade litteraturvetenskap (för att också baka in svaret på din fråga, Katinka), och han var från Norrland så han berättade om när han var ung och gick i skolan däruppe.

Sen säger han (och läs nu detta på norrländska så blir det riktigt bra): "Men int' är du härifrån från början?"
- Neej, jag är från Falun...
- Jaahaa... Men int' ska du vara ledsen för det int'!
Haha. Årets bästa. Nej. Det ska jag ju faktiskt inte vara, och det är jag ju inte heller eftersom jag tagit mig därifrån och det sa jag till farbrorn också. Och då svarade han att det var ju för väl det. Ja. Det tycker jag också faktiskt. Sen gick jag och skrattade för mig själv hela vägen hem åt den där kommentaren. Int' ska du vara ledsen för det int'!

Wintersleep - Murderer

Men jag tar allting på lek...

Idag var en stor dag i vårat hem. Dagen som jag väntat på. Länge. Dagen som jag drömt om alla andra dagar. Dagen som jag längtat efter. Dagen med stort D. Just idag är jag stark. Nej. Okej. Såhär är det. Jimmy hatar fisk. All sorts fisk, till och med fiskpinnar. Jag är kär i fiskpinnar, och jag är enormt förtjust i lax. Men eftersom Jimmy inte gillar fisk så äter vi inte det, lika som att vi inte äter pannkaka, för det hatar jag men Jimmy tycker om det. Nåväl. Efter att ha sett ungefär en miljon kockprogram så kom Jimmy fram till att han åtminstone vill lära sig att prova äta fisk. Så idag åt vi lax. Mmm. Delicious. Det var tider det. För att göra det lite mer i Jimmys smak så åt vi stark lax. Alltså, Dagens Middag:

Starka laxkuber med ris.



2 laxfiléer
1 röd chilifrukt
salt
chili & lime-krydda
1 dl sesamfrön

4 msk soja
1 msk honung
2 tsk sesamolja

Rosta sesamfröna.
Kärna ur och hacka chilifrukten.
Mixa lax, kryddor och chilifrukt i matberedare eller mixer.
Forma laxröran till kuber.
Vänd dem i sesamfrön.
Stek i ca 2-3 minuter på varje sida.
Blanda soja, honung och sesamolja i en kastrull.
Värm tills honungen har smält.
Häll såsen över laxkuberna.
Servera med ris.


Hur gick det då för herr von Lindroos med laxen? Han tog en tugga. Och spottade ut den. Så bra gick det. Jag får nog drömma vidare om att få äta lax en gång i veckan. Eller ens gång i månaden. Nåja. Nu har han åtminstone försökt, det kan man ju inte säga något mer om. Jag kanske skulle gett honom fiskpinnar, eller panerad torsk. Någonting lite... Mindre fiskaktigt.

Under kvällen har Evelina varit här och vi har tittat på Andra Avenyn såklart. Dessutom tittade vi på Next, tills Jimmys stora förtjusning. Eller kanske inte. Egentligen ville han ju titta, han vågade bara inte erkänna det när Evelina var här. Annars åt vi mest Drottningpaj som jag bakat, tillsammans med vaniljglass. Nej, jag bakade den inte tillsammans med vaniljglass. Vi åt den tillsammans med vaniljglass. Jag bakade den tillsammans med min matberedare och en kavel.

Nu ska jag läsa lyrikanalys och sen försöka sova lite. Har jag tur så kanske min karl kommer och lägger sig innan det blivit ljust ute också. Just ja. Någon som vill följa med mig på The Hives på Trägår'n den 24'e mars? Jimmy vägrar av någon anledning att vara i min närhet när jag är i Howlin' Pelles närhet. Jag kan omöjligt förstå varför...

Micachu - Calculator

Även en hemlighet.

Jag kan inte bestämma mig för om det är varmt eller kallt här hemma. Jag kan inte heller bestämma mig för om jag ska titta på senaste One Tree Hill eller om jag ska börja med att laga mat. Jag kan sällan bestämma mig för någonting överhuvudtaget. Jag borde få ha såna där "livlinor" som de har i Postkodmiljonären. Så varje gång jag ska fatta ett beslut så är det bara att ringa en vän, fråga publiken eller få en 50/50. Helst inte en 50/50 för då måste jag ju ändå fatta ett beslut. Det är lite svårt att fråga publiken här hemma också. "Publiken" har nämligen fått en ny Danko Jones-skiva hem på posten idag och är inte kontaktbar på någon timme. Jag ringer en vän istället.

Grand Duchy - The Long Song

Ta mig till kärlek,

Idag börjar jag skolan klockan 16. Det är en aning störigt tycker jag. Speciellt som jag inte lyckades hasa mig upp ur sängen förrän en halvtimme sen. Känner mig fortfarande trött också. Jimmy har vänt upp och ner på dygnet igen, och jag är en tönt som har jättesvårt att sova utan honom. Mest för att jag fryser som en liten spädgris, men också för att jag vaknar hela tiden. Inte för att han väsnas, utan bara av mig själv, så vaknar jag och måste ligga och lyssna ett tag om han lever. Om det är alldeles tyst därute i vardagsrummet måste jag ju dessutom gå upp och titta så att han inte har ramlat ihop i en liten hög på golvet.

Det känns bra att jag redan vid 23-års ålder har börjat noja över att han ska dö. Bådar gott inför när vi blir sisådär 70-80 och man borde börja oroa sig på riktigt. Antagligen kommer jag att låsa in honom i sovrummet eller någonstans då så att jag vet vart han är hela tiden. Där kan han sitta i gungstolen och läsa Hemmets Journal. Men han får inte gunga i gungstolen, den kan välta och då kan Jimmy hamna under och bryta lårbenshalsen. Vi måste börja se över hans yrkesval också. Han får inte jobba med någonting som innebär tunga lyft, mycket trafik, elektricitet eller vassa maskiner. Nu ska jag gå och införskaffa honom en hjälm och en reflexväst som han ska ha på sig överallt. Hemma som borta. Inne som ute. Och så ska jag skaffa ett hänglås till sovrumsdörren.

Morrissey - All You Need Is Me

Ta mig till dans.

Idag är det 19 dagar kvar till födelsedag! (12 dagar till Alla Hjärtans Dag och 26 dagar till låtsas-årsdag) Jag vill ju inte att Jimmy ska behöva springa runt hela Göteborg och desperat leta efter någonting bara för att jag har sagt att jag blir glad för vad som helst. Även om jag blir glad för allting bara det är rosa, glittrar, är prickigt eller har rosetter på sig. Idag önskar jag mig det här:



Gulliga små tartelettformar. Jag önskar mig en minimuffins-plåt också, men det verkar vara ont om såna. Åtminstone på internet. Jag råkar veta att det finns på Verner&Verner, där även de här små gulliga formarna finns. Och när Jimmy ändå är nere på Verner&Verner kan han ju lika gärna gå in på Papeterie där jag vill ha ALLT i hela affären. Det är tur för Jimmy att han har sån omtänksam flickvän som berättar för honom vad hon vill ha i present. Så han slipper undra liksom.

Dan Auerbach - Whispered Words

Ge mig något som tar mig någonstans.

Nu är jag lite piggare igen. Te hjälper faktiskt. Nähä? Really? Jo, det är sant. Jag ljuger inte. Annars är vi otroligt trendiga i vårat hushålle. Jo. Jag har ju Dagens Middag istället för Dagens Outfit, och Dagens Outfit handlar ju alltid om att vara trendig. Oftast i alla fall, det handlar sällan om att ha sin egen stil och bekväma kläder som man trivs i. Utan det handlar mer om att vara trendig och att ha köpt den där lilla tröjan från Gina Tricot att matcha med sin märkesväska. Jag har lärt mig så mycket som att det är viktigast att väskan är märke. Resten kan vara från Gina Tricot, det är okej. Och jag vill ju inte vara sämre, så nu tänker vi äta trendig mat. Jag har läst att 2009 är året då husmanskosten kommer tillbaka. Det blir långkok och rotfrukt och svenskt så det står härliga till. Så idag var vi trendiga. Här är Dagens Middag:

Pannbiff med potatismos



Recept känns ganska onödigt. För att göra pannbiff tar man helt enkelt köttfärs och blandar med ägg, ströbröd och mjölk. Idag hade jag i dijonsenap också, för att känna mig cool. Sen blandar man ihop detta och formar till biffar som man sedan steker. Kryddar gör man som man vill. När det kommer till potatismoset så hade jag idag i mjukost istället för massa mjölk och margarin och så kryddade jag det med grekisk salladskrydda. Det var det gott det!

Nu börjar Raw igen. Och jag blev trött igen. Det är nog datorn det beror på.

Fennesz - Perfume For Winter

För jag vill veta om kärlek finns.

Blä. Jag är trött. Om jag skulle lägga mig ner så somnar jag nog omedelbums. Därför lägger jag mig inte ner. Därför sitter jag upp. Kanske en kopp te skulle pigga upp mig lite. Bara så att jag håller mig vaken så att jag hinner läsa alla sidor som ska läsas i Svensk Verslära. Och så att jag hinner se på Raw för Magnus Betnér ska vara med där ikväll. Det var längesen jag såg något av den bittra lilla mannen. Det var längesen jag själv var bitter också. Det får det allt bli ändring på. Lite Betnér ikväll så får jag nog inspiration. Upcoming Alla Hjärtans Dag brukar också hjälpa till. Nu ska jag dricka te. Äpple & Kanel-te. Yammi, yammi.

Empire Of The Sun - Half Mast


Känn ingen sorg för mig Göteborg.

Hej. Jag har hakat upp mig på rubrikerna. Men vem fan läser dem ändå? Idag har jag blivit utmanad av Presentabel att visa upp sjätte bilden i sjätte mappen och sjunde bilden i sjunde mappen som jag har här på datorn. Problemet är ju att jag inte ens har några mappar med bilder på den här datorn ännu eftersom jag "bara" haft den i ett halvår. Ja. Jag är lat och oorganiserad. Men jag löste det ändå med hjälp av fejsbuck. Allt går att lösa med fejsbuck. Så här kommer sjätte bilden från sjätte albumet:



Det är jag på en restaurang på Sicilien. Åh, så glad jag var. Jag och Jimmy hade en knäpp lek för oss där vi bara skulle ta bilder på jättefina saker och när vi var jätteglada bara för att jävlas med alla som envisas med att åka till tråkiga grek-öar varje sommar. (Med Grek-Ö menar jag semesterorter där allt redan finns ordnat och alla menyer finns på svenska och det finns svenska barer och bara är svenskar överallt, det behöver inte nödvändigtvis vara en grekisk ö. Thailand till exempel är också ett Grek-Land för allt är försvenskat.) Därför skulle vi visa upp hur fint och roligt det är på Sicilien trots att våra föräldrar och vänner bara gnällde om hur dyyyyyrt det var och att vi borde åka till Rhoooodooos, Kreeetaaa eller Kos istället. Snark sa vi. Obstinata som vi är.



Här är Lina och jag utanför Bingsjö kyrka när Maddyn och Jacob gifte sig i somras. Jag vet inte varför vi båda två ser så arga ut, antingen har vi solen i ögonen eller så var Sandylicious en elak fotograf. Jag vet att jag var lite missnöjd med mitt nyfärgade hår som hade blivit knallrött istället för brunrött , men det kompenserades ju av den extremt fina klänningen. Vem kan vara arg på ett bröllop förresten? Det är ju en omöjlighet.

Nu skulle jag egentligen utmana några stycken själv också, men jag är kissnödig som en gnu så jag utmanar ALLA som läser den här bloggen som har en egen blogg. Det ni. Känn er utmanade. Nu måste jag kissa.

The View - Jimmy's Crazy Conspiracy

Och Singoalla tror att...

Öh. Min mage är proppfull. Man ska inte ställa chips, dip och ostbågar framför mig. Jag äter tills jag spricker, som den där katten i sagoböckerna. Nu har jag fått lov att gå ifrån soffbordet för att det inte ska bli som det blev för den lilla katten. Och för att jag fick lov att läsa lite Selma Lagerlöf. Annars tittar vi på Superbad, jag ska döpa mitt barn till McLovin och Michael Cera är så gullig. Idag tänkte jag köpa Juno, men sen insåg jag att jag nog borde lägga de pengarna på kurslitteratur istället. Vi har faktiskt ätit middag också:

Citronmarinerad lövbiff med tagliatelle.



ca 300 gr lövbiff
1 citron
2 msk olivolja
färsk basilika
grovmalen svartpeppar
salt
parmesan
tagliatelle

Blanda olivolja, saften från 1 citron, hackad basilika efter behag, salt och peppar till en marinad.
Lägg i lövbiffen i marinaden och låt stå i kylen i minst en timme.
Koka pastan al dente.
 Blanda sedan när färsk hackad basilika och rivet skal från en halv citron med den färdigkokta pastan.
Stek köttet. Servera med parmesan. Ät.


Nu borde jag verkligen duscha och sen sova så jag är pigg och glad i skolan imorgon. Glad brukar väl visserligen inte vara så svårt, pigg däremot. Aaah. Jag är för mätt för att fungera ordentligt. Dessutom har jag hjärnskakning efter att Jimmy knockade mig inatt. Typ. Nu är filmen slut, så nu kan jag duscha.

Andrew Bird - Carrion Suite

Om himlen finns är jag förlorad.

Idag är det 20 dagar kvar till födelsedag! Veckan före födelsedag är det alla hjärtans dag och veckan efter födelsedag är det 1-årsdag. Borde inte detta betyda presenter tre lördagar på raken? Tyckte jag. Det tyckte inte Jimmy eftersom jag har sagt att jag hatar Alla Hjärtans Dag. (Det gör jag också, men det var ju värt ett försök.) Och 1-årsdag har vi tydligen ingen förrän 2012 då det är skottdag igen. Nåja. Födelsedagen kan han inte ta ifrån mig i alla fall. Idag önskar jag mig det här:

 


Tänk er det på klipporna i skärgården i sommar. Det blir fint det. Med en liten rosett i håret. Och en liten blombukett i handen. Det sista kräver förstås att jag plockar lite blommor, vilket jag är ganska dålig på. Mest för att det är tråkigt. Men jag kan ju hålla blombuketten åt någon som tycker om att plocka blommor. Eller köpa blommor i en blomsterhandel.

The Airborne Toxic Event - Papillon

Men känn ingen sorg för mig Göteborg.

Igår satt jag och tittade igenom januaris blogginlägg och insåg att vi bara äter röd mat. Allt vi äter är i rödaktig ton. När jag sa det till Jimmy så svarade han att nästan all mat är röd. Är det verkligen så? Bara för att vara lite annorlunda så åt vi igår gul mat. Här kommer Gårdagens Middag:

Chicken curry m. gult ris



2 st kycklinglår
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
0,75 msk ingefära
0,75 msk koriander
½ msk chilipulver
1 krm kanel
1 msk curry
½ dl vatten
1,5 msk mango chutney
1 dl matyoghurt

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs lök och alla kryddor i en gryta.
Lägg i kycklingen och vänd i kryddblandningen. Tillsätt vatten och mango chutney.
Rör sedan ner yoghurten lite i taget. Låt grytan koka i ca 40 minuter. Vänd på kyckligen då och då.
Servera med ris färgat med gurkmeja.


Efter att vi hade ätit denna eminenta gula middag så åkte vi ner till Vasaplatsen för att möta Evelina och Jenny, sen hamnade vi på någon liten pub där allting kostade 19 kronor. Själv drack jag cola och 1 cider under hela kvällen så det hjälpte kanske inte mig så mycket, men de andra var glada. Evelina tar nog det där med att jag kallar henne "Frugan" lite för allvarligt för hon började berätta om hur hon vill ha en bebis i min mage och ett ring på mitt finger... Ja. Där ser man. Jag och Jimmy tycker att Evelina ska få en bebis i sin mage istället så kan vi ta hand om den alla tre. Sen började Jimmy snatta fula whiskeyglas så då tyckte vi att det var dags att bege oss hemåt.

Inatt vaknade jag av att Jimmy knockade min stackars lilla näsa så att jag började blöda näsblod. Fick jag ens ett förlåt? Nej. Han bara sover vidare. Medans jag gråter ögonen ur mig. Nu märkte Jimmy visserligen inte ens att han knockade sönder min näsa, men ändå! Det är kommer jag att utnyttja i flera veckor framåt. Varje gång Jimmy vill göra nåt som inte jag vill tänker jag gnugga lite försiktigt på min näsa och ömka fram ett: "Aaaaj..." Och titta på honom med stora ögon. Stora ögon fungerar alltid.

Nu har vi varit och köpt chips och dip och naturgodis så att vi överlever kvällen. Söndagar är bra dagar, när man inte är bakis. Söndagar när man bara får goffa i sig onyttigheter är de bästa söndagarna. Om bara lövbiffen kunde ta och tina också så att vi får i oss lite mat. Det vore något det.

The View - 5Rebbeccas

RSS 2.0