Perfekta Prinsessan Pernilla

Jag tycker om att skriva av mig när jag är arg/ledsen/besviken/upprörd. Detta är någonting som de flesta i min närhet tycker väldigt illa om, samtidigt som de klagar på att jag nästan aldrig berättar hur jag mår så ska jag vara ärlig vet jag inte riktigt hur de vill ha det. Vad jag vet är att jag är trött på att hela tiden få kritik för vad jag skriver i den här bloggen. Så nu är det slut med det här. Jag skulle vilja skriva att jag skiter i er och att jag får skriva vad jag vill i min blogg, men samtidigt så är det ju inte riktigt så. Jag vill ju inte såra någon, och ni kan samtidigt inte förstå mitt behov av att skriva av mig. Jo. För det är ett behov, om jag inte får skriva på några dagar blir jag alldeles knäpp. Och då menar jag skriva i allmänhet, inte bara skriva blogg. Utan bara skriva av mig. Så från och med idag är den här bloggen nerlagd och jag skriver allting i min lilla blommiga dagbok istället, så slipper ni få reda på om jag mår dåligt över någonting så kan vi alltid låtsas att allting är bra. Deal? Fint. Tack och hej för den här bloggtiden.

Jag är arg på min karl. Vilket är rätt meningslöst eftersom han inte ens vet om att jag är arg. Och jag har ingen lust att berätta det för honom heller så jag går mest runt och är tjurig för mig själv. Förresten är jag 98% säker på att han inte ens skulle förstå varför jag är arg på honom eftersom han säkerligen inte ens minns att vi pratade i natt. Så tjurig för mig själv it is. På en lördag. Fy fabian.

Igår var det cocktailparty hos Bellund och Robster. Jag hade världens huvudvärk och fick bara i mig en drink, men det var trevligt ändå. Angelica gjorde goda drinkar. Hanna planerade sitt bröllop, och då menar jag SITT ALLDELES EGNA bröllop. Robster ska viga henne. Bellund är numera kallad för regeringen. Sandylicious spelade gitarr och gav mig djupgående psykoanalyser. Krister och jag planerade att mörda Sandy, när inte Krister såg dubbelt och skrämde små barn på gården vill säga. Maria var mest trött hon också och Daniel lekte cykelexpert. Men mest var vi ledsna och chockade över att Scatman är död. Och har varit det länge dessutom. 1999 dog han. Varför tar de inte upp sånt i media?

Idag har jag läst bok i solen och nyss kom jag hem från en 1½ timmes powerwalk. Ehm. Promenad kan man säga på vanlig svenska. Men jag tänkte vara lite Ebba Von Sydow-ish. Halvvägs genom promenaden mötte jag Johnen i hans flashiga Bä-äm-wä. Johnen tyckte jag var galen som gick så långt. Ett tag tyckte jag också det, när värmen var som värst och det inte fanns någon skugga någonstans. Nu känner jag mig mest nöjd och hungrig. Lite tjurig också förstås. Jävla Jimmy. Och så undrar folk varför jag är trött på alkohol? Hmpf.

Queen - Hammer To Fall

Det här har jag ägnat kvällen åt:

   
   

Japp. Hippiepicknick med pärondryck, gitarr och ABBA i mp3-spelaren. Blandat med lite volleyboll, massa skratt, det är 7 år mellan Ello och hennes mamma. Ellen var lika lovely som alltid. Det vill jag lova. Och mitt gitarrspelande är det ju lite sisådär med. Men jag gör åtminstone tappra små försök ibland:



Matt Costa - Darling Be Home Soon

Jag saknar Jimmy som fan. Jag hatar mitt jobb. Jag kommer nog inte att stå ut 2-3 veckor till här. Och jag vill inte plugga i Jönköping eller Eskilstuna så ni kan sluta ringa, skicka brev och mail och bara LÅTA MIG VARA! Kan inte bara alla låta mig vara? Speciellt barn som är över 6 år och uppkäftiga som fan. De borde låta mig vara när jag är trött och diskar. Fan. Jag är på grymt dåligt humör. Jag vill ha semester. Eller bara en annan sysselsättning. Nåja. Några veckor till bara.

Imorgon vill jag göra nåt. Picknick, picknick, picknick! Idag när jag var ute och gick så kom jag på att jag saknar mina kompisar som jag inte sett på 700 år. Jag saknar Anna, Ceebs, Sandylicious, Hanna, Ello, Clara, Josse. Ja. Det gör jag. Jag vill hänga i solen, dricka cider och skratta med musik i bakgrunden på Hannas små högtalare. Picknick, picknick, picknick! Champagne-frukost picknick! Det vill jag. Jag behöver nog umgås med någon som är över 20 år tror jag.

Nu ska jag leka med Storebror. Han ligger och sover på soffan. Varför han sover här och inte hemma hos sig vet jag inte. Men så är det. Undrar om han är hungrig? Jag är hungrig. Och trött. Det är nog därför jag är så jävla grinig. Och för att jag saknar Jimmy. Jävla Jimmy. Han är för bra för mig. Det är bättre att vara tillsammans med någon man inte är kär i för dem saknar man inte när man inte är med dem. Nu leka med Storebror och äta mat.

Weezer - Beverly Hills

Det kan man fråga sig. Man kan också fråga mig varför jag känner mig helt uppstressad trots att jag inte har någonting att stressa upp mig över. Idag var jag hysterisk och ringde kvinnokliniken. Eller ja, jag skulle ringa dit ändå utan att vara hysterisk. Men sen mina "snälla" kompisar igår berättade om diverse kondylom-problem blev jag hysterisk och fick lov att fråga ut en läkare på kvinnokliniken. Hon var väldigt lugnande. Betydligt mer lugnande än Des och Jen var igår när de asgarvande berättade om kondylom-grejen.

Idag somnade jag på en filt på gräsmattan. Sen vaknade jag av hysteriska barnskrik. Det var Märta, Alva och Paprika som lekte i poolen. Jag trodde att någon höll på att drunkna. Men det visade sig att det bara var en haj i bassängen. Lite senare när jag satt i köket och åt mat så kom Märta indansandes i en ballerinadräkt med en Bambi-filt som mantel. Hon dansade en stund, sen tog hon en mugg, en sked och 5 sockerbitar och gick igen. Allt detta utan att säga ett ord till mig. Ibland undrar jag lite vilket hus hon egentligen bor i? Eller vad som rör sig i hennes huvud?

För några veckor sen när jag och Jimmy var inne på mitt rum och läste hörde vi plötsligt fnitter utanför dörren och så kikade först Wilmas huvud in, och en stund senare Märtas huvud och så hörde man ännu mera fnitter.
Märta: "Tror du att det är kärlek Wilma?"
Wilma: "Eeh... Ja?"
Märta: "Ja, det är det också... Det är SANN KÄRLEK!"
Ja. Det är det förstås. Undrar hur Märta kunde se det? Det måste vara för att hon är min bästis.

Nu är jag HUNKRI! Och undrar om det inte kommer någon bebis i Norge snart? Eller i Enviken för den delen. Jag är fullt redo att bli faster igen. Så redo att jag sticker till Göteborg och missar hela barnets uppväxt. Haha. Shit. Om 10 dagar har jag en lägenhet i Göteborg. Eller ett rum i en lägenhet i Göteborg. Jag har nog inte riktigt  insett det här ännu. Men jag har åtminstone köpt världens finaste tårtfat i porslin med fina snirklande saker på. Så lite redo är jag allt. Dessutom ska jag inte flytta redan om 10 dagar. Utan snarare om 2-3 veckor. Inom parantes att jag står ut så länge i Falun. Fan. Hunkri. Äta.

Righteous Brothers - Unchained Melody

Hemma i Sågmyra igen. Jag är redan deprimerad. Jag försöker tänka positivt och njuta av allt jag kan göra i min ensamhet men det fungerar inte så bra. Egentligen tycker jag faktiskt att det är skönt att vara lite ensam ibland. Ta en promenad, baka, spela Sims, plöja igenom alla avsnitt av OC utan att någon stör och kommenterar att man snyftar sig igenom varannat avsnitt, lyssna på den musik jag själv vill, ta ett bad, skriva, läsa. Men just nu känns det faktiskt inte roligt alls. Just nu vill jag bara hoppa på första bästa tåg ner till Falköping igen.

Igår hade vi trevligt. Förfest med sällskapsspel och drinkar. FRESH MARGS! Jag och Jimmy utklassade DJ och Annica på Alias. Jag var dock lite sämre på Galenpanna, fastän det roligaste med det spelet var att se ut som en hippie. Jimmy såg mest ut som Björn Borg. Galning dansade Hula-Hula. Och andra roliga saker man kan hitta på. Chips och cashewnötter. Sen åkte vi till Skövde, utan Annica. Vi gick på en tråkig fest där alla bara ville spela Guitar Hero. Jag ska stämma uppfinnaren av Guitar Hero för att han gjort förfesten till ett tråkigt event. Det som brukade vara kvällens höjdpunkt är nu bara tråkigt tråktråk. Så vi gick från festen och gick till McDonalds istället. Haha. Sen satt jag och Jimmy och pratade engelska hela tågresan hem. Pratade och pratade, förolämpade varandra snarare.

Idag fyller Foppa 35 år. HURRA HURRA HURRA OCH GRATTIS! Jag har firat hela dagen. Öhm. Med att åka tåg då eller? Jag har 4900 som måste betalas till min kära hyresvärd i GBG. Jag har 2000 på kontot. Plus att jag behöver köpa en dator. Kan någon hjälpa mig att få ihop den ekvationen? Nej. Jag förstod väl det. Jag har massor av oanvända kläder här hemma. Dem kanske någon vill köpa? Nu ska jag sova så jag orkar jobba imorgon. Puss och god natt i min ensamhet.

David Bowie - Heroes

Min pojkvän har en latte-visp. Men inget rivjärn. Jag börjar bli rädd. Det är svårt att riva limeskal utan rivjärn. Och varför äger man en latte-visp? De är pyttesmå och ganska läskiga. De låter som små flugor. En latte-visp. Det kanske inte ens heter så? En pytteliten visp som man skummar mjölk med i alla fall. En sån har Jimmy. Men inget rivjärn. Ja, jag säger då det. Borgarna. De har konstiga saker för sig.

Annars har jag tvingat med Jimmy att se Mamma Mia idag. Jimmy tittade på klockan konstant under hela filmen. Jag satt mest och log och undrade varför såna saker aldrig händer i mitt liv? Som att det helt spontant dyker upp 15 greker i badbyxor och simfötter och börjar dansa galet på en brygga. Jag har alltid varit en musikaltjej. En gång skrev jag en insändare om det till Darling. Nu tänkte jag länka den, men hittar inte Darlings hemsida längre. De har antagligen lagt ner. Synd på den enda vettiga tidning för tjejer som någonsin existerat. Men den passade väl inte in i dagens plastiga samhälle.

Efter bion började jag och Jimmy tjafsa om huruvida Ring Ring var med i filmen eller ej. Jimmy hävdade att den var det, jag hävdade att den inte varit det. Så jag skrev till 118 100 och frågade. 1½ timme senare får jag svaret: "Nej, låten Ring Ring är inte med i Mamma Mia efter noggrant undersökande här på 118 100" Haha. Ja. Noggrant kan man verkligen säga. Annars brukar man få svaret inom en kvart. Hoho. Huvudsaken är ju att jag hade rätt faktiskt.

Nu ska jag sjunga och dansa vidare. Vad gör man inte för att jävlas med sin kära pojkvän.

 Don't go wasting your emotions, lay all your love on me.

Bara så att ni vet så är Clara BlondinClaraBella.blogg.se. Eller hon vill vara i alla fall. Vad hon än säger. Nu kan det vara så att jag har tråkigt för att Jimmy städar som en galning, och vi gillar att ha ett ojämställt förhållande så jag hjälper inte till. Svärfar med tillhörande fru kommer på besök imorgon och jag ska baka hallon&mangopaj med kokos. Så jag gör min beskärda del imorgon bitti istället för nu. VI ÄR VISST JÄMSTÄLLDA!!! Förlåt. Det bara kom. Skrivtourettes.

Jag vill också ha en fin blogg. Och massa fina klänningar som jag hittade idag på någon amerikansk sida som sålde massa 50/60-tals kläder och sjömansklänningarna, de prickiga klänningarna och körsbärsklänningarna avlöste varandra.

Annars fick jag ett intressant telefonsamtal från Desireé idag. Hon var på Lisberg.
Des: "Pernilla! Har de tagit bort topspin?"
Jag: "Ehm, jag vet inte... Ligger den inte där den brukar?"
Des: "Var brukar den ligga?"
Jag: "Nedanför Flume Ride typ, men kan ni inte kolla på en karta då?"
Des: "Ja! Jenny, vi kan kolla på en karta!"
Jen: "Ja! Vad smart!"
Jag: "Haha. Sen kan ni ju gå och fråga en vakt eller nåt var Rainbow ligger och säga att ni vill åka den."
Des: "Men Pernilla, den har ju gått sönder!"
REALLY?! Att de inte tar upp sånt i media... Jag tror jag ska sluta försöka vara rolig på fritiden.

Nu ska jag fortsätta mobba BlondinClaraBella på msn. Hon gillar min champagne-frukost idé. Det gör jag också. Jag tror tamejfan att den blir min hejdå-fest. Nu ska jag akta mig för nu kommer min man med dammsugaren i högsta hugg.

Ni vet det där på Facebook där det står People You May Know och så är det en massa helt okända människor där som alla dina kompisar känner. Vilka är dem? Jag ser bara en massa okända ansikten, inte ens namnen är bekanta. Sen står det att ungefär hela min bekantskapskrets känner dem och jag har aldrig ens hört talas om dem. Hur går det ihop? En människa som alla mina kompisar känner borde jag väl åtminstone ha hört talas om? Men icke. Ingen av mina kompisar har någonsin nämnt någonting om någon Elin Busk eller Malin Carlehall eller Erika Karlsson eller vad de nu kan tänkas heta. Jag är helt lost.

Idag hände dock det roligaste då Jimmy loggade in på sin Facebook och under People You May Know så står det Magnus Betnér. Öhm. Ja, jag tycker också att Jimmy borde känna Magnus Betnér, men jag är ännu mer nyfiken på hur det kommer sig att så många av Jimmys kompisar känner Magnus Betnér utan att Jimmy hade en aning om detta. Varför känner ingen av mina kompisar Magnus Betnér? Fast å andra sidan gör de kanske det, eftersom de aldrig pratar om alla andra människor de känner som jag tydligen också borde känna så kanske de också känner Magnus Betnér. Fan, vad orättvist. Jag vill också känna Magnus Betnér. Vi har ju så mycket gemensamt!

Egentligen borde jag skriva om allt galet som hände på öa, men Jimmy sover och jag vill inte väcka honom genom att knattra på tangentbordet. Visingsö var galet hursomhelst. Vem behöver Ibiza? Det var galet från att vi kom på fredagen tills att vi åkte hem på söndagen. I fredags gick vi vilse i skogen, det kan ha varit mitt fel men jag skyller hellre på Evelina. Eller möjligtvis Martina, hon var nog den som var mest sugen på att se Karpdammarna. (För vi har ju inte sett hela ön förut när vi bodde där i 4 månader. Oh nej.) När vi väl hittade ut ur skogen blev det pizza och sen tillbaka till stugan för att dricka lite och bevittna det rika djurlivet på ön. Vi såg till exempel ett rådjur, och en hund som jagade rådjuret. Oj oj oj!

Lördagen började ganska lugnt, även fast det var skrämmande att Evelina trodde att Martina tyckte att 12-åringen vi hyrde cyklarna av var snygg. Det var ju faktiskt hans 16-åriga storebror som Martina syftade på, nån måtta får det allt vara! När vi hyrt cyklar åkte vi och badade. Inte Evelina, hon är en badkruka. Jag och Martina däremot låg i vattnet i timmar och simmade runt, runt, runt eftersom Vättern är en sån varm och härlig sjö. När vi plaskat färdigt i vattnet cyklade vi till Braheskolan som såg ut som vanligt och sen bar det av hemåt stugan för att grilla.

Lördagkvällen kan ha varit mest urspårad. Martina kan också komma med något dumt påstående om att jag var allra fullast. Det är lögn, det skulle jag aldrig vara. Speciellt inte efter att ha satt i mig x antal groggar blandad på Balkanvodkan. Det regnade och var solsken om vartannat så vi sprang in och ut ur stugan, samtidigt som vi hittade på den otroligt roliga leken att så fort någon var på toaletten blandade vi i äckliga saker i den personens drink. Inte så konstigt att söndagen blev som den blev, men den tar vi sen. En sak i taget.

När vi kände oss lagom fulla, eller för fulla, begav vi oss av mot Wärdshuset. På vägen stannade vi dock till vid Bygdegården där det var privatfest för öborna. Jag blev bjuden på Bailey's, bredde på med småländskan och pratade glatt om öa-bion och folkdansen och tyckte att det vore en bra idé att planka in på festen. Försöket misslyckades dock rätt rejält då vi inte ens visste namnet på personen vi låtsades vara där med och han som hade festen tyckte att vi skulle betala 150 kronor var för att få stanna. Snåla smålänningar!

Vidare ner mot Wärdshuset där det var disco och karaoke. Jag och Martina sjöng av någon outgrundlig anledning en Darin-låt, och vad än värre var så kunde vi hela texten. Jag sitter här och skäms. Jag är tydligen bra på att skrämma bort killar också, som att vi inte visste det redan? (L.A  BABY!) Sen ägde vi dansgolvet. Resten av dansgolvet bestod av öbor som bara dansade med varandra så jag, Evelina och Martina stod i ett hörn och tokdansade fulast av alla.

Kvällens höjdpunkt kom dock när vi precis var på väg att cykla hem och plötsligt hör någon bakom oss säga: "FALU KOPPARGRUVA!" Vänder oss om och ser en väldigt välbekant figur stå där. Det tog dock ett tag innan våra fulla hjärnor kopplade att den som stod där var ingen annan än Hannes. (För att förstå hela Hannes-grejen måste man ha följt min blogg ända sen Visingsö-tiden. För att göra en lång historia kort så räcker det väl med att säga att Hannes är 88'a och när vi bodde på öa gjorde vi hela Hannes-grejen till en väldigt stor grej.) Jag bröt halvt ihop av skratt, blandat med förvåning över att han kände igen oss överhuvudtaget 2½ år senare. Hannes blev nog mest rädd när det visade sig att vi vet allt om honom trots att han tidigare bara träffat oss 2 gånger i hela sitt liv.

Sen cyklade vi hem till vår kära stuga, där det plötsligt bankades på dörren och så stod några öbor där och ville komma på efterfest. Evelina tyckte att Martina skulle följa med dem istället, Martina blev överlycklig och skuttade glatt iväg med dem. Eller så stängde hon dörren och så gick vi och la oss, det senare är mer troligt.

Söndagmorgon, vakna klockan 8, springa ut och spy bakom stugan. Så fortsatte det ungefär hela dagen för mig. Stackars Martina och Evelina fick städa hela stugan själva medan jag sprang och kräktes, och åt för att ha något att kräkas. Balkanvodkan är inte längre en av mina goda vänner ska ni veta. Checka ut, åka färja, gå runt i Gränna. Jag satt mest på marken och tyckte synd om mig själv och fasade för 1-timmes bussresan till Jönköping. På små kringelkrokvägar, varm buss, illamående. Ooh. Underbart.

Någon högre makt måste dock älska oss, för precis när vi stod där på busshållsplatsen så stannade en bil framför oss. Ut ur bilen tittade Hannes och frågade om vi ville ha skjuts till Jönköping. Det ville vi, så en timmes bussresa blev istället 20 minuters bilfärd vilket min mage tackar för. Lite mat på Oregano och en tågresa hem och när jag väl var framme i Falköping så mådde jag nästan helt okej igen. Ska det vara såhär galet hela hösten när jag och Evelina ska bo ihop så måste jag nog träna på att dricka mer alkohol. Haha.

Igår gick det dock inte alls, då skulle vi på Måndaxklubben i Lidköping. Jag var aptrött, opepp och inte alls sugen på att dricka efter söndagens bakfylla. Vilket slutade med att jag nu är känd som Jimmys tråkiga flickvän, vi stannade hemma och Jimmy är inte alls glad på mig. Det värsta är ju att det är mitt fel, och att jag inte kan göra någonting för att han ska bli glad. Möjligtvis åka hem så han får chansen att ha lite kul. Heeeheee. Jag tror jag måste ta en promenad, jag är som en rund boll these days. Kuk och hej.

Jag, Evelina och Jimmy har varit i Göteborg hela dagen. Jimmy och Evelina gillar inte mig, de bara tjafsade om vem som skulle ha vårdnaden om mig hela tiden. Jag och Evelina delar på Jimmy, fast Evelina vill mest att Jimmy ska betala saker åt henne i utbyte mot att hon berättar skvaller om mig för honom. Jag tycker att Jimmy ska betala min och Evelinas hyra, det är ju faktiskt han som har jobb. Jag och Evelina är arbetslösa studenter och borde också ha rätten till att ha ett liv. Och dessutom kommer ju faktiskt Jimmy att få bo i våran lägenhet vissa helger.

Jo. För en lägenhet har vi nu. 7-8 minuters gångväg från Avenyn. Inte så tokigt, inte så tokigt. Lägenheten är myspysig och Cecilia som vi ska bo med verkar väldans trevlig. Indeed. Jag är mest nöjd för att jag fick största rummet, med flest garderober. Mindre nöjd är jag för att jag är typ pank och måste köpa en dator, ett tv-bord och en cd-spelare. Tycker jag. Hyror som ska betalas också. Men vad gör väl det. Sen när hyran är betald då kan jag och Evelina sitta där i Göteborg och vara glada över att vi bor i Göteborg, trots att vi inte har någonting att göra eftersom båda två är panka. Det skulle bli varmt i augusti va? Då gör det ingenting att man är pank. Då kan vi sola i parken utanför vårat hus. Jag är lycklig. 2008 är bäst.

Ted Gärdestad - Vilken Härlig Dag

Facebook är segt på att ladda upp bilder. Jimmy vill gå och handla. Jag känner mig tjock och illamående. Åksjuk alltså. Man ska inte läsa på tåg. Gunillas Man Försvann. Bara så att ni vet. Sen kom han tillbaka. Men först försvann han, Gunillas man. Det har jag och Jimmy haft roligt åt hela dagen. Att Gunillas man försvann. Stackars Gunilla vars man försvann och sen fick lov att skriva en bok med så dålig titel. Eller så tyckte Gunilla att det var en otroligt fyndig titel. Min man försvann ju, hoho. Skrattade nog Gunilla när hon kom på titeln som rimmade så underbart fint att man nästan skulle kunna tro att det är Per Gessle som rimmat ihop den fyndiga titeln.

Jävla Facebook till att vara segt. Jag hinner nästan läsa ut en bok till under tiden jag väntar. Jag vill gå till Olle på Mösseberg. Undrar just hur stor han har blivit? Han kanske blivit slaktad och blivit en... Getkorv? Nej. Usch. Stackars Olle. I så fall måste jag nog skriva en bok om det. Pernillas Get Gick Bet, ska den heta. Jag har en helt underbar idé om en champagnefrukost-picknick som jag snart ska dela med mig av till mina tjejor. Men för att genomföra detta behöver jag fint väder. Om sisådär 2 veckor, fint väder. Tack. Nu är det nog bäst att vi går och handlar. Jimmy ska bli nyttig. Nästa vecka. Eller efter semestern. Läget efter Sicilien; -5000 kronor på kontot. +1 kilo på vågen. Det sista var fanimej bra gjort.

Här brukar det stå en låt men Jimmy har så konstig musik på sin dator så det blir inget.

Jag är hemma igen. Över natten. Kameran ligger på laddning inför helgens kommande bravader på Visingsö, så jag lägger upp bilderna när vi kommit till Jimmy imorgon. VÄRLDENS BÄSTA SEMESTER!  Mellan 35-40 grader varje dag, kanske lite väl varmt men som tur är så är Jimmy ingen stekare. Jag hatar stekare. Så vi har mest badat i havet, promenerat, promenerat, promenerat, lekt i poolen (kayman och vattensvin är favoritleken, förutom min vattendans), ätit som galningar, shoppat (en rosa väska med prickar och en rosett ÄR värd 500 kronor, vad Jimmy än säger) och traskat upp på Etna.

Nu ljög jag. Vi traskade inte upp på Etna. Det är 3000 meter upp för bövelen. Vi åkte buss, linbana och jeep. Det blåste förbaskat kallt, men var desto varmare vid kratrarna. På kvällen kunde man se lavan glöda på Etna, det var rätt coolt. Hur kan Italien få kalla sig ett mode-mekka undrar jag annars? De klär sig som man gjorde i Sverige år 2000. Fast det modet kanske är inne nu igen? Jag vet inte. Jag hänger inte med. Jag har köpt massa Balkan-Vodka. Balkan Vodka kostar 35 kronor för 70 centiliter. Jag har 3 flaskor som ska med till Visingsö. Och så har jag en liter Caipiroska Fragola här hemma på hyllan. Den får nog sparas till inflyttningsfest i GBG.

På Sicilien fanns det Pizza med Nutella på, det slår alla mina, Des' och Jennys perversa matfantasier med hästlängder. Pizza med Nutella? Jag testade inte. Däremot testade jag Nutella-glass med hela hasselnöttar i och... ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH, orgasm-stön. Säger jag bara. Italiensk pizza, grillad svärdfisk och risotto con funghi hörde annars till favoriterna. Plus att de hade mini-pringles. MINI-PRINGLES!!!

Nu ska jag sucka hänfört över min nya prickiga väska. Och min vita studentklänning som jag köpte 4 år för sent. Den måste tvättas, den har en fläck. Förresten allihopa, läs Bitterfittan; sjukt bra och tänkvärd bok. Det säger jag bara. Kille som tjej. Läs den. Framför allt killarna nästan, men tjejer också. Bitterfittan. Tvätta, packa upp och pussas med Jimpan. Det har jag inte fått nog av ännu, konstigt nog.