Trots allt kommer jag aldrig att kunna älska dig.
Tårta ni sa, tårta det va', bulleribulleribock. Eller någonting sådant. Ninni ville ha receptet på Ofelias tårta och jag gör ju alltid det som folk ber mig om, så nu kommer det. Ja, med en gång också! Utan flera veckors väntetid, helt otroligt.
Ofeliatårta
Tårtbotten:
175 gr rumsvarmt smör
2¾ dl socker
3 st ägg
4½ dl vetemjöl
½ tsk bakpulver
1¼ dl mjölk
2 citroner, rivet skal från
Garnering:
ca 3 dl vispgrädde
ca 1½ dl lemoncurd
färska bär efter eget tycke och smak
(hallon, blåbär, röda vinbär och jordgubbar hade jag)
Sätt ugnen på 180 grader.
Vispa ihop alla ingredienserna till tårtbottnen i en matberedare,
eller med elvisp,
tills smeten är tjock, pösig och slät.
Häll smeten i en bakpappersklädd halv långpanna.
Jämna till ytan och grädda i ca 30 minuter tills kakan är genomgräddad.
Låt kakan svalna i formen i ca 10 minuter innan du stjälper upp den.
Vispa grädden till garnering och blanda med lemoncurd till en jämn smet.
Bred ut lemoncurd-grädden på kakan och garnera sedan med färska bär.
Pudra gärna över lite florsocker strax innan servering.
Ja, svårare än så var det inte. Det ska inte behöva vara så mycket svårare än så heller. Hellre enkelt och gott än sugarpaste-snyggt och äckligt som det gamla ordspråket lyder.
Vi har så galet mycket kakor och fika över efter kalaset, det känns som att det kommer att räcka i en månad minst. Fast å andra sidan ska Jimmy vara ensam hemma med Ofelia i helgen utan någon som lagar mat till honom så det kommer kanske vara slut redan på söndag...
Nu ska jag packa inför morgondagen. Hur kommer det sig att när man ska packa klänningar så vet man plötsligt inte alls vilka klänningar man vill använda och känner plötsligt för att använda kjol och tröja istället, men när man ska till något inte alls klänning-anpassat ställe så vill man bara ha klänning? Det är lika konstigt som att det alltid bara är äckliga godisar kvar längst ner i godispåsen fastän det är man själv som plockat ihop godiset... Mmm. Godis. Just det, packa var det ja. Packa först så kan jag fika lite sen. Nu har jag gått från vara-borta-från-min-bebis-för-första-gången-ångest till jag-kan-ju-inte-baka-sånt-som-folk-ska-KÖPA-ångest till packnings-ångest på ungefär en halvtimme. Men PACKA, för fan! Bete dig. Nu har jag Sunset Beach-syndrom och pratar med mig själv igen.
10 000 ensamma människor.
Jaha, nu blev det sådär att det gick några veckor igen. Fast det tar sig ju, denna gången gick det ju bara två veckor. Nästa gång blir det kanske bara en, sen bara några dagar och så sitter jag snart där och bloggar varje dag igen. Man vet aldrig. Det KAN faktiskt hända!
Vad har hänt sen sist då? Jo, den lilla bejbinen har fyllt ett år. Helt galet. Dagen efter sin ettårsdag bestämde hon sig dessutom för att börja försöka sig på det här med att gå på egen hand, utan någon hand eller lära-gå-vagn att hålla i. Och i helgen kom alla mormorar och morfarar, farmorar, farfarar, fastrar och sambosar hit på 1-årskalas. Då såg det ut såhär:
Den fina möbelgruppen har Ofelias morfar snickrat åt henne i 1-årspresent och tavlan med Ofelias favoriter "Small Potatoes" har hennes faster målat. Själv har jag ju alltid sagt att det bästa med att ha barn måste vara att få baka en helt sjukt massa kakor till deras kalas, så det gjorde jag också. Det bjöds på butterkaka, drömtårta, citron- & blåbärsmuffins, chokladdoppade ingefärakakor, non stop-cookies, chokladbiskvier och tårtan var en sockerkaksbotten täckt med lemon curd-grädde och färska bär. Om ni känner att ni vill ha recept på något av grejerna så kan ni vill bara hojta till i kommentarsfältet så löser vi det.
Annars laddar jag mest för helgen. Då ska jag nämligen åka till Karlstad. Där ska jag jobba på Tidens Melodi. Jag har blivit tillsagd att ha klänning på mig. Jag ska alltså jobba en hel helg med att baka kakor, iklädd klänning! Hur fint kan det bli? Jaja, det är klart att det även ingår andra grejer i arbetsuppgifterna, men jag väljer att fokusera på kakbakandet och klänningsbärandet. Så, om ni bor i Karlstad med omnejd eller bara råkar ha vägarna förbi, kom in och köp fika som jag bakat. Det är en order!
Ett hjärta som ditt borde aldrig behöva känna sig ensamt.
Det här med fredagsdrink kan nog vara en av de bästa sakerna som vi infört i det här hushållet. För mig, som blivit såpass vuxen att jag tycker att cider är för sött men ändå är såpass barnslig att jag tycker att vin och öl smakar äckelpäckel, är det perfekt. Jag har nämligen alltid varit lite avundsjuk på de där människorna som korkar upp en flaska vitt eller rött när de kommer hem från jobbet på fredagen och tar ett glas och sippar lite på samtidigt som de fixar fredagsmiddagen, det ser ju så trevligt ut. Men nu har jag ju själv en liten fredagsdrink att sippa på och det är ju hur fint som helst. Ibland dricker vi visserligen efterrättsdrinkar också. Nu när det börjar bli riktigt kyligt om kvällarna så lägger sig en varm drink som bomull i magen, speciellt när den också innehåller choklad. Som den här godingen:
Dooley's Hot Fudge
för 1 drink
4 cl dooley's
en kopp varm choklad
lätt vispad grädde blandad med ännu lite mer dooley's
chokladsås
Blanda dooley's och varm choklad i ett glas som tål värme.
Vispa grädde lätt och blanda med några centiliter dooleys.
Toppa den varma chokladen med dooleysgrädden.
Ringla över chokladsås.
Mmm. Så gott. Och mättande. Jag orkade inte ens äta några chips den fredagen. Och när det inte ens finns plats i chipsmagen, då är man bannemej mätt!
Nu ska jag titta på Paolo och dricka te. Sen ska jag nog bara däcka. Kanske ha lite ångest över att jag spårade ur idag när jag skulle köpa födelsedagspresenter till den där lilla krabaten som blir 1 år om en vecka (och hur sjukt är inte det förresten?). Det mest urspårade var nog att jag köpte såna där små korthållare på panduro för att sätta i kakorna på hennes kalas med små skyltar som det står på dem vad det är för slags kaka. Mm. Tjena vad nödvändigt. Dem kommer jag ju att använda väldigt ofta i resten av mitt liv... Men vafan! Så börjar inte Paolo förrän 21.00. Så länge orkar inte jag vara vaken. Jag har en väckarklocka som börjar babbla 05.30 varje morgon... Och om jag försöker snooza så börjar den kasta gosedjur omkring sig. Fruktansvärt effektivt.
