Perfekta Prinsessan Pernilla

Nu är jag mätt i magen på fasolakia. Vad är det? Tänker ni. Ja, det kan ni ju fundera på. Gott var det i alla fall. Roligt att säga också. Fasolakia. Okej. Okej. Fasolakia är en liten gryta med potatis och bönor som du tillagar på detta vis:

Eftersom jag gillar lite starkare mat så hade jag i lite chilipulver också. Men bara pyttelite, det ska inte vara en het gryta den ska bara vara full av smak. Gott var det i alla fall. Troligtvis ännu godare mitt i vintern eller en regnig höstdag. Men den funkar väldigt bra en varm vårdag också. Nu är jag trött i fötterna efter dagens promenix och vill ha en kopp te. Och kanske en bulle till, man får äta hur många bullar man vill på sin namnsdag. Sådeså.

Kris Kristofferson - Same Old Song

Idag är det min namnsdag. I min familj firar vi inte namnsdagar, och Jimmy verkar inte vara sådär jätteförtjust i att fira dem han heller. Bara för att han inte har någon. Snåljåpe. Det är väl inte mitt fel att inte han har en namnsdag? Ska jag behöva lida för det? Så jag firar min namnsdag för mig själv nu när Jimmy är på jobbet. Jag har bakat kardemummaknutar och såhär fint har jag det:

Ni kan få ett litet recept också, bara för att jag är så himla givmild såhär på Pernilla-dagen.

Söndag och jag har huvudvärk och blåmärken. Både huvudvärken och blåmärkena är nog självförvållade tyvärr, söndagen kan jag inte göra så mycket åt. Huvudvärken kommer troligtvis från vinet jag drack igår, och blåmärkena kommer från när jag efter att ha druckit upp vinet skulle ta någon slags genväg genom en skogsdunge med en inte alltför välbyggd trappa och inga gatlyktor. Lägg sedan till ett skrangligt trappräcke på ena sidan och en Evelina på den andra sidan och ni kan räkna ut resten ganska fort.

Innan blåmärkena var vi hemma hos Andreas där Ann hade fest. Hm. Ja, jag är medveten om att det kan låta lite konstigt. Men så var det. Ann bjöd på chips på festen, det är det som är så bra med Ann. Man kan alltid lita på henne när det kommer till chips! Annars diskuterade vi allt från hockeykillar till studentbaler och fuldansade till allt mellan himmel och jord. Efter trapp-incidenten åkte jag hem. Men det berodde mer på min borttappade lön och lite lätt illamående än trapp-incidenten.

Vi tittade aldrig på Amelie i fredags. Någon högre makt vill inte att vi ska se den. Varje gång vi har försökt är det någonting som har krånglat. Ljudet eller texten. Istället blev det Edward Norton kväll med Primal Fear följd av Rounders. Dessutom åt jag choklad. Jag har haft ett himla konstig sug efter choklad på sistone.

En av Werther's chokladsorter blev det. Dark Cream. Smaken var det väl inga fel på, men 20 kronor för 100 gram är lite väl att ta i tycker jag. Jag betalar gärna lite mer för finare mörk choklad, men den här kändes inte riktigt som finare mörk choklad. 3,5/5 får den i betyg av mig. Jag håller mig nog till min riktigt mörka choklad i fortsättningen. 45% kakao. Vilket trams. Nu ska jag riva ett fryst äpple.

Iggy & The Stooges - She Creatures Of The Hollywood Hills

Jag måste sluta titta på frågesportsprogram tror jag. Jag blir bara irriterad när de inte kan saker. Nyss satt jag och skrek: "SOFIA COPPOLA! Sofia Coppola för fan! MEN! SOFIA COPPOLA!" för mig själv framför teven i flera minuter, och blev jättetrött på tjejen i heta stolen som inte hörde mig. Slösa alla livlinor på den. Hmpf. Jag kunde visserligen inte matfrågan som kom direkt efter, som man kanske tycker att jag borde kunna. Men jag kunde Thérèse Raquin! Se, man lär sig allt lite grann av att läsa litteraturvetenskap. Nu läste vi visserligen den redan i gymnasiet, så det hade kanske ingenting med att jag läst litteraturvetenskap att göra.

Nu struntar vi i det och fokuserar på våran mumsiga fredagsmiddag:

Jojo. Man tackar. Det satt fint i magen. Speciellt som jag var jättehungrig och ilsken av mig. Jag blir sån när jag är hungrig. Riktigt farlig att umgås med när blodsockret är lågt alltså.

När vi var på väg hem från Hemköp idag så träffade vi Karin. Åååh, Karin! Karin är våran gamla hyresvärd som vi hyrde av i andra hand när vi bodde i Krokslätt. Hon är nog världens trevligaste människa. "Vad skönt att ni flyttat tillbaka hit, jag kände verkligen att... Ni ska inte bo därute!" Sa hon idag när vi träffade henne. Därute är alltså på Hisingen. Så kände jag också. Efter att vi mött henne var både jag och Jimmy ungefär 10 x gladare än innan, då jag som sagt var jättehungrig och Jimmy var jättetrött så vi gick mest och muttrade till varandra innan. Ja se Karin, hon piggar minsann upp!

Nu ska vi se på Amelie Från Montmartre, faktiskt Jimmy som har valt. Det trodde ni inte. Jag har aldrig sett den, konstigt nog. Jimmy har inte heller sett den, men det är inte lika konstigt för jag vet redan nu att han inte kommer att gilla den.

Me'Shell Ndegeocello - Bright Shiny Morning

Tyvärr är det inte ett varmt sommarregn ute. Det är ett kallt fult vårregn. Så jag dricker te och försöker rädda en krukväxt som mest är väldigt brun och ser ut som att den vill ramla isär. Den har nästan drunknat, så jag försöker torka ut den. Jag och krukväxter kommer inte så bra överens. Åtminstone inte den här, den har mått dåligt sen vi flyttade från Krokslätt i september. Jag försöker tala den till rätta; jag saknar också Krokslätt men att bara lägga sig och självdö är inte lösningen. Gilla läget! Krukväxten bryr sig sådär lagom mycket.

Äh. Här får ni en god och stark korvgryta istället:

Tycker man att det blir för starkt är det bara att minska på sambal eller salsa. Jag gillar stark mat, så jag vill ha den stark. Därför har jag en tendens att ösa ner sambal oelek så fort det ingår i något recept.

Nej. Nu ska jag nog nörda lite serier, eller en film kanske. Jag får inte se Pans Labyrint för Jimmy. Är den läskig? Jag är inte rädd för monster och mördare och sånt, jag är rädd för spökbarn och läskiga gubbar. (Typ Thomás i Barnhemmet, och Kvådd under trappan.) Är det spökbarn med i Pans Labyrint? För isåfall kan jag hålla med Jimmy. Är det läskiga varelser så borde jag få se den för läskiga varelser skrattar jag bara åt. Nej. Nörda serier får det bli.

Band Of Horses - The End's Not Near

I tisdags åt vi vegburgare i ciabattabröd med stekt paprika, tomat, gurka, ruccola och samma gräddfilsås som jag gjorde till texmexsalladen dagen innan. Så himla gott. Jag ska nog aldrig äta hamburgare i hamburgerbröd igen, ciabatta är ju mycket godare. De senaste två dagarna har min väckarklocka ringt klockan 04.30 på morgonen. Sånt borde nästan vara olagligt. Så igår orkade jag faktiskt inte göra någonting annat än att sova på kvällen. Nu undrar jag mest var sommarvärmen tog vägen? 12 jävla grader och snålblåst är inte okej i slutet av maj.

The Avett Brothers - The Perfect Space

Här är en av mina favoritlåtar just nu:

Den passar fint en regnig dag som denna. Här kommer den som Spotify-link också, om ni känner att ni vill lyssna en gång till. Fan, jag är så givmild. Det måste vara min socialistiska uppfostran som gör det.

Wakey!Wakey! - Dance So Good

Idag har varit en sisådär dag som mest tillbringats i soffan med en bok så jag har inte så mycket mer att komma med än den goda måndagsmiddagen vi åt alldeles nyss.

Jag har ätit barnmat idag. Åtminstone nästan barnmat. Se så fint:

Ja. Jag vet att det kan vara något av det simplaste någonsin. Men det är ju gott! Och så lätt att variera. Släng i lite broccoli eller champinjoner. Byt ut kasslern mot kyckling. Krydda med lite curry. Gör den vegetarisk med quornbitar. Och så vidare i all oändlighet. Idag blev det såhär, och det är både gott och barnvänligt. Jag vet för jag har testat på min brorson. Och Jimmy och DJ och de blev ju mätta och belåtna. Så det måste räknas som barnvänligt.

Nu ska jag sova. Jag kanske får jobba imorgon, det vet man aldrig. Så det gäller att vara utvilad!

David Fridlund Feat. Sara Cullen & Daniel Jansson - Diamonds & Photographs

Det blev inget rosévin för mig igår. Istället satt jag i trädgården och läste bok i eftermiddagssolen. Det här med trädgård är inte så dumt inte. På kvällen förflyttade jag mig från trädgården till vardagsrumsfönstret och hade djupa diskussioner med Lucas som bor på våningen under. Han är 4 år och fick mig att lova att jag inte skulle klättra ner och stjäla hans leksaker. De har en enorm balkong som man kan sucka avundsjukt över. De som har lägenheten längst ner har inte bara en uteplats utan även en pool som man kan sucka avundsjukt över. Suck ja. Men vi har ju en brandstege! Icke att förakta!

Eftersom det inte blev något vin för mig igår har jag mått desto bättre idag. Tvingade med Jimmy ut i solen för att äta glass. Jimmy mådde inte lika bra som jag. Det kan han gott ha för att han kom hem inatt och störde mitt filmtittande genom att springa runt och gapa på engelska. "Waddup?! What ya lookin' at maaaan?!" Något som han helt glömt bort att han sysslat med i morse. Störa i min Stanley Kubrick-festival. Man blir ju upprörd!

Förutom att tvinga med Jimmy ut i solen så har jag också bakat kakor. Det blev någonting jag inte testat förut, och när jag smakade en var de kanske lite väl söta för min smak. Tur då att de är så små så att en räcker gott och väl. Men om man är en sötsaks-person så tror jag absolut att dessa går hem. Man kan inte lita på mig där riktigt, jag tycker att ljus choklad är för sött och att socker i te är för sött. Jag är mer salt. Men här är de i alla fall:

Sådärja. Och så ett litet VM-brons på det. Det var inte så dumt. Härlig payback där från Bengan att ta time-out med 0,7 sekunder kvar. Humor, ja.  Nu ska jag ösa upp mat i matlådor.

Tobias Fröberg - The Skyline

Solen skiner, himlen är blå, åh vad det är skönt att leva då. Sen kommer jag inte ihåg något mer av texten. Jag funderar på att gå till Systembolaget och köpa en flaska rosévin utifall att kvällen bjuder på fest. Man vet ju aldrig vad som händer och man kan ju inte bara sitta hemma när det är 25 grader varmt och strålande sol. Nä!

I torsdags bjöd jag Jolin och Evelina på middag här hemma. Det var varmt. Men mest trevligt. Eller mest varmt, jag vet inte. Jag och Evelina planerade en alldeles underbar sommar i alla fall. Jolin ska ju åka till Oslo hela sommaren, så hon får inte vara med på alla våra helt underbara äventyr vi ska ut på i sommar. Kanske om vi åker och hälsar på henne. Det här bjöd jag i alla fall på:

Till förrätt blev det Mozzarellaknyten. Lite mozzarella i smördeg.

Det var torsdagen det. Igår jobbade jag och sen hade jag mest åsk-huvudvärk hela dagen så jag orkade inte göra någonting vettigt alls. Mer än att jobba alltså. På kvällen tvingade Jimmy mig att se någon konstig film där Denzel Washington sprang runt och vörnade om bibeln. Den var ungefär som The Road, fast istället för en jobbig liten unge som sprang runt och skrek: "PAPA!" hela tiden så var det Mila Kunis som ropade: "I wanna come with you!" Jag är tveksam till Jimmys filmsmak. Det må jag säga.

Nej. Nu blir det nog en tripp till systembolaget. Det får bli så. Dricks vinet inte upp idag så dricks det säkert upp någon annan dag. Fan, jag är så äcklig. Jag måste nog duscha innan jag visar mig utomhus. Så får det bli. Dusch, sen systembolag. Sen semifinal i hockey-VM!

Keane feat. K'NAAN - Stop For A Minute

Idag har jag lagat lite grekmat. Blir all mat grekmat om man har tzatziki till? Eller hur räknas det till grekmat? Jag åt i alla fall grekiska köttfärsbiffar och bulgur till min tzatziki.

Jag måste sluta ha sån jävla ångest hela tiden. Eller hela tiden var väl att ta i. Men varje dag som jag inte jobbar så får jag världens ångest. Men det blir ju så när man vet att man verkligen behöver varenda liten krona och man varje månad får gå och fundera på om man kommer att ha råd att betala nästa hyra ens. Speciellt nu de senaste månaderna när vi haft dubbla hyror att betala, en liten nätt summa på sisådär 10 000 kronor i månaden. Inga pengar alls för en studerande och en arbetslös utan rätt till a-kassa. Hööhöö. Men nu har vi åtminstone bara en hyra att betala i fortsättningen.

Och jag vet ju att jag inte kan göra så mycket åt saken. Jag är inskriven i en vikariepool, ringer de så ringer de, ringer de inte så är det ju så. Men just nu så behöver jag ganska mycket att de ringer. Gärna varje dag. Jag skulle så hemskt gärna vilja kunna... Äta någonting i sommar. Högre krav än så har jag inte på mina sommarplaner nuförtiden. När jag var yngre brukade jag flänga runt på festivaler och åka utomlands om somrarna. Nu är jag nöjd om jag har råd med mat i magen. Jag ska åtminstone jobba imorgon och på fredag, och två dagar som jag vet om nästa vecka. Jag lugnar min ångest med det.

Så. Mat då. Vi pratar om mat istället. Det är roligare. Det hjälpte faktiskt inte alls att skriva av sig om min ångest, nu har jag bara ännu mer ångest. Så då skriver jag om mat istället. För det är gott och ger inte ångest. Det här åt vi igår:

Så. Veckans enklaste recept. Varsågoda. Gott och enkelt. Och kladdigt. Det är roligt att kladda med mat.

Nu borde man ju gå ut i solskenet. Sooool liksom. 23 grader varmt och sooool. Det får nog bli en tur runt berget. Men först lite frukost i magen. Jag har fått för mig att jag gillar havregrynsgröt. Det gör jag inte, så varje morgon när jag sitter där med gröten så håller jag på att kräkas för att det är så äckligt. Sen glömmer jag bort det igen tills nästa dag och så sitter jag där med min gröt igen. Men det är ju billigt med gröt, då kan man ju ta lite kräks.

The National - Afraid Of Anyone

Här är en middag vi åt igår: omelett fylld med ost, grillad paprika och cocktailtomat med chorizo och melon. Kanske inte det mest hälsosamma eller lyxiga som man kan äta, men det var gott. Jag vet inte varför jag har en fix idé om att alltid servera melon till omelett. Jag har säkert sett det på någon av mina amerikanska serier och fått för mig att det är skitcoolt.

Nyss försökte jag ta itu med den där bloggutmaningen jag fått av Ann. Det gick sådär. Förlåt Ann. Jag blir bara hemskt uppkäftig när jag ska skriva om kläder. Det slutade med att jag skrev att min stilikon är Mimmi Pigg, att jag influeras av kidsen på dagis och att jag uppfann min klädstil igår kväll när jag rökt för mycket braj. Det enda jag egentligen kan svara på när det gäller min stil och varifrån jag fått den är att jag gillar fina kläder som gör mig glad.

Nu måste jag äta någonting. Min uppkäftighet kan också bero på hunger.

Gogol Bordello - Trans-Continental Hustle

(för att det svänger och jag gillar när det svänger, katten.)

Vad besviken Ann kommer att bli nu när även det här blogginlägget handlar om mat. Jo. Ann har nämligen gett mig en sån där bloggutmaning. Nej, inte en sån där hon snackar skit om mig med sin mamma och sen skriver ett blogginlägg om det i nåt slags försök till ett bloggkrig, utan en sån där med frågor som man ska fylla i. Jag ska faktiskt ta itu med den också. Men jag måste skriva om det vi åt i söndags först.

För det var så gott. Sådär jättegott. Sådär så jag skulle kunna äta det igen idag. Och imorgon. Och kanske resten av veckan. Men det kan jag inte, för det var så gott så vi åt upp allting redan i söndags. Även Jimmy tyckte det var jättegott nämligen. Vilket kanske inte hade varit någon större grej om det inte vore för att det var vegetarisk mat vi åt. SÅ gott var det.

Så enkelt var det. Och sååå gott var det. Såsen var egentligen till 4 pers, men man ska alltid ha mycket sås så jag gjorde dubbel sats av den. Det vet ju alla att det alltid står för liten mängd sås i recept. Inte i det här receptet alltså, så det behöver ni inte dubbla. Det var kanske ingen skräll att jag skulle tycka det var jättegott med tanke på att det är färsk basilika i. Mmm. Basilika.

Nu är jag lite mindre sur och tvär. Har reserverat 6 sittplatsbiljetter till Håkan och har ett gäng veliga kompisar som inte alls vet någonting. Men det är lite som vanligt när det kommer till såna här saker. Det är ju faktiskt hela två dagar kvar tills onsdag då de måste hämtas och betalas. Sen blev jag dessutom lite trött på mig själv som blir sur för att jag får sitta och se på Håkan, inne i värmen, mätt och varm, vilket problem alltså. Verkligen. Inte. Herregud. Bete mig!

Elizabeth Cook - Times Are Tough In Rock N' Roll

Idag är det måndag och jag är sur och tvär. Jag återkommer till det senare. Först fokuserar vi på lördagen.

I lördags åt vi Piccata Milanese med ris och så skippade jag löken i tomatsåsen och pressade ner två vitlöksklyftor istället. Himla gott är det. För en gångs skull lyckades jag få nästan hela paneringen att sitta kvar också. Applåder, applåder. Panering och jag kommer inte så bra överens annars.

På kvällen åt vi 300 kilo chips och hade film-maraton. Det kändes som en lagom bra lördagsaktivitet efter fredagens partajande. Först tittade vi på Platoon (3/5, jag gillar inte krigsfilmer och Johnny Depp hade alldeles för få repliker), sedan blev det La Haine (3/5, stundtals väldigt rolig men mest rörig och... vad handlade den om?) och sedan avslutade vi med United States Of Leland (4/5, för det var en fascinerande historia) och sen var det Jimmys tur att välja film så då gick jag och la mig. Haha.

Idag är jag sur och tvär. Kom med nåt nytt, du är ju jämt sur. Ja. Idag är jag lite sur för att jag inte får jobba. Morr. Men mest sur är jag för att ståplatsbiljetterna till Håkan redan är slutsålda. En halvtimme tog det och sen var de slut. AH! Nu kommer vi säkert att få sitta längst bak, längst upp och se Håkan som en liten prick på marken. Innan man hunnit få tag i alla som ska vara med och de bestämt sig om de verkligen ska vara med osv. Klart ni ska med! Å andra sidan försöker jag låta bli att vara sur och tänker att det inte är så mycket jag kan göra åt saken och att jag faktiskt redan sett Håkan typ 15 gånger... Men ändå. Lite sur och tvär måste man ju få vara.

Nu ska jag äta melon. Sen ska jag ringa massa samtal om betyg hit och dit. Jag försöker låtsas att jag är en hemmafru och att Jimmy tjänar apmycket pengar så det är okej att jag går hemma och gör ingenting. Det gick skitbra när jag stod och strök våran bordsduk, men gick åt pipsvängen när jag skrev inköpslista och fick pengaångest. Jag ska nog ta och dammsuga lite och se om det blir bättre igen.

Richard Walters - Crawl Up To My Room

Vi åt sån fruktansvärt god sallad i fredags. Det kan ha varit för att vi gått på stan hela dagen och var ashungriga också, men jag tror mer det var så fruktansvärt gott. Jag är inte ens en salladsmänniska, jag tycker inte alls man blir mätt av det. Men den här var inte dum alls. Jag hittade receptet på tasteline från början, eller snarare inspirationen till receptet. Det blev en kycklingsallad med indisk touch.

Det bästa var att man var mätt av den ett bra tag efteråt. Det kan bero på att jag åt massor av bröd till också visserligen. Men det spelar mindre roll, för nu fokuserar vi på salladen och att den var god.

Nu låter det som att det går bra för Sverige i hockey-VM så nu struntar jag i det här. Det är ju bara VM en gång om året! Nu är visserligen varken Foppa, Zäta, Stefan Liv eller Lundqvist med så det är lite brist på favoriter. Men jag hittar på jättetråkiga skämt om att Wallin ser ut som en flicka istället. Inte en tjej, utan som en liten flicka. En sån där med rosiga kinder och långa täta ögonfransar. Och jag är inte alls avundsjuk!

Frankie Goes To Hollywood - Born To Run

Regn och regn och regn. Ska det kanske sluta regna snart? I väntan på att det ska sluta regna och jag ska bli lite piggare så vi kan gå till Ica Maxi och köpa chips så bjuder jag på en liten grönsaksgryta som vi åt tidigare i veckan.

I min kakburk kan man hitta Kärleksmums som jag bakat idag. Eller Mockarutor, Chokladrutor eller vad man vill. Jag bakar dem efter ett nytt sorts recept varje gång, för att hitta det som passar mig bäst. Fast jag tror redan jag hittat min favorit. Idag bakade jag efter ett recept som hette Barnens Kokosrutor. Jag tror det barnsliga var att det inte skulle vara kaffe i glasyren, men det hade jag i ändå. Annars får det bannemej vara.

Ikväll har jag varit i Kungälv och tittat på när Anna spelade teater. Evelina hade lurat med sig halva Göteborg. Ungefär. Sen skrämde hon upp oss hela bussresan med något snack om en mördarbacke. Själv tyckte jag att Kungälv var mest pittoreskt, sen hittade jag ett hus som jag ville knacka på och köpa. Frida hittade massor av motorcyklar utanför vandrarhemmet som hon ville köra. Eller inte. Jag tyckte vi skulle attackera Bohus Fästning med käpphästar och hammare. Det skulle allt vara en syn det.

Nu vill jag sova. Men min tvättmissbrukare till sambo har tvättat våra sängkläder och då vi bara har ett underlakan som passar i dubbelsängen så måste jag vänta tills det torkat. Kul kille!

JJ - You Know

Jag är bara sjukt trött jämt nuförtiden, det spelar ingen roll hur mycket eller lite jag sover. Jag känner mig ändå som en urvattnad trasa. Är det det som är vårtrötthet? Men nu bjuder jag på lite soppa, det är ju trots allt torsdag. Nu åt vi visserligen denna soppan i tisdags, men det är ju en annan historia.

Nu ska jag duscha, det kanske piggar upp lite. Ikväll ska jag på teater. Min inre kulturtant behöver det, det är nog därför jag är så trött. Brist på teater. Tur att jag har Evelina som tar med mig ut på lite kulturella evenemang. På tal om evenmang så släpps biljetterna till Håkans spelningar i höst på måndag. Jag är som vanligt värst av alla på att tjata om att vi måste köpa biljetter. På en gång liksom. Vi måste ju stå längst fram. Titta. Nu blev jag genast piggare!

Katie Melua - The Closest Thing To Crazy

Idag har jag...


Gått till fruktaffären och köpt alldeles för många paprikor som nu bor i våran fruktskål.


Ätit köttfärssås och pasta för första gången på evigheters evighet. Mest för att jag har tappat bort matlagningsfantasin och hoppas att den kommer tillbaka snarast möjligt.


Satt upp gardiner i våran lilla pyttehall. Det är det enda fönstret i hela lägenhet som har gardinstänger. Och det ligger egentligen inte ens i lägenheten utan en trappa ner. Gardinerna har min lilla mamma sytt. Själv kan jag inte ens trä en symaskin, men jag är fruktansvärt bra på att hitta på konstiga saker som jag sedan tvingar min mamma att sy.

Nu är det nog dags för en kopp te och lite slöande i soffan. Det är ingen lätt sak det där med att sätta upp gardiner. Eller köpa galet mycket paprika. Så jag är nog värd att ta igen mig lite. Det är jag förstås alltid.

Kris Kristofferson - Sugar Man

Det är så skönt med facebook. Man behöver liksom inte kommunicera längre. Allt finns redan där. Tänk vad jobbigt det var förr i världen när man fick lov att berätta om man var sur på någon. Eller fick lov att ringa eller träffa folk för att få reda på hur de mår. Nu slipper vi allt sånt. Nu har vi Facebook.

Kris Kristofferson - Best Of All Possible Worlds

Eftersom det är förkylningstider så blev det här den lugnaste helgen på väldigt länge för min del. Idag känner jag mig dock mycket bättre så därför bjuder jag på tårta. Jag tillhör ju dem som inte tycker att det behöver vara fest för att bjudas på tårta, utan snarare dem som tycker att man kan bjuda på tårta så blir det till fest. Och festligare än såhär blir det ju inte för mig den här helgen.

Det var riktigt gott det. Påminner lite om min faster Maggans hasselnötstårta, och det är den godaste tårtan som finns i hela världen. Enligt mig. Och det här var också himla gott. Sen kanske det inte blev den finaste tårtan som världen har skådat, men det fina sparar vi på tills en annan gång.

Nu har jag äntligen, efter nästan två år, tagit mig hem till Elin också för att inspektera hennes och Mickes lägenhet. Det går ju betydligt enklare nu när vi bor med bara 10 minuters gångväg ifrån varandra. Jag fick använda finporslinet till mitt te också. Det är minsann inte dåligt det. Nu måste jag bara lära Elin att hitta hem till oss också, så nästa gång är det väl min tur att bjuda på te i finporslinet. Har vi något finporslin?

Nu måste jag nog diska här hemma innan Jimmy kommer hem. Jag känner att han kommer att ge mig den där trötta blicken annars. Och den vill man ju inte ha. Nu ljög jag. Jag lever ju för att få den där blicken av honom, det finns ingenting roligare än att säga någonting helt konstigt eller dansa en ful dans eller någonting och sedan få den där blicken. Nu är jag inte ens ironisk, det är faktiskt kul på riktigt. Så jag kanske struntar i disken ändå.

The Hold Steady - Hurricane J

Igår hade jag fredagsmys mest hela dagen. Eller ja, jag var mest förkyld helt enkelt. Så det blev inte alls särskilt mycket gjort. Men det är ju så det ska vara när man är lite sjukling, annars blir man ju aldrig frisk igen. Så på kvällen blev det också bara lugnt. Först blev det fredagsmiddag, en variant på någonting som vi annars brukar äta med fläskfilé, igår fick det bli med kyckling:

Lätt som en plätt. Och gott var det också. Inte för att jag kände sådär jättemycket smak förstås, men om Jimmy tyckte att det var gott så var det troligtvis det. Han brukar ju vara den av oss som är kinkigast med maten.

På kvällen tittade vi på Das Experiment, för den hade min filmtipset sida sagt att jag skulle tycka om. Om ni inte har gjort det ännu så gå in på filmtipset.se och bli medlem där. Sen får man sätta betyg på filmer man sett och utifrån det kan man sedan gå in under "Mina Sidor" och trycka på Filmtips, så kommer det upp en hel lista på filmer som man borde tycka är bra utifrån de filmer man betygsatt. Hittills har jag gillat varenda film på min lista. Så behöver man aldrig mer slösa flera timmar av sitt liv på att se en dålig film. Det är bra för mig som är så sjukt kräsen på den fronten.

Jag tyckte om den också, Das Experiment. Eller tyckte om och tyckte om, det var ju en otäck film. En sån där som man satt och hade ont i magen av och blev förbannad. Jag tyckte att den var bra, även om det inte direkt var en feelgood-film. Sen drömde jag mardrömmar i natt, men det är ju mer Jimmys problem än mitt.

Nu ska jag dricka ännu mer te mot min onda hals. Så kanske jag vaknar till liv också, jag har inte vaknat riktigt ännu idag känner jag. Men det kommer nog.

The Futureheads - Hounds Of Love

Idag blev det pizzamiddag. En pizza i veckan håller doktorn borta. Även om det är omöjligt att få det att se gott ut på bild. På min halva hade jag tomatsås, skinka, färska champinjoner, mozzarella och röd pesto. Yammi yammi. Angående rubriken så är det ett citat från Pippen. Av någon anledning säger han inte pizza utan pissa. Så när han var och hälsade på en gång och vi skulle äta pizza utropade han: "Tycker du om pissa, Jimmy?!" Så nu måste jag säga så varje gång vi äter pizza. Pippen fyller 6 år i sommar, så han får säga pissa. Han har betydligt värre vanor. Som hans farbror Cönny lärt honom. Själv är jag helt oskyldig. *vissel, vissel*

The National - Mistaken For Strangers

Från oxfilé i tisdags blev det pasta och korvgryta i onsdags. Så kan det vara här i världen. Men man kan ju inte äta oxfilé varje dag. Då skulle man ju tröttna. Därför är det fint att bryta av med lite korv. Dessutom kan det också vara gott om man har lite fantasi. Den här korvgrytan till exempel. Inte dum alls. Såhär såg det ut:

Igår kväll var jag sådär galet trött. Sådär trött att man inte ens kan förstå hur trött man är och varför. Sådär trött att om någon säger fel sak så börjar man gråta. Det gjorde ingen tack och lov. I morse vaknade jag och var alldeles tung i huvudet, snorig och hade ont i halsen. Så det förklarar ju kanske varför jag var så galet trött. Plus en massa fula utslag i ansiktet nu igen. Men det beror nog mer på att det var kryddig korv i maten igår. Tack och lov blev det bättre när jag fått i mig lite te och smoothie till frukost. Med förkylningen alltså, utslagen är det inte så mycket bättre med. Nu har jag mest ont i halsen. Det har jag inte tid med, för det är ju helg imorgon. Så nu gör vi såhär... Halsen, du slutar göra ont. Tack.

Nu ska jag däcka i soffan. Jag vill ha KanJang, det tar bort förkylningar på ett kick. Ge mig. Nej. Det är för dyrt. Jag får ta en apelsin istället. Och massor, massor av te. Det är fint för halsen det.

Bear In Heaven - Lovesick Teenagers

Det var ju precis det här vi också satt och funderade på. Tur att det finns flera kloka människor därute. Så att man åtminstone får svar på vissa av sina frågor. Tur för mig också att jag aldrig sitter på youtube så jag har ungefär hela youtube kvar att upptäcka. Som det här till exempel. How the movie should have ended.

Idag har vi mumsat oxfilé i rödvinssås med champinjoner och potatismos. Inte så dumt för en tisdagsmiddag. Vi skulle ätit det i helgen egentligen, men saker kom emellan. Och man kan ju inte låta oxfilé förfaras, så därför fick den agera tisdagsmiddag. Det behövdes efter den här dagen vill jag lova.

Jag har varit på krigsstigen idag. Jag blir inte arg så ofta, men när jag blir arg så blir jag riktigt arg. Och är det någonting som gör mig riktigt arg så är det att bli anklagad för massa trams. Så idag har jag varit arg. Så arg att jag tänkte lämna ifrån mig min jobbnyckel och aldrig mer komma tillbaka. Jag stod till och med med nyckeln i handen medan jag sa vad jag tyckte och tänkte. Men efter en ursäkt lugnade jag ner mig. Saknar dock fortfarande en ursäkt från ett annat håll. Men men, man kan inte begära allt. Ta ingen skit! Grynet är klok.

Kalix är också klok och jävligt bra på att peppa och stötta. Thank you. Nu ska jag dricka te och titta på DH. Om jag orkar hålla mig vaken vill säga. Det gör jag nog, den här stolen är alldeles för hård för att kunna somna på.

Serj Tankian - Saving Us

I lördags åt vi kycklingklubbor som jag marinerat i apelsinmarmelad och lite annat i över ett dygns tid. Så länge måste man förstås inte marinera dem, men det blev så eftersom jag aldrig var hemma i fredags. Det räcker gott och väl med några timmars marinerande så får man en sötsyrlig smak på kycklingen.

Till maten serverades också Knorr Sweet Chili, som du bara blandar ut i créme fraiche. Alldeles säkert är den fullproppad med E-nummer och sånt där men det struntar faktiskt jag i. För den var hur god som helst. Så god att vi åt den idag igen. Den kommer säkert att bli ett populärt inslag under sommarens grillkvällar. Testa den vetja om ni känner för att testa någonting nytt i såsväg.

I söndags fick vi spontanbesök av Storebror. Min alltså. Det spontana ligger väl mest i att han bor över 50 mil bort. Så idag har vi traskat runt i Göteborg. Storebror tjatade mest om att han ville se havet, så vi gick ner till Operan så han fick se havet och det där konstiga hjulet de håller på att bygga. Vi såg Patrik Sjöberg också, det var bra för nu kan Storebror tjata om att han sett en kändis. Själv ville jag mest springa fram och sparka honom på knäet. Sjöberg alltså, inte min bror. Han var halt nog ändå efter att ha suttit fastklämd under sin lastbil.

I går kväll tittade vi på Avatar. Jag har så många frågor efter att jag sett den känner jag. Hur kom människan till den där planeten överhuvudtaget? Varför var den där stenen så mycket värd och vem hade bestämt det? Hur kom det sig att alla träd på planeten var värsta high-tech medans de där blå typerna fortfarande levde som stenåldersmänniskor? Var det meningen att de där blå figurerna skulle se tecknade ut? Varför var planeten full av nästan-hästar, nästan-apor och nästan-hundar? Är Avatar en barnfilm? Vad handlar Avatar om? Och varför, varför, varför om man ska hålla någon som är rullstolsburen fången, låter man den ha tillgång till sin rullstol?!

Det är många som tycker att Avatar har ett fint budskap som tydligen ska vara att man ska vara snälla mot varandra. Make love, not war bla-bla-bla. Om man inte förstått innan man sett Avatar att man ska vara snälla mot varandra... Då vetefan om man förstår det efteråt heller. Finns det inte ungefär 247923783734 miljoner andra mycket bättre filmer som har det budskapet också? Nu känns det sådär igen. Som att jag missat någon detalj som alla andra förstått. Tack och lov att jag såg den med Storebror och Jimmy. Det hade varit jobbigt att se den med någon som förstod den där detaljen som tydligen gör det till världens bästa film.

Nu ska jag sluta vara bitter. Det finns så mycket som jag inte förstår i världen, det är ingen idé att vara bitter över det. Det är bara att acceptera.

Seabear - Wolfboy

Jag lovade ju att bjuda på nötkaka redan igår, men jag var ju knappt hemma på hela dagen så det blev inte så riktigt som jag tänkt. Därför kommer den idag istället.