En beröring.

Idag blev det Bulgursallad med Chorizo till middag. Ja. Bulgursallad igen. Jag har väl hakat upp mig. Eller så är det enkelt och gott. Idag blev det en citron- & vitlökssås till. Det kändes lite lagom sådär efter all god mat och alla goda kakor i helgen. Sen att Balle ska sova här inatt och hade med sig en påse chips när han kom hör ju inte hit. Vi kan ju åtminstone låtsas att jag är lite hälsosam såhär efter helgen.
"Är det här måndagen då du ska starta ditt nya liv och bara äta massa grönsaker?"
Frågade tjejen i frukt- & grönsaksaffären mig idag.
"Det är det varje måndag, men det brukar gå över igen lagom till tisdagen..." Svarade jag.
Så sant. Så sant. Nu ska jag och Balle fortsätta spana på lokaler. Men jag är himla kräsen. Det får inte se ut si eller så, det får inte ligga där eller där. Tur att titta kostar gratis!

LCD Soundsystem - All I Want

Ensamma hjärtans utekväll.

Här sitter jag och äter apelsin och dricker rött julte till mellanmål. Ja, jag vet att julen är slut för längesedan. Men det är ju inte slut på te för det. Dessutom är det gott. Speciellt ihop med apelsin. Apelsinbåtar är min nya mellanmålskärlek. Och väskan är packad, för ikväll åker jag till Falköping för att hälsa på Jimmys mormor. Sen imorgon åker vi vidare till Tidaholm för att fira svärmor på födelsedagen. Men innan dess ska jag alltså äta apelsin. Titta på Greek ska jag göra också. Jag har varit lite ledsen de senaste dagarna, så lite Greek är efterlängtat. Ha en trevlig helg allihopa. Ät chips åt mig också!

Strand Of Oaks - West River

Jag dör varje gång vi är ifrån varandra.

Dramatisk kille den där Elvis. Själv trodde jag att jag skulle dö lite för det var så kallt i morse. Sen trodde jag att jag skulle dö lite av trötthet. Sen somnade jag på spårvagnen hem för första gången på flera månader. Sen trodde jag att jag skulle halka ihjäl mig och dö för hela trottoaren var täckt av blankis. Sen trodde jag inte att jag skulle dö så mycket mer. När jag var liten var jag himla mycket för att säga att jag skulle dö hela tiden. En gång när mamma precis skolat in ett nytt dagbarn så skulle jag gå och hämta posten, då ropade dagbarnet: "Vart ska du?" Så svarade jag: "Jag ska gå och dö." Då började det nyinskolade dagbarnet gråta, och så sa Johan (som vid det här tillfället var kanske 5 år, men hade gått som dagbarn hos oss sen han var 10 månader) lugnande: "Det är inget farligt, det gör hon flera gånger varje dag." Dramatisk unge den där Pernilla.

Fast nu var det inte min morbida barndom vi skulle prata om, utan vad vi åt till middag idag. Eftersom jag jobbade suuuperlänge idag så krävdes det väldigt snabb och enkel mat, och då fick det bli pasta och kyckling på det här viset:

Ajvarkyckling med pasta

För 4 portioner

4 kycklingfiléer
2 st vitlöksklyftor
1 purjolök
2½ dl matlagningsgrädde
1½ dl ajvar relish
timjan

Skär kycklingfilén i bitar.
Skala och finhacka vitlöken.
Strimla purjolöken.
Bryn kyckling, vitlök och purjolök i en djup stekpanna tills kycklingen fått en fin färg.
Häll över matlagningsgrädde och ajvar relish.
Rör ihop ordentligt och låt puttra några minuter.
Smaka av med timjan.
Servera med pasta.

Enklare än så blir det väl knappast. Lite svårare är att veta vad man ska göra med den ajvar som blev över. Öppnad burk håller ju bara knappt en vecka i kylen, och alla burkar med ajvar relish som vi hittar är helt gigantiska. Vad i hela friden gör man med all ajvar relish? Vi ska dessutom resa bort över helgen, så jag antar att det blir till att slänga den. Eller? Det känns ju inte som att den blir dålig om den står i kylen längre, den ser ju precis likadan ut och luktar okej? Ajvar relish-experttips mottaget tacksamt.

Nu tänker jag gå och lägga mig. Jag ska bara plugga lite först.

Nina Kinert - Down On Heaven

Månskenet är det enda vi behöver.

Brr. Det är helt fruktansvärt kallt hemma hos oss. Och utomhus märkte jag när jag tog en promenad tidigare, men då rörde jag ju åtminstone på mig. Nu sitter jag mest inlindad i en filt och hinkar i mig te för att slippa frysa. Ett av våra element har gått sönder, vilket ju inte gjorde så mycket när det varit plusgrader några dagar. Men nu när det är -10 utomhus så känns det faktiskt. Så jag gjorde som jag brukar göra när jag fryser och drog igång ugnen. Även denna vecka kräver ju sin kvällskaka, även om den snart är till ända. Idag slog jag på stort och gjorde något som kräver lite mer arbete, men som absolut är värt det:

Aprikosringar

ca 15-20 st

7 dl vetemjöl
175 gr kallt smör
1 pkt jäst
¾ dl kaffegrädde
¾ dl kallt vatten
1 ägg
½ tsk kardemumma
½ dl malen sötmandel
1 st malen bittermandel
½ dl strösocker

1 ägg att pensla med

Garnering:
aprikosmarmelad
ca 1 msk vatten
ca 2 dl florsocker

Hacka mjöl och smör till en smulig massa.
Smula jästen i en liten bunke och rör ut den i grädden.
Blanda ned i smulblandningen.
Vispa upp ägget. Tillsätt ägg, vatten och kardemumma.
Blanda ner finmalen mandel och socker i degen.
Arbeta snabbt samma degen.
Baka genast ut degen till fingertjocka längder, ca 25 cm, som formas till ringar.
Låt ringarna jäsa under duk i ca 2 timmat på ett svalt ställe.
Sätt ugnen på 225 grader.
Pensla ringarna med uppvispat ägg och grädda ca 5-7 minuter.
Låt ringarna svalna och bred sedan ett tunt lager marmelad på dem.
Rör ihop florsocker och vatten till en jämn tjock glasyr och ringla över ringarna.



Jag åt en sån här till mellanmål nyss, och det gjorde jag bannemej rätt i. Kalljästa grejer är nog mer min grej, visst man missar hela grejen med att gosa med en nyjäst vetedeg men jag tycker det blir mycket frasigare och godare än vanliga bullar. Fast så har jag ju aldrig varit en kanelbulle-tjej heller.

Nu ska jag dricka ännu mer te och titta på lite Criminal Minds tror jag minsann. Sen ska jag hem till fröken Jolin och bli bjuden på 3-rätters. Det blir fint det. Hoppas hon har det varmare än vad vi har det här hemma. Isåfall kanske jag flyttar in.

Cee Lo Green feat. Phillip Bailey - Fool For You

När det känns som inget längre spelar någon roll, poängen med att finnas börjar närma sig noll.

Idag har jag ätit Bulgursallad och avokado till middag. (Det är alltså balsamico det där bruna på avokadon.) Det blev som så när jag kom hem och upptäckte att min man hade försvunnit. Eller snarare att jag glömt bort att han skulle ut med sitt jobb ikväll. Då får man ju passa på att äta avokado och bulgur, hade jag inte varit så glömsk så hade jag lyxat till det med lax också. Men avokado och bulgur kommer man långt på!

Annars har jag spenderat eftermiddagen hemma hos Charlotta (och Callen). Charlotta bjöd på muggins medans vi försökte förstå skillnaden mellan en cupcake och en muffins. Sen planerade vi vårat hemliga projekt också. (Läs: Jag satt mest och kände mig viktig och låtsades ha ett liv med min kalender och Charlotta satt och kände sig viktig med sin mobil.) Det är ju viktigt det där med att ha projekt som man inte riktigt får avslöja men ändå måste skriva om i sin blogg har vi förstått, så nu har vi ett sånt. Allra mest tror jag att det är viktigt att få känna sig viktig. Så nu gör vi det. Och nu ska jag krypa upp i soffan och äta ananas och titta vilken Adam Sandler-film som sexan eller trean visar idag.

Håkan Hellström - Shelley

(för det var så roligt i lördags när jimmy efter några groggar erkände att han börjat gilla håkan.)

Två minuter.

En liten fråga bara: Var tog den här dagen vägen? Jag förstår ingenting. Jag skulle ju hinna med massor av saker idag, men har knappt hunnit med någonting. Jag skulle ju ha bakat bullar och... Ja, det var mest det. Veckohandlat också. Men jag hann inte mer än hem från jobbet förrän klockan var massor så vi orkade bara ta oss till Hemköp och handla det viktigaste. Jag hann inte ens med att laga det jag hade tänkt till middag. Istället improviserade jag ihop en soppa av lite ditten och datten. Det gjorde jag riktigt bra. Tyckte Jimmy också som var mycket besviken över att det knappt blev någon matlåda till honom. Såhär gjorde jag (och lägg märke till mina nya supergulliga soppskålar!) :

Tomatsoppa med vita bönor

För ca 3 portioner

1 gul lök
1 röd chili
1 burk krossade tomater
ca 2 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 stor burk cannellinibönor
1½ dl matlagningsgrädde
timjan
oregano
pasta rossa-krydda

Skala och finhacka löken.
Kärna ur och finhacka chilin.
Fräs i olja i en stor kastrull tills löken mjuknat.
Häll över tomatkross och vatten.
Smula ner buljongtärningen.
Skölj bönorna och tillsätt dem. Låt puttra i ca 5 minuter.
Tillsätt matlagningsgrädden och låt puttra ca 5 minuter till.
Smaka av med kryddorna.
Servera med ett gott bröd.

Testa denna soppan vetja! Den är bra eftersom den bara innehåller saker som man oftast har hemma. Koka soppa på en spik. Stark är den också. Väldigt stark blev denna, men det måste ha varit en väldigt stark chili vi fick tag på. Tur för oss att vi gillar stark mat.

Nu är det faktiskt dags för mig att sova. Det är ju en dag imorgon också, och det vore himla skönt att ha någonting annat än fula ord som första tankar när klockan ringer på morgonkvisten för ovanlighetens skull. Ehm. Ja, fast det kommer nog aldrig att hända hur tidigt jag än går och lägger mig. Jag är bara inte gjord för tidiga mornar, och tidiga mornar är inte gjorda för mig.

Wire - Smash

Att vara älskad.







Vi har haft riktig segsöndag här hemma idag. Grabbarna var bakis och jag tvingade dem att titta på The Wizard Of Oz, för det är en av mina favoritfilmer. De var inte riktigt lika imponerade faktiskt. Balle såg helt frågande ut, och hade nog antagligen aldrig ens hört talas om den filmen förr. Helt förståeligt, den släpptes ju 1939 så man kan faktiskt inte riktigt kräva att den ska ha nått Tidaholm ännu. Hööhöö. Sen tänkte jag att det var konstigt att ingen gjort en nyare version av den filmen,  inte för att jag tycker att det behövs utan snarare för att det ska de ju alltid göra med allt. Precis efteråt läste jag på Aftonbladet att de ska göra en ny version, fast den ska handla om trollkarlen som ung, och tydligen ska Johnny Depp spela trollkarlen. Det kan jag nog leva med. Jag kan leva med det mesta Johnny Depp gör. Utom Pirates-filmerna. Skämmes Johnny, skämmes!

Joan As Police Woman - Start Of My Heart

Kom med mig.

Om i fredags var en ganska tråkig händelselös dag så hade jag då betydligt mer att göra i går. Men jag var inte så upptagen att jag inte hann med att laga middag. Man måste ju äta ordentligt, annars orkar man inte med någonting. Är det lördag måste man ju dessutom äta någonting extra gott också. Så det här åt vi:

Fläskfilégryta med kantareller och rostad potatis

För 4 pers

400 gr fläskfilé
½ gul lök
3 dl créme fraiche
1 msk kalvfond
8 st körsbärstomater
ca 100 gr kantareller
timjan

Skala och finhacka löken. Skär fläskfilén i skivor.
Bryn fläskfilé och lök i en djup panna tills löken mjuknat.
Dela tomaterna på hälften och tillsätt i stekpannan.
Låt tomaterna fräsa med i några minuter.
Tillsätt créme fraiche, fond och kantareller.
Låt puttra i ca 10 minuter. Smaka av med timjan.
Servera med rostad potatis och en god sallad.

Det var minsann inte dumt alls det. Annars inledde jag gårdagen med att gå och förmiddagsfika med Amanda, på vårat gamla jobb. Som inte var vårat gamla jobb längre för de hade bytt ägare och var numera.. Fräscht. Och så hade de saker att välja på också, inte bara en halv kanelbulle och mögliga bakelser som det var på våran tid. Man kunde betala med kort nu också, välkommen till 2010-talet! Sen gick jag hem och så åkte jag och Jimmy till IKEA. Där fanns det inga blockljus så jag blev besviken. Och så tänkte jag att jag och Jimmy skulle åka hem och ha en mysig hemmakväll och titta på film, äta chips och mysa...

Istället fick vi besök av Balle som drack upp våran finsprit, hade sönder våra finglas och berättade för mig att han tycker jag behöver gå ner några kilo. Det är så himla roligt när han kommer på besök alltså. Verkligen. Så jag fick sitta och titta på när Jimmy och Balle söp sig fulla, och så tittade jag på P3-guld också och tyckte att Robyn kunde lära sig att bete sig som folk och spotta ut tuggummit när hon fick ta emot priser. Jag vet inte varför men jag är fruktansvärt allergisk mot folk som beter sig illa när de får ta emot priser på galor. Man tuggar inte tuggummi på galor. Punkt.

Nu ska jag fruncha lite. Sen ska jag ta en promenad.

Lucy Love - Poison

Det verkar inte som att jag kan dricka bort dig ur mina tankar.

I måndags när jag skrev veckomatsedel var jag helt sjukt sugen på pasta, kanske för att jag inte ätit det på några veckor. Av någon anledning la jag ändå inte in någon pastarätt på matsedeln förrän idag, så jag kanske inte var så himla sugen på pasta ändå. Eller så var jag så sugen på det att jag tyckte det var värt att vara fredagsmiddag. Hursomhelst, det var faktiskt värt sin väntan får jag säga. Den här goda pastarätten åt jag idag:

Pasta med bacon och cashewnötter

För 2-3 portioner

2 portioner pasta
1 pkt bacon
½ gul lök
8-10 st cocktailtomater i olika färger
ca 80 gr färsk babyspenat
ca 1 dl cashewnötter
riven parmesan

Koka pastan enligt instruktioner på förpackningen.
Skala och finhacka löken. Strimla baconet.
Fräs lök och bacon tills löken mjuknat.
Dela tomaterna på hälften.
Tillsätt tomater och spenat i stekpannan och låt fräsa med några minuter.
Blanda pastan med baconfräset.
Tillsätt cashewnötter och toppa med riven parmesan.
Servera!

Mm. Det var gott. Och roligare än så blev det inte denna fredag. Fy fabian, vilken sjukt tråkig fredag jag har haft. Fredagsteve är rena döden, och inte ens chips har jag fått. Bah. Jag fick dricka bubbelvatten och knapra solroskärnor och äta äpple istället. Kill me, MEEE! Så tänker jag. Som den lilla människostrutsbebisen i South Park. Nu tänker jag gå och lägga mig. Jag ska faktiskt upp ganska tidigt imorgon och förmiddagsfika med Amanda, så jag har anledning att bete mig som en pensionär.

Ike & Tina Turner - Funkier Than A Mosquita's Tweeter

Tvivla inte på mig nu.

Jag tänkte att det var dags att visa upp min nya ögonsten. Den här finfina sötsaken fick jag i julklapp av min Storebror. Den yngre av dem alltså. (Eh. Ja. Det säger väl sig självt, tänker ni som känner mig nu. Men det finns faktiskt dem som läser den här bloggen som inte känner mig i det verkliga livet. Och man vill ju inte att de ska ge cred till fel brorsa.) Himla fin julklapp tyckte jag som önskat mig en köksvåg ganska länge, och när man får en köksvåg som är såhär snygg då kan man ju inte bli annat än supernöjd. Hittills har jag använt den nästan varje dag och kan knappt förstå hur jag klarade mig utan en köksvåg innan. Värsta näst-bästa julklappen!

Näst bästa? Ja. Det är svårt att konkurrera med de där lapparna i orange som jag fick av Jimmy. På dem står det nämligen att jag ska få gå på Håkan Hellström på Trädgår'n den fjärde juni. Ja, ni förstår ju själva. Det är ingen idé att försöka ens.

Men - Make It Reverse

Saker som du säger.

Nu blir det onsdagskyckling! Det var kanske inte så ovanligt. Men till kycklingen blev det couscous, det var däremot ett bra tag sen nu. Det har jag inte tvingat i Jimmy sen i juni, så jag kände att det var dags nu. Annars kan han ju få för sig att jag blivit snäll och så kan vi ju inte ha det. Alltså, onsdagskyckling:

Kycklingstroganoff med couscous

För 2 portioner

2 kycklingfiléer
1 gul lök
4 st färska champinjoner
5 st körsbärstomater
½ dl tomatpuré
1 msk senap
1½ dl vatten
1 msk kycklingfond
5 st chornicons
1 dl matlagningsgrädde

Strimla kycklingen.
Skala och finhacka löken.
Skiva champinjonerna.
Dela körsbärstomaterna på hälften.
Fräs på kyckling och lök i en djup stekpanna tills löken mjuknat.
Tillsätt champinjoner och tomater.
Tillsätt tomatpuré och senap och låt fräsa med ett tag.
Häll över vatten och kycklingfond.
Dela chorniconsen i mindre bitar.
Tillsätt dem och matlagningsgrädde och låta sjuda i ca 10 minuter.
Smaka av med salt och peppar.
Servera med couscous och mumsig sallad.

Man behöver såklart inte servera med couscous om man inte gillar det. Däremot bör man testa kycklingstroganoffen för den var väldigt god. Smakfull utan att vara stark. Det var riktigt fint. Jag blev mätt och glad och snäll. Väldigt trött blev jag också, men det kan nog bero på dålig sömn i natt snarare än maten.

Idag fick jag en sån där inbjudan till en högstadieåterträff eftersom det i sommar är 10 år sen jag slutade nian. Jag fick den här lilla låttexten på hjärnan: "En gammal klasskamrat till mig, men jag vill inte gå på återträff och återträffa dig!" Och hur gärna jag än vill betala 400 kronor för en kväll på det bäääästa utestället i världen (enligt dem som aldrig varit någon annanstans i världen än i Falun) så är jag tyvärr i Prag när det är dags så... Ja. Det var ju synd. Annars hade jag ju verkligen sett fram emot att gå på det. Verkligen. Hrm hrm. Herregud, är det någon som går på de där grejerna? Förutom de som var mobbade och sedan har blivit framgångsrika och vill komma tillbaka för att visa upp sig menar jag?

Nu ska jag dricka te för jag har mest gått runt och frusit hela dagen. Fast det kan ju också vara självförvållat eftersom jag springer runt i klänning istället för att klä mig varmt. Men det är ju så fint med klänning!

Lambchop - Backstreet Girl

Jag skulle springa iväg.

Jaha. Nu är det dags för soppbild igen. Jag blir helt trött när jag ska försöka ta ett fint foto på soppa. Eller åtminstone någonting som inte ser ut precis som alla andra soppbilder jag haft här på bloggen. Men vi har liksom inget hemligt skåp med soppskålar härhemma, tyvärr, så det får bli ungefär som det brukar bli. Ja. Vi åt soppa idag alltså, och den såg ut såhär (väldigt nyskapande):

Nikkaluoktasoppa

För 4 portioner

ca 300 gr nötfärs
3 dl vitkål
½ gul lök
2 msk dijonsenap
3 msk tomatpuré
1 liter vatten
1 tärning köttbuljong
1 st lagerblad
persilja
soja
salt
peppar

Strimla vitkålen och skala och hacka löken.
Fräs på köttfärs, kål och lök i en stor kastrull tills färsen fått en fin färg.
Tillsätt senap, tomatpuré, vatten, buljongtärning och lagerblad.
Låt koka i ca 10 minuter.
Smaka av med persilja, soja, salt och peppar.

Jag hittade grundreceptet på tasteline och sen gjorde jag precis som jag själv ville med det för jag har alltid varit en liten rebell. Det smakade ungefär som vårrullar i soppform. Och i min bok betyder det att det var gott. Det var väldigt längesen vi åt vårrullar slog det mig nu. Så mycket att äta, så lite tid...

The Jayhawks - Big Star

Det här rummet...

Idag bestämde jag mig för att leka hemmafru istället för att vara arbetslös. Det är ganska schysst det här med att leka hemmafru, man får lite mer saker gjorda. Som att ta en väldigt lång promenad på två timmar (för alla vet ju att träna är en stor del av hemmafruns vardag), städa upp efter helgens bravader, gå och handla, hämta böcker som ens man beställt på biblioteket (att göra saker för sin man är också en stor del av att vara hemmafru) och sen fick jag lov att titta på några avsnitt av OC också för att få mer hemmafru-inspiration. Fast det bästa med att bara leka att man är hemmafru, är att man när som helst kan sluta leka det och bara gå tillbaka att vara arbetslös istället. Det kan man minsann inte om man är hemmafru på riktigt, då är man tvungen att få saker gjorda.

Men nu till det viktigaste jag har gjort idag, det som måste göras för att få vardagen att fungera. Nämligen att ha någonting som kan räknas som kvällskaka. Så idag har jag bakat bullar. Men det blev inga tråkiga kanelbullar för det tycker jag inte om, det blidde såna här fina bullar istället:


Chokladbullar

ca 35 st

1 pkt jäst
100 gr smör
4 dl mjölk
1½ socker
½ tsk salt
1 ägg
ca 13 dl vetemjöl

Fyllning:
1 dl nutella
1 dl florsocker
100 gr mjukt smör
1 tsk vaniljsocker

1 uppvispat ägg att pensla bullarna med

Smula ner jästen i en bunke.
Smält smöret på låg värme i en kastrull.
Tillsätt mjölken i kastrullen och ljumma spadet till 37 grader.
Vispa ut jästen med lite av degspadet.
Tillsätt resten av degspadet och socker, salt och ägg.
Arbeta in mjölet i degen lite i taget tills du har en fin och smidig deg.
Låt degen jäsa under bakduk ca 30 minuter.
Blanda ihop ingredienserna till fyllningen.
Ta upo degen på mjölat bakbord och knåda den.
Dela degen i två delar och kavla ut till rektangulära plattor.
Bred ut fyllningen på plattorna.
Rulla ihop från långsidan och skär i ca 2 cm breda delar.
Ställ bullarna på bakplåtspapper med snittytan uppåt.
Låt jäsa under duk i 30 minuter.
Sätt ugnen på 250 grader.
Pensla bullarna med uppvispat ägg.
Grädda i mitten av ugnen ca 8 minuter.

Jag behöver väl inte ens skriva att det var gott? Innehåller det Nutella så är det ju gott. Det vet väl varenda människa med vettet i behåll. Nu har jag ett helt berg med bullar som ligger och svalnar på köksbänken. Det känns fint. Så nu ska jag titta på Pretty Little Liars innan det är dags att ta itu med middagen. Fan. Jag är ju hungrig nu. Får man ta en bulle innan maten?

Rachel Harrington - Karen Kane

Beväpnad för fred.

Vi har haft värsta pizzahelgen. Igår kväll bakade jag pizza hemma och idag har jag mått lite sisådär och Jimmy vägrar laga mat så han gick och köpte pizza istället. Jag åt en galet god monsterpizza som hade både pommes, kebabkött och falafel på. Varför välja en sak att äta när man kan äta allt? Anledningen till att jag mådde lite sisådär idag är att vi hade gäster härhemma igår och spelade svennespel och drack vin. Sen hade vi introtävling och växlade mellan att prata norska, danska, engelska och lite tyska tror jag vi fick in också.

 

Fast det trevligaste jag fick höra igår var nog ändå när Evelina hade rotat loss lite i våra kakburkar och tog fram ett fat med brownies och bjöd på. Varpå Robban säger: "Är det du som bakat dem Pernilla?" Och jag säger att det är det och Robban glatt utropar: "YES!!" och högg in på en brownie. Det får man ju ta som en komplimang. Jag tycker att Jimmy också borde bli sådär glad varje gång jag bakat nåt. Fast jag tycker ju å andra sidan att Jimmy borde reagera lite mer som Pippen gör varje gång vi ses också och rusa uppför trappan och skrika: "NILLA! NILLA! NILLA!" för att sedan slänga sig i mina armar. Det vore nåt det.

 

Suuns - Arena

Åh, nej! Inte du nu igen.

Woohoo. Jag hittade en ny smak på chips idag. Jag älskar när det kommer nya chipssorter. Double Cheese & Chili. Det lät ju alldeles för bra för att få stå kvar på chipshyllan. Så de fick följa med hem, och det gjorde de bannemej rätt i. Himla gott. Speciellt med en liten klick gräddfil till. Nej, ingen dip, bara helt vanlig gräddfil. Hur fint som helst.

Annars har jag mest tittat på På Spåret och fnissat lite åt att Daniel Gilbert ser så himla uttråkad ut när han står där och plinkar på gitarren. Det ser ut som att han bara står och kör lite på rutin medans han funderar på vad han ska laga till middag när han kommer hem, ungefär. Själv funderar jag mest på vem det är som bestämt att fredagsteve ska vara så himla tråkigt. Och så undrar de varför ungdomar super så mycket. Ja, kanske för att ni la ner På Rymmen och istället tvingar oss att titta på Let's Dance. Eller nåt... Jag vet inte. Jag är inte ungdom längre och På Rymmen kanske inte var så himla jättekul. Speciellt inte när vi skulle leka På Rymmen som små, i Sågmyra fanns det nämligen bara en telefonkiosk så leken tog alltid slut väldigt fort. Men vi söp åtminstone inte!

Spokes - Torn Up In Praise


Att bli kär och sedan lämnad är en lek som endast några få klarar av.

Det här himla fina hårspännet fick jag av min mamma i julklapp. Två stycken faktiskt. De passar mig alldeles utmärkt tycker jag och skulle ju sitta finfint med de där örhängena som jag önskade mig i present förra året men aldrig fick. Jag har en matchande ring någonstans också, kanske dags att leta fram den. Nu ska jag och mitt sockersöta hårspänne alldeles strax promenera hem till Evelina och bli bjudna på middag. Åtminstone så ska jag bli bjuden på middag, jag är inte så säker på att det finns någon mat till hårspännet. Jag är ännu mindre säker på vad hårspännen äter. Mjäll och hårspray kanske. Och ja, jag vet att det här är en matblogg. Men polkagrisar är ju faktiskt mat. Sådeså.

Hannah Peel - Unwound

Hon vill röra på sig, eller möjligtvis flytta.

Det var bannemej längesen det serverades kyckling på det här stället. Det var inte längesen vi åt kyckling, men jag verkar ha slutat att nämna sådant här på bloggen. Men nu är det kycklingdags igen, för idag lagade jag sån himla god kyckling. Den blev så saftig och fin, så den är värd att nämna. Lite grann såhär då:

Parmesanbakad kyckling

För 2 pers

2 kycklingfiléer
2 skivor formfranska
riven parmesan
2 msk hackad bladpersilja
ca 1 msk rapsolja
salt
peppar

Sätt ugnen på 225 grader.
Smula formfranskan och hacka persiljan.
Blanda alla ingredienserna utom kycklingen i en skål.
Ta riven parmesan efter eget tycke, ös på bara.
Bryn kycklingfiléerna några minuter på varje sida i olja.
Lägg kycklingen i en ugnsform och fördela ostblandningen ovanpå.
Tillaga i ugnen ca 15-20 minuter.
Servera med någonting gott till.

Det här receptet har jag hittat i Allt Om Mat, vi åt någon misslyckad potatishistoria till så den tänker jag inte ens nämna. Men kycklingen var finfin. Nästa gång ska jag göra potatisgratäng eller roasted potatoes till, då blir det nog ultimat.

Ikväll har jag tittat på Sveriges Mästerkock och hejat på Jennie, såklart. Annars har dagen mest gått åt till att ha arbetslöshetsångest. I måndags funkade det bra för då tänkte jag bara att jag hade en ledig dag. Idag var det värre, det räcker liksom med en arbetslös dag i veckan annars hinner jag tänka för mycket. Tur att jag ska jobba imorgon så jag slipper det. Tänka alltså. Nu ska jag spela Sims till min dator stänger av sig, då ska jag sova.

N.E.R.D - Fly Or Die

Jag tänker fan inte lämna det såhär.

Nu är det dags för tisdagsfika, woohoo! Tisdagsfika är egentligen ingenting vi praktiserar, vi är mer varje dag-fika i det här hushållet. Men eftersom det är tisdag idag, så får vi väl lov att kalla det tisdagsfika. Eftersom jag bakade det idag så räknas det ju också som tisdagsfika. Nu lägger vi undan kaloriräknarna och satsar på att bygga på kostcirklarna runt magen istället. Bra, då säger vi så. Här är mitt tisdagsfika, som också är mitt bidrag till Månadens Sötsak:

Brownies med whiskeysås

Brownies:
100 gr smör
60 gr mörk choklad
2 ägg
2½ dl socker
1½ dl vetemjöl
60 gr hackad mörk choklad

Whiskeysås:
2 msk smör
2 msk socker
2 msk sirap
2 msk whiskey

Sätt ugnen på 175 grader.
Smält smöret och chokladen på låg värme.
Vispa ägg och socker vitt och pösigt.
Tillsätt vetemjölet varvat med smör-chokladblandningen.
Rör till sist ner den hackade chokladen.
Häll smeten i en smord och bröad liten långpanna.
Grädda i ca 20 minuter, kakan ska vara lite kladdig när du tar ut den.
Skär i rutor eller trekanter medans kakan fortfarande är varm.
Blanda smör, socker och sirap i en kastrull.
Låt puttra några minuter tills såsen tjocknar.
Blanda ner whiskeyn.
Servera brownien med varm whiskeysås, vispad grädde och några goda bär.

Jag ska erkänna att jag var skeptisk till en början. Whiskey är ju ingen favorit hos mig direkt, men det funkar riktigt bra. Såsen smakar inte så mycket whiskey, i början smakar det som vanlig kolasås. Sen kommer det en eftersmak av whiskeyn som bryter av finfint mot kakan och den vispade grädden. Yumyum. Sjukt lyckat tisdagsfika! Ut i köket och baka med er. Ta det lugnt med whiskeysåsen bara, så det inte slutar som för de här grabbarna:


(jag bryter ihop av skratt ca 1.20 in i klippet varje gång jag ser det.
kanske för att jag vet att jag själv aldrig skulle bete mig på det viset. nej. aldrig.)


The Streets - Fit But You Know It


(för den är så himla rolig att sjunga med till. och för att jag gillar att säga "yes yes oh yay!")


Alla människor jag mött är underverk i min värld.

Han som jag bor med har de senaste dagarna bara gått runt och snörvlat, hostat och haft en himla massa feber. Själv har jag lyckats klara mig helt och hållet än så länge och jobbar mest på att försöka få honom att sluta upp med att snörvla, hosta och febra. Ja, febra är ett ord. Jag tycker att lösningen på alltihopa borde vara te, Jimmy tycker att lösningen borde vara glass. Men man kan ju inte leva på enbart glass och te så emellanåt matar jag honom med nyttiga soppor istället. Idag blev det denna som jag hittade på tasteline:

Sötpotatis-soppa med linser

För 4 portioner

1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 röd chili
ca 400 gr sötpotatis
1 burk krossade tomater (400 gr)
1 burk kokosmjölk (400 ml)
½ dl röda linser
1 tärning grönsaksbuljong
1½ dl vatten

Skala och finhacka lök och vitlök.
Kärna ur och finhacka chili.
Skala och skär sötpotatisen i mindre bitar.
Fräs lök, vitlök och chili i olja i en stor kastrull tills löken mjuknat.
Tillsätt resten av ingredienserna.
Låt koka upp och koka i ca 20 minuter.
Mixa sedan soppan slät i matberedare eller med stavmixer,
tillsätt eventuellt mer vatten om soppan är för tjock.
Smaka av med salt och peppar. Servera!

Alla vet ju att chili är bra mot förkylningar. Och linser är bra för att man blir så sjukt mätt på det, sen är det säkert också bra mot förkylningar. Åtminstone om Jimmy frågar. Sötpotatis är mest bara gott. Jag måste köpa nya soppskålar, alla mina bilder på soppa ser alltid precis likadana ut. Jag skulle lika gärna kunna lägga upp samma foto varenda gång, ni skulle inte märka någon skillnad ändå. Hm. Där sa jag nåt...

Annars funderar jag mest på att köpa ett par skridskor, det måste ju gå lättare att ta sig fram med skridskor än att gå vanligt utomhus som det är nu. Glida runt Mölndal på skridskor, det låter inte så dumt alls det. Nu ska jag dricka te och störa Jimmy när han tittar på hockey.

Michael Jackson - Hollywood Tonight

(för alla tjatar så mycket om MJ's blonda och vita barn och hur konstigt det är, men ingen säger ett ord om zlatans linblonda blåögda små telningar. är inte det mysko? de borde ju vara lite mörkhåriga i alla fall, eller brunögda åtminstone. såna gener ska ju vara dominanta, eller var min biologilärare retarded?)

Frihet är bara ännu ett ord.

Jag känner mig helt dagvill. Det känns som att det har varit söndag i en vecka nu ungefär. Men nu är det väl söndag på riktigt? Inte så att jag vill ha söndag, men det skulle ju vara roligt att veta vilken dag det är. Dagvill som jag är så serverade jag tacogryta igår, trots att det är lördag och alla vet ju att tacos äter man på fredagar. Nu var det ju visserligen inte traditionella tacos som serverades, för det tycker jag är ungefär lika roligt som korv och makaroner, men tacos är lite godare. Nej, i det här huset serveras oftast tacosmakerna på andra sätt, exempelvis såhär:

Tacogryta med ris och grillade tortillas

För 4 portioner

ca 400 gr fläskfilé
2 st vitlöksklyftor
6 st färska champinjoner
1 burk hela körsbärstomater (400 gr)
2 dl vatten
ca 2 msk tacokrydda
1 liten burk kidneybönor

4 st tortillabröd

Skär fläskfilén i bitar.
Skala och finhacka vitlöken.
Skiva champinjonerna.
Fräs på allt i olja i en djup stekpanna tills fläskfilén fått en fin färg.
Häll över körsbärstomater, vatten och smaka av med tacokrydda.
Låt koka i ca 10 minuter.
Tillsätt kidneybönorna och låt puttra 5 minuter till.
Värm en grillpanna utan smör.
Rosta tortillabröden någon minut på varje sida i grillpannan.
Dela dem sedan på fyra.
Servera tacogrytan med ris, tortillatrekanterna och sallad.

Ah. Så gott. Jag gjorde den här grytan lite starkare genom att droppa ner lite chipotlesås i den också. Men det är ju för att jag gillar stark mat. Så det kan man hoppa över.

Efter vi ätit den mumsiga maten igår så tittade vi på film. Först såg vi Black Swan som var så fruktansvärt dålig. Den får 2/5, men det är bara för att jag gillar Natalie Portman, annars skulle den fått en etta. Och sen såg vi Quills som var betydligt bättre. 4/5, men så var det ju jag som valde den också. Jag borde alltid få välja film så kan Jimmy titta på sina balettfilmer med sina polare istället.

Igår ösregnade det ungefär hela dagen. Fy fabian, vilket väder det var. Jag följde med Jimmy in till stan för att hämta hans älskade PS3 och det var ju ett helt motionspass bara att sig nerför Avenyn. Antingen isbana eller gigantiska djupa vattenpölar. Idag har det slutat regna, men det är verkligen bara is överallt så jag tänker hålla mig inne. Eftersom Jimmy fick sitt PS3 så tycker jag att jag borde få en bebis, men istället fick jag nöja mig med alla The Sims. Som jag kan spela ungefär en kvart åt gången sen blir min dator överhettad och lägger av. Kul dator man har. Verkligen. Jag ska skicka den på Fat Camp som hämnd.

Errors - The Erskine Bridge


Titta på min nya leksak!

Nej. Jag har ingen ny leksak. De bara sjöng så nyss i låten som jag lyssnar på. Fast på engelska. Själv får jag ju inte leka alls. Inte i dag i alla fall. Idag har jag bara fått städa och städa och städa. Jag försökte vara snäll och bjuda in alla yngre som man har som vänner på facebook som klagar över att de vill flytta hemifrån att de kunde få komma hem till oss och hjälpa till att skrubba ugnen, göra rent spiskåpan, storstäda badrummet och sånt skojigt så att de får känna på hur kul det är att bo utan sina föräldrar, men det var liksom ingen som nappade på inbjudan. Det var mest föräldrar till tonårsbarn som tyckte det var värt att "gilla". Konstigt.

Nåja. Nu ska jag berätta om dagens middag, fast egentligen inte. Det som egentligen skulle vara dagens middag som vi åt igår istället. Jag kom fram till att det inte är så kul att äta grytor flera dagar i rad, hur gott det än må vara. Så igår åt vi den grekiska lammgrytan som jag hittat receptet på hos Malin på Cannolisblogg. Men eftersom vi inte gillar lamm så gjorde jag den med nötkött istället, och eftersom vi åt pasta tidigare i veckan och pasta inte är så himla roligt så bytte jag ut pastan mot potatis istället. Till sist blev det såhär:

Grekisk Köttgryta

4 portioner

400 gr nötkött
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
2 st selleristjälkar
1 lagerblad
2 st morötter
1 burk krossade tomater (400 gr)
2,5 dl köttbuljong
2,5 dl vatten (eller lite mer, beroende på hur såsigt du vill ha det)
½ flaska vitt vin
ca 400 gr potatis
200 gr fetaost
färsk basilika

Skär köttet i grytbitar. Bryn det i en stor gryta.
Hacka lök, vitlök och selleri fint och tillsätt i grytan.
Låt lökhacket puttra på svag värme tills löken blivit mjuk och genomskinlig utan att ha fått färg.
Skala och dela morötterna i bitar.
Tillsätt lagerbladen, oreganon, krossade tomaterna och sist morötterna.
Häll i vinet, buljongen och vattnet, koka upp och låt koka i tre minuter innan du lägger på locket.
Låt koka i lite mer än 1½ timme.
Rör om emellanåt och tillsätt även här mera vatten om det behövs.
Skala och dela potatisarna på hälften.
Lägg i dem i grytan och låt koka ca 40 minuter till.
Hacka den färska basilikan och blanda i en skål med den smulade fetaosten.
Servera grytan och toppa med ostblandningen på tallriken.

Vad komplicerat det såg ut när jag läste det här. Det var det inte. Det var väldigt lätt. Och så skötte den sig bra på egen hand medans jag satt i soffan och tittade på South Park. När jag gör vuxna saker gillar jag att bryta av med att titta på South Park samtidigt. Det drar liksom ner vuxenpoängen lite. "Stan, where have you been all night? Your mother has been worried sick and I've been watching TV!"

Nu tycker jag mig ha städat färdigt för idag, och jag har till och med orkat släpa mig ut på en promenad efter städandet så nu tänker jag faktiskt inta soffläge resten av kvällen.

JJ Grey & Mofro - The Sweetest Thing

Men egentligen är det inte alls så det går till.

Det blidde hamburgare för min del igår. Jag rörde ihop 350 gr nötfärs, ½ finhackad gul lök, en liten klick dijonsenap, några droppar worcestershiresås och ca 50 gr Cantadou paprika & chili och sen gjorde jag fyra stycken burgare av det och stekte på svag värme och sen var det klart. Nästan. För jag la ju två av dem i bröd och la på lite grönt och sånt också. Lätt som en plätt, och väldigt gott och saftigt med färskosten i hamburgersmeten. Och ja, brödet är bränt för att jag alltid rostar mina hamburgerbröd i grillpannan några minuter och då är det inte så smart att gå iväg och göra någonting annat under de minuterna. Men det blev lika gott ändå faktiskt.

Nu ska jag ge mig ut i snöstormen och se om jag hittar någon basilika. Jag tvivlar på att det finns någon levande basilika ute i det här vädret, så jag hoppas på att Hemköp har förbarmat sig över någon liten basilika och tagit in den i värmen. Ännu mer hoppas jag på att Hemköp har öppet en dag som denna. Kanske bäst att ta reda på det först.

The Who - Won't Get Fooled Again (Live)

Vem ska spana in mig då?

Klockan är 16.37 och jag har pyjamasbyxor på mig. Det känns bra. Det är ju faktiskt helg nu. Sen fick jag för mig att jag skulle ta och promenera halva vägen hem från centralstationen idag, i snålblåst och snö som kändes som sandpapper mot kinderna. Så när jag kom innanför dörrarna härhemma så kände jag mest att... Pyjamasbyxor. Är varmt och skönt.

Eftersom det är ett nytt år så är det ju dags att testa nya saker. Testa nya saker i vårat hushålle innebär oftast att testa någon ny sorts mat. Så igår tillagade jag pumpa för första gången i mitt liv. Jag trodde inte ens att jag ätit pumpa innan, men det hade jag tydligen.
Jag: "Jag har aldrig ätit pumpa innan..."
Jimmy: "Det har jag, det brukar vara med i såna där thai-grytbaser..."
Här menar han alltså sådana som man köper färdiga i konserv i mataffären.
Jag: "Jaha, men då har jag aldrig tillagat pumpa förut..."
Jimmy: "Det har jag, det är med i såna där grytbaser..."
Ehm. Nej. Jimmy, det räknas inte. Färdiga grytbaser. Hmpf. Jag lagade pumpasoppa. Det gör man såhär:

Pumpasoppa

För 3-4 portioner

ca 300 gr vitkål
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
ca 2 msk färsk hackad ingefära
250 gr pumpa
1 liter vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
paprikapulver
cayennepeppar
gurkmeja

Strimla vitkålen. Skala och finhacka lök och vitlök.
Fräs i olja i en stor kastrull tills löken mjuknat.
Skala och hacka ingefäran.
Skär pumpan i mindre bitar.
Tillsätt resten av ingredienserna i kastrullen.
Låt koka upp och koka ca 15 minuter.
Smaka av lite med kryddorna.
Servera med ett äckligt bröd.

Det var starkt och gott. Jag vet ju inte riktigt om jag gillar pumpa eller inte, för det smakade ju inte så mycket av den. Men det kanske inte pumpa gör? Soppan var god i alla fall. Säkert himla bra mot förkylningar också. Ingefära och vitlök är ju alltid fint mot förkylningar. Och jag är inte förkyld i alla fall...

Ikväll är jag ensam hemma för Jimmy jobbar, så jag ska äta lax. Nej, det ska jag faktiskt inte. Jag ska nog slänga ihop några hamburgare. Men framför allt så ska jag titta på Greek som äntligen hade säsongspremiär igår, jag har längtat sen i april när den förra säsongen tog slut. Ah. Greek. "Oh my God, it's like we died and went to Gossip Girl!" Är min bästa Greek-replik. Tätt följt av: "I care about old people! I watch Desperate Housewives..." Nu ska jag sluta prata om Greek, annars slutar jag aldrig. Så. Nu bär det av till Greek Row.

Rah Digga - Viral

Jag kan inte vänta längre.

För några månader sedan cirkulerade det runt lite recept här i matbloggsvärlden på "chokladbollar som ska smaka som de man köper i affären", det var någon som skrev in till Allas och frågade hur man gjorde sådana och fick det väldigt konstiga svaret att det ska vara O'boy istället för kakao och vispad smet eller något liknande. Själv tyckte jag redan när jag läste det i Allas (min mammas Allas får jag väl tillägga, jag räknas ju trots allt som ungdom i ca 6 veckor till) att det lät konstigt. O'boy är väl alldeles för ljust för att det ska bli god chokladsmak, och vad jag har lärt mig är att det ska vara kaksmulor som är den hemliga ingrediensen.

Så idag gjorde jag mina egna hemgjorda arraksbollar och typ delicatobollar (men här kallar vi det D-boll, man vill ju inte bli stämd eller så) med kaksmulor. Och hörrni! Testa detta.

Hemgjorda D-bollar och Arraksbollar


Grundsmet (blir ca 15 st):
100 gr smör
1 dl florsocker
2 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
3 dl sockerkaksmulor

För D-bollar:
1 msk starkt kaffe
kokos att rulla dem i

För arraksbollar:
ca 1-2 tsk arraksessens
chokladströssel att rulla dem i

Blanda smör, florsocker, kakao och vaniljsocker till en jämn mjuk smet.
Rör ner kaksmulorna, blanda väl.
Tillsätt den smaksättning du vill ha.
Ställ in smeten i kylen, ca 30 minuter.
Rulla till bollar och rulla dem i strössel eller kokos.
Förvara bollarna i kylen.
(Fast du kommer att äta upp dem typ omedelbums.)

Jag använde mig av en fulsockerkaka som jag köpte på Willys, den hade en bra konsistens. Men annars funkar det ju utmärkt att använda sig av en sockerkaka som ligger i frysen och bara dräller, eller en som börjar bli gammal. Sen slängde jag den i matberedaren och mixade smulor av den. Jag hade bara tänkt göra en sats med arraksbollar, men sen blev det så mycket kaksmulor kvar så då testade jag att göra en sort till. Och det gjorde jag bannemej rätt i. Jag förstår faktiskt inte hur jag ska låta bli att äta upp alla redan ikväll, jag förstår ännu mindre hur jag ska få Jimmy att inte äta upp alla under tiden som jag står i duschen. För nu ska jag duscha.

Duffy - Too Hurt To Dance

(tokbra bit det där. duffy gör visserligen ofta tokbra bitar, men den här är extra tokbra. faktiskt.)

En gul ballong.

Så blev det vardag igen. Och det inviger vi med den mest vardagliga rätten som finns: Spaghetti och quornfärssås. Fast det är ju vardagligare med köttfärssås förstås, men det är ju inte långt ifrån. Dessutom städade jag ut julen idag, orka vänta ända tills den trettonde. Nej, det går inte. Jag är trött på julpynt nu, så julpyntet fick åka ner i påsarna igen. En tomte hade jag sönder också. Jag trodde att jag skulle klara mig i år eftersom Jimmy hade sönder en när vi packade upp julsakerna. Men icke. Nåja. Det var bara toppen på luvan som åkte av, och den klistrade jag fast igen. Det är tur att jag är så himla händig. Typ. Man kan ju tycka att om jag nu är så himla händig så hade jag ju inte behövt ha sönder tomten från början, det kan man ju tycka. Men då tycker man fel. 

Twin Shadow - For Now

Jag har två hemligheter, men jag har bara berättat en för dig.

Jag var ju som jag nämnt tidigare ansvarig för efterrätten på nyårsmiddagen. Eftersom jag gillar att leva lite farligt så gjorde jag någonting jag aldrig testat förut. Och ja, det är ungefär såpass farligt jag gillar att leva. Att testa nya efterrätter. Oftast räcker det ju faktiskt att titta på ingredienslistan för att räkna ut om någonting är gott eller ej, och det här verkade gott på receptet och var väldigt gott i praktiken också. Ni får ursäkta bildkvalitén, att ta fina bilder är ingenting man tänker på när klockan närmar sig två på natten och man druckit några glas vin...

Apelsinchokladkaka

Botten:
400 gr mandelmassa
4 ägg
50 gr smör
100 gr apelsinchoklad (jag använde marabous apelsinkrokant)
1 apelsin

Glasyr:
100 gr apelsinchoklad
1 msk smör

1 apelsin
ca 1 dl grand marnier

Börja med att skära en apelsin i tunna halva skivor.
Marinera dem i grand marnier i en timme eller två.
Sätt ugnen på 175 grader.
Riv mandelmassan. Rör ner äggen.
Smält chokladen och smöret till bottnen.
Rör ner i mandelsmeten.
Tillsätt rivet skal och saften från en apelsin.
Smörj en låg pajform med löstagbar kant. Häll smeten i pajformen.
Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter. Låt kakan svalna.
Smält choklad och smöret till glasyren.
Bred glasyren över kakan.
Garnera sedan kakan med de marinerade apelsinskivorna.
Servera med vispad grädde.

"Det smakar romerska bågar!" Var den allmänna kommentaren. Vill du ha en lite vuxnare smak så går det bra att använda mörk choklad med apelsinsmak. Det hade jag kanske föredragit men vi hittade faktiskt ingen sådan på hela affären konstigt nog. Inte ens bland den fulaste fulchokladen. Nåja. Det här var också enormt gott, så det var nog ingen större förlust.

Nu är jag mumsigt mätt på potatisgratäng och entrecôte med chilismör och tänker nog fortsätta med att bara göra ingenting resten av kvällen också. Fina grejer det där med att göra ingenting. Speciellt när man vet att man egentligen borde plocka undan julsakerna. Eller borde man det? Ska man inte det på torsdag eller fredag om man är traditionsenlig? Eller hur är det? Mamma, HJÄLP!

Interpol - Always Malaise (The Man I Am)

Ljuset skadar mina ögon.

Det är väl dags att beskriva nyårsafton. En väldigt trevlig sådan var det, och som alltid på nyår så gick kvällen overkligt snabbt och vi ramlade inte hem förrän på morgonkvisten någon gång. Men innan det åt vi fantastiskt god asiatisk hot pot (tror jag det hette), det var lite som fondue fast med buljong istället och så kunde man slänga i lite allt möjligt. Champinjoner, broccoli, potatis, fläskfilé, entrecôte, kyckling, mini-bläckfiskar, musslor, räkor och lite annat hade vi och så massor av goda diper och såser till. Ah, helt fantastiskt gott var det. Och kvällen i korthet såg ut såhär:





Vi hade massor av mat, det stektes och kokade och friterades och hackades och framförallt åts det.






Sen slog klockan plötsligt tolv och det var dags för fyrverkerier och skumpa
och jag kom fram till att man alltid ser cool ut med en cigarr. Det går liksom inte att misslyckas.





Efter tolvslaget gick vi in och umgicks.
Åt efterrätt och drack kaffe och spelade ett konstspel
som jag förlorade ganska stort för jag kan inte särskilt mycket om konst.
Jag kunde Van Gogh och solrosorna. Vackert så.
Sen åkte jag och Jimmy runt halva Göteborg för att komma hem.

Och nu är det ett nytt år och jag känner redan förändringarnas vind blåsa över... Ehm. Nej. Det gör jag inte. Men man får ju ge det några dagar. Nu tänker jag hoppa in i duschen och sen ska jag mest gå runt och bara vara resten av dagen.

Strand Of Oaks - Kill Dragon

RSS 2.0