Perfekta Prinsessan Pernilla

Vad är det godaste man kan ha på en macka, kall som varm? Brie och salami såklart. Vad är den bästa maten som finns? Paj såklart. Därför tänkte jag att en brie- & salamipaj måste vara någonting ultimat. Sedan klurade jag lite och botaniserade lite bland olika recept och till sist blev det en brie-&salamipaj som vi åt till middag i fredags.

Jag vet inte riktigt hur mycket brieost jag hade. En sån där trekant som brukar finnas i affärerna, ca 200 gr kanske? Så att det täcker pajen ska det vara åtminstone. Och OH, så gott det var. Det är så konstigt med mig, jag kan så mycket. Som att göra paj till exempel. Nu är det nog dags att sova lite. Jag ska försöka mig på att gå upp samtidigt som Jimmy imorgon och skriva på tentan medans han är i skolan. Fast det vet vi ju hur det kommer att bli med den saken. Det där med självdisciplin var ingenting jag begåvades med.

Friska Viljor - Wohlwill

I väntan på att maten i ugnen ska bli färdig så tänkte jag visa upp en liten "tårta" jag bakade till adventsfikat. Det är mest en snabbtårta, eller fusktårta kan man kanske kalla det då den är väldigt enkel att göra och inte har flera lager eller fyllningar. Men god är den och lite julig är den allt också.

Jag undrar om jag har börjat tycka om mandelmassa, förut tyckte jag inte om det alls. Och vanliga mazariner tycker jag fortfarande inte om alls, förstår inte alls charmen med dem. Nu tyckte jag ju att den här kakan var god, och förut när jag bakade mandelgifflar tyckte jag att det var det godaste jag ätit på jättelänge. Ja, nog är det lite lustigt hur smaken förändras. Hej. Jag låter som en tant. Arbetsskada av alla pensionärer som kommer och fikar på konditoriet kanske? Nu måste det väl dukas lite så vi kan äta middag innan jag ska virka klart mössan som mitt barnbarn ska få i julklapp. Håhåjaja.

Rosanne Cash - I'm Movin' On

Jag inleder med en middag som vi åt förra veckan, bara för att jag ligger sådär efter nu igen. Men det här var så gott så jag slänger upp den ändå, några dagar i efterhand:

Det roligaste var nog Jimmys min när jag sa i affären att han skulle välja vilken sorts strips han ville ha. "Ska vi KÖPA strips?" Det var faktiskt första gången på ett år som vi köpt färdiga strips så jag förstår att han blev lite förvånad. För egentligen är det ju väldigt onödigt det där med strips när det är så lätt att göra egen klyftpotatis. Men men, omväxling förnöjer. Och nu kan vi ju ha den där stripspåsen i ett år framåt.

I helgen har jag, som jag skrev tidigare, haft besök av Kalix. Rätt lugnt har vi tagit det ändå. Sett på Idol, ätit god mat, shoppat, varit rädda för The Zork och i lördags var vi hemma hos Evelina och drack full. Lite för full, jag har nog aldrig spytt så mycket i hela mitt liv som jag gjorde hela söndagen. Huuu. Jag har träningsvärk i magen idag. Sen igår kväll tittade vi på Flickan Som Sprängdes i Skåpet, eller Flickan Som Lekte Med Elden som den egentligen heter. The Zork var med där också, The Zork var med i allt under hela helgen tror jag. Det var en fin helg det.

Häromdagen ringde en kompis mig och påminde mig om varför det är så skönt att bo 60 mil från Falun. Att folk orkar med alltså. Har man ingenting att bråka om så kan man ju alltid hitta någonting. När sånt händer, då är det skönt att kunna sitta 60 mil bort och skratta åt eländet. Och kunna gå runt och säga: "IT'S ON!" Intriger är som bäst när man är åskådare. Haha.

Jenny vill se lite bilder från våran lägenhet, men det är alltid så stökigt i den eftersom vi inte har några förvaringsutrymmen så det är liksom ingenting man vill visa upp. Jag ska fixa det så småningom, så länge bjuder jag på en första adventsbild från vårat lilla kök. Jag har köpt mitt livs första adventsstake, på Balders Hage såklart. Gullegullegullegull. Nu ska jag börja med min hemtenta. December känns så rolig, hemtenta, omtenta och B-uppsats. LOVE IT!

Local Natives - Camera Talk

Då hoppar vi till tisdagens middag då, så är vi ju nästan ikapp sen. Vi köpte kassler för 100 jävla kronor i tisdags, så nu har vi åtminstone kassler så det räcker ett tag. Tyvärr var ju Scans kassler inte alls så god som den vi brukar ha, någon billig variant från Willy's som är fullproppad med E-ämnen säkert. Men men, man får väl krydda bort det.

Bläää. Jag mår fortfarande illa. Jag ska försöka sova bort det. Men jag är inte alls trött ännu. Jo, det är jag förstås. Men inte sovtrött. Mer; jag tror jag håller på att bli galen och få röster i huvudet-trött. Ni skulle bara veta vilka inre dialoger jag har med mig själv. Tur för mig att jag trivs så bra i mitt eget sällskap då, jag har liksom allt som mig själv. Samma musiksmak, samma filmsmak, samma klädsmak, samma favoritmat och andra ätbara ting, samma dåliga karaktär. Nu ska jag lyssna på sorgliga låtar och tycka lite synd om mig själv.

Julian Casablancas - River Of Brakelights

(den är inte sorglig, det var bara den som spelades precis i detta nu.)

Nu tycker jag att vi lämnar torsdagen och går vidare i livet. Ett jättehopp till måndagens middag blir det. Helgen i bilder har jag ju redan visat, och vi var så wild n' crazy att vi åt tacos i fredags och potatisgratäng med fläskfilé i lördags. Jag vet, helt galet! Jag förstår inte att vi vågade. Men sån är jag, jag älskar att experimentera i köket. Måndagens middag är mer spännande faktiskt, god var den också och lätt som en plätt. Allting som vi älskar.

Lätt som en plätt. Jag sa ju det. Idag trotsade jag mitt halsont och min snuva och gick till skolan. Det börjar ju dra ihop sig till tenta så det är ju dumt att missa någon föreläsning, trots att jag mest satt och snortade ur min lilla näsgrej. Vet inte vad det heter, det är inte nässpray för det vägrar jag. Det är en sån där som små barn brukar ha, typ inhalator med mintsmak som man sniffar i sig. Fina grejer. Min bästa kompis idag. Nu är jag mest hängig och mår illa. Vill lägga mig ner och sova tills det går över.

Kul för Kalix som kommer och hälsar på imorgon. Men hon är inte heller helt frisk så vi kan ta två lugna dagar och friska till oss tills på lördag om det inte går över innan dess. Nu ska jag ner i tvättstugan. Ge mig något som tar mig någonstans.

Eskobar - Eh, Eh (Nothing Else I Can Say)

(för att det är en sjukt bra cover som Hanna tipsade mig om. lyssna!)

Jag tänker liksom inte släppa det här med i torsdags. Så nu blir det torsdagens middag också. Men sen lovar jag att jag är klar med torsdagen. En sååå spännande torsdag var det faktiskt inte, mer än i matväg sett. Vi åt ju lammkött! Eller ja, egentligen lammfärs. Men det är inte alls lika roligt att säga. Det var däremot mycket roligt att sitta hela middagen och säga: "Åååh, mmm, lammkött!" Fast det gjorde jag nog inte. Jag sa det kanske bara en gång.

När min mamma ringde på kvällen frågade hon vad vi ätit för mat, och när jag svarade fick jag reaktionen: "Men du äter väl inte lamm?!" Det visste jag ju inte om jag gjorde, det var ju därför jag var tvungen att testa. Jag har bara ätit lamm i kotlett eller vad man ska säga förut. Och det gillar jag inte, det var lite torrt för mig. Lammfärs däremot kan jag knappt erinra mig att jag testat innan, så jag var ju tvungen. Och ska jag vara ärlig vet jag inte om jag märkte så himla stor skillnad på lammfärs och köttfärs? Men jag märker ju ingen skillnad på köttfärs och quornfärs heller, så jag är kanske inte rätt person att fråga.

Det min mamma syftade mest på var nog visserligen en gång då vi blev bjudna på lamm och jag vägrade äta, för att jag dagen innan hjälpt ett ulligt gulligt litet lamm som fastnat med huvudet i stängslet runt hagen vid våran sommarstuga. Hur sugen på att äta lamm blir man då? Det har ändrat sig med tiden, nuförtiden tackar jag aldrig nej till lite lammkött. Höhöhö! Nu ska jag gå och pussa på mitt lammkött i vardagsrummet.

Tricky - Pumpkin

Jag går tillbaka till min bagarstuga-torsdag igen. Jag bakade inte bara bakelser utan bröd också. Sånt där nyttigt och mörkt bröd med en deg som såg jätteäcklig ut. Men brödet blev gott, och det är ju huvudsaken. Enkelt var det att göra också. Jag brukar ju få ta med mig bröd hem från jobbet annars så det blir sällan att jag bakar eller köper bröd. Men ibland måste man ju testa, och så luktar det ju så gott också.

Mmm. Gott. Nu sitter jag och mår allmänt dåligt. Vaknade i morse med huvudvärk, halsont och snuva men begav mig ändå av till Haga för att leta julklappar till brorsbarnen. Hittade en till Elsa-pölsa åtminstone. Annars var det en ganska dålig idé det där. Väl framme i Haga blev jag alldeles varm och slut i hela kroppen så jag åkte hem igen ganska fort. Nu har jag knarkat KanJang och ipren och hoppas att det går över om jag vilar lite. Jag har inte tid att vara sjuk nu! Eller någon annan gång. Nu ska jag vila.

The Fall - Session Musician

Det här är ett lite försenat inlägg. I torsdags var jag ju nämligen heeelt ledig (förutom ett ton läxor som jag inte gjorde alltså) och hade lite bagarstuga här hemma. Bland annat så gjorde jag världens enklaste bakelser. Jag skriver inga mått eller så för det är så enkelt att göra precis så många som man själv vill.

Så enkelt var det. Bara att göra så många som man vill ha. Fast låt er inte luras av dess enkla ingredienser och lilla storlek, den där lilla bakelsen mättar bra ska ni veta! Jag avslutar med två finfina bilder från helgen:


Nu ska jag mysa framför teven tills jag blir trött. Jag är aptrött hela dagarna sen blir jag pigg på kvällen och kan inte sova på nätterna. Så typiskt som det kan bli.

Jag lever. Och mår bra. Eller ja, trött som en gnu är jag ju men det är självförvållat är jag rädd. Jag har haft Sandylicious och Hanna på besök från Falun i helgen så blogg har inte varit prio 1 som ni förstår. En himla trevlig helg har det varit med god mat, cider & mojitos, Sticky Fingers, mysiga fikastunder, pingvintittning i Slottsskogen, Gretas, kall korv, allsång på McDonalds, skön(?)sång på bussar, dålig humor, shopping och allt annat som hör till. Men eftersom en bild säger mer än 1000 ord, och jag inte orkar skriva för jag är så trött så bjussar jag lite bilder istället.


Ungefär så var det. Sandy har hittat sitt kall i livet nu och ska bli faghag. Jag har aldrig sett någon dra till sig så många gaykillar som hon gjorde på Gretas i går. De riktigt köade till henne. Själv är jag mer ouppfostrad och sitter och råglor på folk som käkar. "Jag såg att du tittade på mig!"

Jag: "Vi åkte med Håkan Hellström idag!"
Jimmy: "Jo tjena, i så fall hade inte du varit såhär lugn!"
Jag: "Men det är sant! Hanna, vem åkte vi med idag?"
Hanna: "Håkan Hellström!"
Jimmy: "Haha, jojo... Säkert."
Balle: "Pratade ni med honom?"
Jag: "Nej, jag såg inte ens att det var han först, det var Sandra som såg det och då blev jag mest glad och sa att jag alltid velat åka med honom... Och först ville han inte släppa på oss, men sen så."
Jimmy: "Skulle han också till Slottsskogen?"
Jag: "Nej, han skulle till Kortedala."
Balle: "Hur vet ni det?"
Jag: "Det stod på honom!"
Balle: "Jag orkar inte prata med er mer nu..."
Jimmy: "Aaahaaa!"
Det roliga var att Balle aldrig fattade. Jimmy förstod ju till sist. Evelina var inte så rolig för hon förstod direkt när jag sa det. Och Balle, han förstod aldrig. Det är ju så att spårvagnarna har namn efter olika kända Göteborgsprofiler, och i lördags åkte vi med den som heter Håkan Hellström.

- Vad heter du?
- Shervin!
- Va?
- Shervin. Sher v-i-n, som det du drack ikväll!

"Det känns som att ni är med i nåt sånt där teveprogram med lantisar som åker in till storstan för att festa, var är kamerorna?"

-Kan inte jag få en puss?
-Nej!
-Men snälla?
-De enda jag vill pussa är min pojkvän och Håkan Hellström!
-Men jag är kompis med Håkan Hellströms kusin!
Som jag pussade honom sen! Inte. Men det var ju ett bra försök från killens sida. Fredrik med E.

Nu väntar duschen och lite läxläsning innan det är dags att sova. Förresten träffade vi Kissie igår. Hon ser sjukt annorlunda ut i verkligheten i jämförelse med sina retuscherade bilder. Hon är egentligen en kille, med glasögon, stubb, rakat hår, ganska kort som påstår att han är från Stockholm fast han är från Strömstad. Men han erkände att han var Kissie när jag frågade. Det var starkt tycker jag, att stå för att man retuscherar sina bilder så mycket. Egentligen var han nog mest rädd efter att Sandra berättat att hennes pappa var hennes bror, och jag sagt att mina föräldrar var kusiner och att de gift sig med varandra för att det nedärvda naziguldet inte skulle hamna i orätta händer, vi gör ju så inom adeln. Sen ville jag betala in mig med en guldtacka, men de tog tydligen bara kontanter. Typiskt.

Nu har jag ganska precis kommit hem från ännu ett finkulturellt evenemang. Jag har varit kulturell så att det räcker ett år framåt nu tror jag. Teater i fredags, musikcafé i lördags och så ännu mer teater idag. Nu får det bli lite mer fulkultur istället. Eller så kanske jag tog igen det i eftermiddags när jag tittade på de senaste OTH och GG? Kanske. Nej. Nu var det mat vi skulle prata om. Dagens middag var bra för den gjorde sig helt själv i ugnen nästan medans jag satt och slötittade på serier på datorn. Helt perfekt.

Jag antar att jag inte ens behöver berätta att Jimmy gillade allt utom broccolin. Att den var vegetarisk gnällde han inte över däremot. Han kanske har gett upp. Jag älskade broccolin. Mm. Broccoli. Tänk att det gick 21 år av mitt liv innan jag lärde mig tycka om det. Jag har så mycket broccoli-ätande att ta igen ju!

Yes. Som sagt var jag på teater under kvällen. En engelskspråkig sådan. Stones In His Pockets hette den. Frida var ljudtekniker så det var därför vi var och tittade. Det var två killar som spelade alla rollerna, tjej som kille, ung som gammal. Puh. Det skulle jag aldrig klara av. Den utspelade sig på Irland så det var massa bra irländsk musik också. Irländska är också en sån där konstig dialekt som man tar efter på två sekunder. 4-5 dagar tog det för mig innan jag började me istället för my, wee istället för little och typ schuuul istället för school. Jag ska nog börja med det igen. Och Ai istället för Yes. Det är ju det bästa. Aaaaii.

Nu ska jag sova. Eller nej. Jag ska titta på teve för jag är ledig imorgon Jimmy ska upp tidigt. Man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv. Och av vad jag märkt sen vi flyttade till den här lägenheten så är det så Jimmy vill bli behandlad. Eftersom jag råkar vara världens bästa flickvän så gör ju jag som Jimmy vill. Så det blir teven inatt alltså. Fram till klockan två sådär. Det känns lite lagom.

AA Bondy - Mightiest Of Guns

Det här är ju bara hur kul som helst. Jag brukar ju inte vara någon snubbelhumor-tjej. Men ibland så. Och så säger folk att fotboll är roligt? Åååh. Så fel de har.

 

Nu undrar jag varför det regnar så himla mycket ute. Jag känner mig som en dränkt katt. Jag som tänkt ta en promenad efter skolan, men i det här ösregnet? Pyttsan. Nu vill jag bara krypa in under täcket, dricka en stor kopp te och titta på någon dålig serie. Vilket jag tänker göra också. Sen är det bara att hoppas på att det slutar regna innan jag måste gå ut igen.

 

Jag ska vara finkulturell ikväll igen. För att kompensera upp det fulkulturella när vi tittade på Andra Avenyn och Desperate Housewives igår. Och för att jag inte har träffat Evelina på hela dagen, så vi måste gå och titta på lite teater. På engelska dessutom. Toppa den finkulturen om ni kan!

Bee Gees - Tragedy

Jag kom hem klockan 18 idag och nu är redan maten i magen och disken diskad. Där kan vi snacka snabbmat. Det kan ju bero lite grann på att jag ringde och bad Jimmy skala lite potatis medans jag satt på bussen. Fast det kan ju inte ha tagit mer än 5 minuter. Så här har ni en snabbmatsoppa för stressiga dagar och glada magar:

Beak> - Pill

Jag vet inte om jag skrev det för några veckor sen, men mitt under en lektion fick jag ett sjukt craving efter skinkfrestelse. Nästan så att jag lyckades lura i mig själv att det är det godaste i världen. Så sugen var jag. Sen glömde jag bort det, men la det väl ändå på minnet någonstans att det skulle vara gott med skinkfrestelse. I vissa familjer får man tydligen det på julafton som alternativ till Janssons Frestelse, men inte hemma hos mig. I år tänker jag ändra på det (just det mamma, du läste rätt!) för Jansson Frestelse är bland det äckligaste som finns. Så skinkfrestelse kommer det att bli. Och det var också det vi åt till middag idag.

Egentligen hade jag tänkt göra det igår, det känns som en bra söndagsrätt eftersom den tar sin lilla tid. Men min diskmaskin har fått för sig att det är jätteroligt att spara all disken under en vecka och sen diska allt på samma gång istället. Jag tror att det är för att den då får tillfälle att beklaga sig över hur synd det är om denna som får diska flera timmar i sträck istället för bara en kvart om dagen. Diskmaskinen själv skyller på att det är för att den går i skolan nu och... Ja. Jag vet inte. Det är åtminstone den officiella bortförklaringen som jag får från diskmaskinen. Och jag är inte den som tänker stå och tjata på en diskmaskin liksom. Bara det finns kastruller att laga mat i så är jag nöjd.

Men nu var det inte min diskmaskin jag skulle prata om. Jag skulle prata om skinkfrestelse.

Det var gott. Dock inte riktigt så gott som jag fick för mig den där gången i skolan. Men gott ändå. Något som är mindre gott, eller gôtt som vi säger här nere, är att Håkan Hellström tydligen var på Sticky Fingers i lördags. Precis som jag. Men såg jag någon Håkan? Nej. Visserligen var Håkan där och spelade tillsammans med White Moose i typ nio-tiden och vi kom inte till Sticky förrän vid ett - halv två så han var nog knappast kvar då men ändå. Bara tanken på det. Jag hade ju kunnat springa efter honom och ropat: "Hååååkaaan, vi ska inte till Ankeborg!" Och då hade han kunnat tänka: "Oh no, inte hon igen!" Och sprungit därifrån så fort hans hängselbyxeprydda ben bär honom.

Nu ska jag dricka lite efter-maten-te och titta på Halv Åtta Hos Mig.

John Fogerty - Never Ending Song Of Love

(för det är så självklart med lite country såhär en mörk höstkväll.)

Såhär hade vi det igår. Haha. Nej. Jag skojar bara. Det är bara en rolig bit. Av Loke, som vi var och tittade på igår. Så det passar sig ju fint.

Kvällen började med pizza hos Evelina. Sen åkte vi till Dubbelgöken, kände oss missanpassade, drack billigt vin och tittade på underhållning. Matilda var jättebra. Sen var det en tjej som var lite för svår för mig så då ägnade jag mig mer åt vinet och salta pinnarna. Loke och Olivia avslutade kvällen och de var jättebra som vanligt. När vi skulle gå därifrån var jag av någon anledning på väg ut med galgen som min jackade hade hängt på. Sen träffade vi en kille som skulle ha 13 barn. 5 med Evelina, 3 med Olivia och 2 med mig. Hur han fick det till 13 vet jag inte riktigt. Och varför ville han ha minst barn med mig? Alltid samma otur.

Sen åkte vi tillbaka till Evelina och drack cider och så kom Jimmy, Robban och Rickard dit också. Jag och Evelina hamnade till sist på Sticky Fingers och där vi dansade loss på både mittengolvet och top floor. Konstigt. Jag brukar aldrig vara där högst upp annars, men men. Ibland måste man testa något nytt. Jag tror inte vi var på Sticky särskilt länge, vi gick hem innan de stängde i alla fall.

Idag mår jag faktiskt helt okej, förutom att jag hade enorm hjärtklappning så fort jag rörde mig i morse. Men nu så. Onaturligt bra med tanke på att jag drack både vin, öl och cider igår. Öl. Stöl. Herregud. Jag tycker ju inte ens om öl. Fast igår var det till och med lite gott. Jag kanske börjar bli vuxen? Eller man. Nu ska jag dricka te och hänga i soffan. Det får man när man har söndagsinfluensa. Det måste ju vara farligare än svininfluensan. Jag känner då betydligt fler som har söndagsinfluensa en gång i veckan än vad jag känner folk som har/har haft svininfluensa. Smittsamt!

Tutankamon - Three Of Us

Idag blir det något så old-school som ett webcam-foto för att visa min senaste obsession. Jag är ju i vanliga fall en sån där konstig typ som kan köpa hem choklad och sen ha det i skafferiet i flera månader utan att äta upp det. Speciellt när det är ljus choklad, det är jag inte alls förtjust i. Den här chokladen däremot. Mmm. Mörk choklad med hela hasselnötter i. Det är nästan så att alla 200 gram slinker ner på en gång. Mmm. Den finns att köpa på min älskade fruktaffär som jag brukar tjata om. I vanliga fall 25 kronor styck, men den här veckan 12 kronor. Så nu kan man ju fråga sig varför jag bara köpte en...

Nu ska jag hoppa in i duschen och försöka bli lite fin. Sen bär det av till Evelina för att äta, och sen ska vi till Café Dubbelgöken för att titta på Loke som spelar tillsammans med min klasskompis Olivia som jag skrivit om här, och så spelar Fridas kompis som heter Matilda och en till tjej som jag inte kommer ihåg vad hon heter spelar också. Det blir fint det. Sen ska vi leka krog och dricka full hela natten. Det blir också fint det. Imorgon kanske det känns mindre fint, men det tar vi då.

Johnny Cash - Swing Low, Sweet Chariot

Nu har jag varit kulturell för ett år framåt tror jag. Eller åtminstone 1½ vecka tills vi ska på teater nästa gång. Jag blev livrädd först när föreställningen började och den var jättekonstig. Jag har lite svårt för sån där experimentiell teater. Men sen blev den bättre och om man bortsåg från alla överdrivet konstiga saker så var den faktiskt jättebra. "Shiieet, vad jobbigt. Nu kommer jag tycka den här suger och resten av klassen kommer att älska den och säga att den var så Kafka-artad och blablabla..." Tänkte jag när den började. Men så blev det alltså inte. Sen sa jag till en tjej i klassen när vi satt på vagnen hem att jag hade tänkt så, och sånt brukar jag inte säga till mina klasskamrater, men hon bara asgarvade och sa att hon hade tänkt likadant. Phu. Tänk om jag hade sagt det till någon i klassen som brukar säga såna där "Kafka"-saker. Undrar om jag hade fått spö då?

Innan jag åkte på teater hann vi faktiskt med en fredagsmiddag härhemma. Ja, till och med min mycket frånvarande man hann hem och vara med på middagen. Yaaay.

Jag lyckades inte riktigt med att få paneringen att stanna kvar på köttet. Men men. Man kan inte lyckas med allt. Jag lyckades däremot hitta ett par öronmuffar så nu är jag och mina öron glada. Vi är också glada över att Eddie åkte ur Idol, jag och mina öron. Nu ska vi väl sova, jag och mina öron. Jimmy har redan gått och lagt sig för han ska till den där jävla mässan imorgon igen. Så vi kommer väl inte ses förrän i övermorgon. Kul. Kul kul. Det där var ett bittert och ironiskt kul kul, för jag är lite sur. Kom med nåt nytt, du är ju jämt sur. Tänker ni nu. Ja, det är jag faktiskt. Det är det som är charmen med mig.

Yeees. Det snöar nämligen. Visserligen pyttepyttelite, och det smälter ju innan det ens nuddar marken. Men det snöar åtminstone och det är minsann fina grejer det. Jag har dessutom köpt en vinterkappa idag. Jag rände runt halva Göteborg efter en speciell kappa som jag lagt ögonen på.

Sitter ni ner? Håll i er nu; Jag köpte den på *trumvirvel* Gina Tricot. Gina Tricot är min hataffär. Jag tycker de har sjukt tråkiga kläder och ingenting som tilltalar mig alls. Jag har nog också blivit avskräckt efter att vissa av mina kompisar gått in på Gina Tricot och köpt likadana klänningar, tillsammans. För mig är det helt jättekonstigt för jag avskyr att ha likadana kläder som någon annan. Eller ens kläder som liknar någon annans.

Men. Jag såg en jättefin kappa på någons blogg, och den tjejen hade köpt den på Gina Tricot så det var väl bara till att ge sig in i lejonkulan. Spelar de askass musik på Gina Tricot bara för att göra upplevelsen ännu mer obehaglig? Jag vet inte. Jag vet att jag hittade min kappa. Fast i rött blev det när jag egentligen ville ha en svart. Nu ljög jag. Jag har väl aldrig velat ha någonting hellre i svart än i färgglatt, men svart är mer praktiskt. Nåja. Nu har jag den i alla fall. I rött. Så nu kan jag undvika Gina Tricot i några år till. Phu.

Crap, nu såg jag att det här tydligen är "höstens jacka" enligt någon sån där tidning som bestämmer sånt. Jag kanske ska lämna tillbaka den? Man vill ju inte gå runt och se ut som alla andra. Nu har jag visserligen inte sett en enda kotte som har en sån här kappa, men å andra sidan är jag ju aldrig ute bland folk heller. Det här med att alltid vara tvärtom, det är fanimej jobbigt ibland.

Nu vill jag ha ett par öronmuffar. Det är gulligt. Och omöjligt att få tag i tydligen. Det ser jag som en utmaning. Nu ska jag gå och köpa chips och grejer till fredagsmyset. Visserligen ska jag inte ha något fredagsmys för jag ska nämligen vara finkulturell och gå på teater ikväll. Det är med klassen eftersom vi läser dramatik nu. Så ikväll blir det stadsteatern istället för Idol.

Girls - Hellhole Ratrace

Nu är jag inte trött igen. Jag var trött som en gnu efter jobbet och nu är jag pigg igen. Typiskt. Förhoppningsvis är jag trött egentligen och däckar om jag lägger mig ner. Jag har åtminstone inte druckit något te efter klockan åtta idag. Jag har däremot fått massa svidande utslag längs hela vänstra sidan av ansiktet. Jag misstänker en liten allergi mot chili. Eller någonting annat som vi hade i middagen idag.

Det blev någon slags vegetarisk chili, egentligen mest olika saker jag hittade i kylen och skafferiet. Jag orkade inte gå och handla efter jobbet och Jimmys klass har någon monter på Utbildningsmässan så han kom inte hem förrän efter åtta. Alltså inte riktigt läge att dra igång något långkok. Lustigt ändå att saker man hittar i kyl och skafferi kan bli så gott ihop när man bara går lite på känn.

Det här var galet starkt så det är nog bra att ha en liten klick créme fraiche till eller nåt. Det hade inte vi men vi drack mjölk till maten som svalkade lite. Dessutom gjorde ju bulguren också så att det blev lite mildare. Men gott var det. Utslag till trots. Nästan så att det kan komma att bli ett återkommande inslag på middagsbordet när man behöver något snabbt och gott. Billigt blir det ju också.

Imorgon ska jag till skolan i två timmar. Två timmar är sådär lagom länge att gå i skolan. Speciellt när det är mellan 10-12, då kommer man upp i tid också. Så kan man göra massor av nyttiga saker resten av dagen. Höhö. Haha. Hoho. Jag är så fruktansvärt rolig ibland. Något annat som är roligt är att se Jimmy göra pastasallad. Det gör han nu. Han borde vara lite av en expert på det, innan han träffade mig levde han på pastasallader. Nuförtiden lever han bara på pastasallader på måndagarna. Nu ska jag göra mig i ordning för sängen. Kanske läsa lite läxor, det borde få mig att somna.

Nicolai Dunger & Nina Persson - Tears In A Childs Eye

(för att nicolai dunger spelar på pustervik imorgon men jag missar det för jag ska vara finkulturell.)

Jag har fortfarande inte lärt mig hur man somnar. Fast det gör det å andra sidan mycket lättare att gå upp klockan sex på morgonen om man inte ens har somnat då. Nu ska jag försöka hålla mig vaken till läggdags för då MÅSTE jag ju somna av ren utmattning. Himla smart strategi jag har där.

Idag på jobbet insåg jag att även om de har en del mystiska saker för sig på det där stället så är det ändå väldigt trevligt och man får väl helt enkelt ta det för vad det är. Idag fick jag till exempel gosa med en liten bebis som inte hade några strumpor eller skor. Bebisfötter alltså, finns det nåt bättre? Helt fantastiskt att det finns så söta saker som bebisfötter. Och bebisar överhuvudtaget. Sen ringde chefen till bageriet och tjatade på dem att jag ska få komma dit och hänga med dem och få göra det jag tycker om och verkligen vill, vi får väl se om det går med på att jag får hänga där ibland, de skulle återkomma på fredag. Så nu håller vi tummar och tår, okej?

Dessutom är det snart jul. Då önskar jag mig en klocka så att jag lär mig att komma i tid.

Till exempel såhär kan klockan jag vill ha se ut. Faktiskt så ser klockan jag vill ha ut precis sådär för det är den där klockan jag vill ha. Nu ska jag krypa ner under en filt i soffan, titta på OC och dricka te. Mycket te behövs om jag inte ska somna. Kanske bäst att strunta i det där med filten, för så länge jag fryser kan jag ju inte somna.

J. Tillman - Howling Light

Om man har tappat livsgnistan och går och tänker att det enda man vill göra är att baka kakor, då säger det väl sig självt att det man ska göra för att få tillbaka livsgnistan är att baka. Så det har jag gjort idag. Jag slängde ihop en Charlotte Russe. Det gjorde ju inte att jag blev mer sugen på att läsa litteraturvetenskap, men det gjorde mig lite gladare i hjärtat. Och nu tänker ni: "Vad fan är en Charlotte Russe?" Jo. Det ska jag visa er.

Varför det heter Charlotte Russe? Det finns lite olika teorier om det, en är att det från början hette Charlyt som på gammelengelska betyder " en rätt med vaniljsås i" som sedan blivit omgjort till Charlotte i modernt språk. Men det finns också teorier om att det var nån kokerska till en rysk tsar som hittade på den och på någon vänster blev Tsar Russe till Charlotte Russe. Och så finns det en tredje teori om att den är döpt efter George III hustru Charlotte. Så. Nu är historielektionen slut för idag. Tänk om man fick lära sig sånt här i skolan, det skulle allt vara något att skriva B-uppsats om!

Jo. Det blir en del disk, men det är det värt. Jag som brukar leva efter mottot: "Varför gör man ens efterrätter som inte innehåller choklad?" tyckte att det här var jättegott. Så nu står den i frysen och väntar på att bli helt uppäten. Den är mäktig förstås, så det räcker med en liten bit. Nu ska jag titta på fortsättningen på Morden och gömma mig för Jimmy för det verkar som att AIK knappat igen på den där 4-0 ledningen som Leksand hade nyss.

Bosque Brown - Phone Call

Idag har jag tappat bort min livsgnista. Jag tappade bort den någonstans på bussen på väg hem från jobbet. Så om ni hittar en livsgnista någonstans mellan Landala och Eriksberg så är den min. Just nu tycker jag att det är dödstrist i skolan och det är dödstrist på jobbet. Eller ja. Jobbet är mest jobbigt, inte så trist. Jag vill ju bara baka kakor. Hela da'n varje da'. Jag struntar i lyrik, epik och dramatik. Jag struntar i huruvida jag packar ner brödet på jobbet tio i fem eller fem i fem. Att sånt spelar roll är ju förövrigt en stor anledning till att folk tappar livsgnistan tror jag.

Nåja. Efter jobbet skyndade jag mig hem och lagade snabbmat. Den största utmaningen idag var nog att få det att se aptitligt ut. Jag tror inte jag lyckats, men ni får hålla till godo ändå.

Enkelt, snabbt och gott. Inte så mättande dock, hade nog varit bättre som en liten lunch. Tur för mig att jag åkte till Evelina efteråt och blev matad med fruktsallad. Och cola. Så vi får väl se om jag kan sova inatt. Det har varit ont om sömn de senaste nätterna så förhoppningsvis somnar jag av ren utmattning. Annars vet jag inte vad som är fel, jag har nog glömt hur man gör när man somnar helt enkelt. Tappat det tillsammans med livsgnistan. Jag ska nog gå i ide. Det här mörkret kan omöjligt vara bra. Godnatt alla barn och vuxna i vårt avlånga land.

Egentligen är det meningen att jag ska vara på Kellys och dricka cider och sjunga karaoke nu. Men eftersom jag ska jobba imorgon och bakfylla + jobb aldrig varit en bra kombination så är jag hemma istället. Ja. Man är ju inte 19 längre. Tänk när man var 19 och vaknade dagen efter och var pigg som en lärka, kunde köra tvådagars utan att ens blinka. Jag visste knappt vad bakfylla var på den tiden. Jag får väl säga att jag tagit igen det med råge de senaste åren istället. Suck.

Jag och Jimmy umgås väldigt bra ikväll. Han sitter framför datorn och kollar på Family Guy och jag sitter framför teven har har OC-maraton. Jimmy sitter dessutom och äter nachochips med ursäkten att "det är matchips och inte riktiga chips." Jag låter honom hållas. Det är ju faktiskt matchips på sätt och vis, för den enda gången vi köper hem det är när vi ska ha det i mat. Som idag till exempel då jag bjöd på detta:

Oh. Det var så gott. Jag satt och berömde mig själv hela måltiden igenom för att jag är så duktig på att laga mat. Jimmy berömde mig också lite grann, men inte lika mycket som jag berömde mig själv. Haha. Nu ska jag dricka lite mer te, det är så kallt i våran lägenhet så man måste dricka te hela tiden. Och springa runt i jättetjocka tröjor och med tumvantar inomhus. Det sista var hittepå, men kallt är det indeed. Ska inte värme stiga uppåt? Borde det inte vara varmt i en vindsvåning då? Jag ska nog skriva till Hjärnkontoret och fråga.

Espers - Caroline

Det blev ingen utgång igår. Varje gång jag började försöka göra mig i ordning fick jag så ont att jag fick lov att lägga mig ner igen. Efter tredje försöket gav jag upp och tillbringade resten av kvällen i tevesoffan med Jimmys ostbågar. Idag har jag fortfarande ont i ryggen men inte i magen. Har tagit det lugnt hela dagen idag också så förhoppningsvis känns det bra imorgon. För att ta det lugnt så krävs det lätt-som-en-plätt mat och det blev det också.

Jag tycker det är så lustigt med folk som säger att quorn inte smakar någonting. Nej. Men det är ju som såhär att om du tar vanlig kycklingfilé och bara steker den rakt upp och ner utan kryddor eller marinad så smakar inte den heller någonting. Hur kan man inte förstå det? Du måste ju själv använda din lilla fantasi för att få smak på saker och ting. Seså. Nu har jag tagit den ursäkten ifrån er också. Jobbigt läge.

Nu ska jag nog återgå till soffan. Eller duschen. Fast i duschen blir man så blöt. Det är jobbigt. En annan jobbig sak är att Loka Skogsbär smakar som när man råkar få parfym i munnen. Usch. Hur kunde jag glömma det? Hur kunde jag glömma och säga det till Jimmy när jag bad honom köpa någon slags Loka eller Ramlösa till mig? Nåja. Nu kommer jag nog aldrig att glömma det igen. Parfym i munnen. Blää. Nej. Jag tror det blir soffan. Duschen finns ju alltid kvar imorgon.

The Reindeer Section - You Are My Joy

Jag sitter och bestämmer mig för huruvida jag ska gå ut eller inte idag. Det är 12-årsjubileum på Gretas och jag är sugen på att gå ut. Nackdelen är att jag har sjukt ont i magen och ryggen. I morse var det huvudet också men det har gått över. Jag tänkte det skulle gå över med mat i magen, men det gjorde det inte. Inte heller dricka te, klappa på magen och ryggen eller tabletter har hjälpt. Så samtidigt som det skulle vara kul att gå ut och dansa, så är det ju inte roligt om man har så ont att man inte kan dansa... Hm. Jag kanske gjorde illa mig ändå när jag ramlade ner för trappan igår.

Sen att mat i magen inte hjälpte kan ju kanske bero på att vi inte åt det hälsosammaste i världen. Vi åt langós. Jimmy hade aldrig ätit det förut så jag kände att han måste testa. Jag börjar fundera på om det här med att han kommer från Tidaholm verkligen är sant, jag börjar misstänka att han faktiskt är från en annan planet. Killen vet inte ens vad marängswiss är. Nåja. Nu har han ätit langós åtminstone. Receptet på deg snodde jag från Kardemumma Gumman.

Langos

Nej. Nu orkar inte jag sitta upp längre, det gör alldeles för ont i rygg och mage. Åh. Jag som vill dansa i en prickig klänning. Det får väl bli en annan dag. Det kanske är min kropp som säger att den inte orkar vara full en helg till. Den har varit full varenda helg i två månaders tid nu. Shit. Jag är för gammalt för sånt här. Uppenbarligen. Ska nog försöka mig på ännu en värktablett. Puh.

Håkan Hellström - Kom Igen, Lena!

(inte ens håkan hjälper liksom. då är det illa. nu kan man förresten klicka på låten så kommer den upp i spotify. ah. teknikens under. vad de hittar på!)

Idag är verkligen inte en bra dag. Synd det, för jag var så fredagspepp igår kväll och i morse när jag vaknade. Men ute har regnet öst ner konstant och när jag sedan kom till skolan fick vi tillbaka tentorna. Suck. Jag fick ett U på min. Jag har bestämt att det betyder Utomordentligt bra men min lärare tycker tydligen något helt annat och pratar om någonting som heter omtenta? Konstigt att hon som lärare inte ens vet vad bokstäverna hon skriver ut betyder...

Sen åkte jag hem och så var det ju det där med tvätten. Och ingen Jimmy syntes till för han var i skolan. Så när jag bär ner tvättkorg #2 i källaren och tar tag i trappräcket så lossnar hela räcket från väggen och jag och tvättkorgen flyger nerför källartrappan. Jag blev mest rädd och sur för att massor av kläder i tvättkorgen åkte ur och hamnade på golvet. Jag kanske ska vara glad att jag inte sitter här med brutna armar och ben just nu, men jag känner mig mest arg över att de låter ett sånt trappräcke sitter uppe. Eller snarare hänger ut ur väggen nu. Självklart fungerade inte en av tvättmaskinerna sen heller. Nu fungerar den dock igen så den gillar nog helt enkelt inte mig.

Sur och tvär och hungrig som jag var så orkade jag verkligen inte ställa mig och laga någon mat. Så det blev köpepizza. Eller ja, en kycklingrulle för mig. Den hjälpte föga för jag är fortfarande rätt så sur. Åker inte Eddie eller Rabih ur Idol idag så tänker jag vara sur hela helgen. Det kanske jag tänker vara ändå. Jag vet inte riktigt. 

Det enda som piggat upp mig idag är den nya reklamen från ComHem. Helt klockren.

Och jag som inte ens är någon stort YouTube-fan. Nu börjar Idol så nu ska jag vara sur framför teven istället.

Idag blandade jag alla Jimmys hatingredienser och gjorde en maträtt av det. Mouwahahaha. Hans största haträtt är förstås fisk och det äter vi ju aldrig (och jag saknar det och saknar det och saknar det) så därför har jag ett tvångsbehov av att ibland ge honom sånt han tycker mindre om. Som couscous, pesto och kikärtor.

Jag hittade receptet hos tasteline från början. Och allt som innehåller pesto faller jag ju som smör för. Kul också att jag dammsög och skurade golven i hela lägenheten idag, bara för att spilla ut halva pestoburken över köksgolvet. Pesto som är så oljigt och mysigt. Och våran hyresvärd som kommer på besök i helgen också. Nu verkar han mest glad över att få gå på Gretas visserligen, så jag tror han bryr sig föga om huruvida vi har skitiga golv eller inte i lägenheten...

Och middagen var god förresten. Godare än väntat till och med. Jag äter för lite pesto nuförtiden. Minst en gång i veckan borde man äta pesto. Annars har jag tittat på hockey under kvällen. Ropat: "FRÖ-LUN-DA!" varje gång Stefan Liv är i bild (lång historia) och tyckt att Foppa är bäst. Foppa är alltid bäst. Nu ska jag dricka Ramlösa Blåbär.

Laura Gibson - Funeral Song

Nu tänkte jag skriva någonting om hur jobbigt det är att tvätta när inte Jimmy är hemma. Bära tvättkorgarna upp och ner för alla trappor själv och göra allt själv ni vet. Sen kom jag på att singlar tvättar själva hela tiden och inte fan gnäller de. Så nu tänker inte jag heller gnälla. Jag tänker däremot gnälla om att när jag väl fått ner båda tvättkorgarna i källaren så upptäckte jag att det var igår vi hade tvättid. Inte idag. Så det vill jag gnälla om. Jag behöver ju faktiskt tvätta. Idag. Inte igår. Jo. Jag behövde tvätta igår också faktiskt, men det var ju idag jag hade tänkt göra det.

När vi ändå är i gnällartagen så tänker jag beklaga mig lite över snöbristen här i Göteborg också. Den enda gången som jag faktiskt kan känna att jag saknar Dalarna är när den första snön faller där. Och när de får ha vit, ljus, gnistrande snö hela vintern medans man själv går runt och regnar bort. Men å andra sidan så går de ju fortfarande runt i snöslask i april när jag springer runt i tischa. Så det går väl på ett ut. Men just nu. Just nu vill jag ha snö.

Jag och Jimmy har bestämt att vi ska separera över jul. Ja, alltså fira jul på olika håll. För Jimmy kan inte fira jul utan sin mamma och jag kan inte fira jul utan snö. Det går ju liksom inte. Vi fick inte lägenheten förresten. Tur att vi redan har tak över huvudet. Nu ska jag fortsätta titta på OC. Det är mina kompisar idag.

Julian Casablancas - 11th Dimension

Åååh. Ska man vara såhär trött redan? Det är ju nästan fånigt. Men okej då. Jag orkar inte kämpa emot. Jag ska bara skriva klart det här, sen blir det jamisen och sängen. Jamisen är ett sånt där perfekt ord man kan använda för att störa Jimmy. Ungefär som att säga: "Heeeeej fluffe!" varje gång han kommer in i rummet. Jag älskar att allt jag gör gör jag för att irritera Jimmy. Det känns fint att ha funnit sitt livskall.

Nu var det inte mitt livskall jag skulle delge med detta inlägg utan dagens lilla middag. Som var så mycket middag att jag faktiskt inte orkade äta någon aniskam till Bonde Söker Fru. Jag är fortfarande proppmätt. Det blev någon slags Pasta Carbonara. Det är tydligen viktigt att man inte säger att det är äkta carbonara för då kan man få massor av duktiga matvetare på halsen.

Ska jag vara riktigt ärlig har jag ingen aning om hur mycket ost jag hade i för jag råkade tappa i all den rivna osten i såsblandningen. Sen fick jag försöka rädda det som inte blivit blött. Men men. Det blev gott åtminstone så jag skulle nog vilja säga att jag hade exakt så mycket ost som jag ville ha.

Nu vill jag sova. Så det ska jag göra också. Det ska bli skönt det. Jag behöver nog några extra timmars sömn, det har blivit lite ont om sånt på sistone.

Beverley Knight - Turned To Stone

Idag har varit en sån där konstig effektiv människa. Gått i skolan. Handlat frukt och grönt på hemvägen. Kommit hem och bakat. Tagit en promenad medans degen jästen. Kommit hem och bakat färdigt. Diskat och städat. Nu är jag nyduschad och ska ta och stoppa in det mesta av det jag bakade i frysen. Vad bakade jag för fint då? Jo. Här ska ni få se:

Aniskammar

Såhär tänkte jag när jag började baka: "Vad fan ska jag med 60 stycken kammar till?" Sen såg jag vilka gulliga små minikammar det blev och då kändes det bättre. Efter att jag smakat på den första sockerdoppade kammen tänkte jag: "Hur fan ska jag kunna hålla mig ifrån att äta upp alla redan ikväll?" Så gott var det. När jag hade friterat 40 stycken till var jag däremot inte alls lika sugen längre. Men efter maten sen ikväll slinker det säkert ner en eller två till. Jag är nog lite för förtjust i friterade saker för mitt eget bästa.

Nu ska jag dricka lite te. Det är så fruktansvärt kallt i våran lägenhet hela tiden. Och jag har fortfarande inte hittat några varma sköna vinterkläder, det är bara glitter och paljetter överallt. Jag antar att man ska frysa i höst.

Yacht - Psycic City

Nu har jag precis kommit hem från Evelina. Ja, det är ju trots allt tisdag och små barn behöver rutiner. Nu vet jag inte riktigt om det är jag eller Evelina som är det lilla barnet, men ni förstår vad jag menar. Men. Innan jag åkte till Evelina åt vi en väldans god middag, en sån där lite höstig en.

Hm. Vad lätt det kändes att skriva receptet, det kändes som att det var svårare när jag lagade det. Mystiskt. Det kan ha varit för att jag var så stressad eftersom jag kom hem från jobbet vid 18 och skulle åka till Evelina vid strax efter sju. Det sistnämnda hanns inte riktigt med om jag ska vara ärlig. Det blev mer framåt halv åtta tiden.

Hos Evelina var vi duktiga och dippade morötter, paprika och gurka istället för chips. Inte ens cola drack vi där vi satt och tittade på Desperate Housewives. Dagens bästa replik kommer ju ändå från Rebecca Logan i Greek: "I care about old people, I watch Desperate Housewives!" Jag grät lite idag när jag tittade på Greek. (okej, jag grät jävligt mycket. det var ju så fint. det var alltså förra veckans avsnitt. jag är lite efter.) Men säg ingenting till Jimmy, då kommer han bara säga att jag är en tönt. Bara för att hans känslor ryms i en tesked. Hmpf.

Nu måste jag duscha. Imorgon börjar skolan igen efter hela två dagars lov. Jag är inte redo. Jag har inte riktigt hunnit tömma hjärnan från den förra kursen ännu ju. Hoppas det rinner ur i duschen.

Egentligen borde jag vara ganska trött nu eftersom jag sovit rätt så dåligt och sedan var uppe klockan sex i morse för att jobba. Men jag känner mig rätt pigg än så länge. Sätter jag mig i tevesoffan är det nog däremot kört. Efter jobbet var jag och Jimmy på lägenhetsvisning. Det var bara en bit därifrån vi bor nu, fast det är en tvåa och ett förstahandskontrakt som står på spel. Tvåan var också en vindsvåning, med en massa konstiga skrymseln och vrår. Jag älskar skrymslen och vrår och konstiga planlösningar. Det känns så gammeldagsigt. Diskmaskin och tvättmaskin ingick i lägenheten också. Nåja, antagligen så får vi den inte men den var himla cool i alla fall.

Efter lägenhetsvisningen gick vi hem och åt någonting som jag från början hittade hos Åsa som har bloggen En Sida Med Mat. Jag gjorde några småändringar och så blev det såhär:

Till och med Jimmy tyckte att det var gott. Han är inte så förtjust i bakpotatis annars. Och just bakad potatis för mig osökt att tänka på ämnet: "Saker som våra föräldrar lurade i oss när vi var små." När jag var liten och föreslog emellanåt att vi skulle äta bakad potatis så sa min mamma oftast nej för att det var så dyrt. DYRT?! Vad är det för himla hittepå? Jag köpte två bakpotatisar för 11 kronor till mig och Jimmy. Är bakpotatisarna dyrare i Dalarna? Eller kan det helt enkelt vara så att min mamma hittade på det där för att hon själv inte är så förtjust i bakad potatis? Jag vet inte. Men jag tycker att hon kunde ha ljugit ihop något bättre än att det var dyrt, det funkar liksom inte att göra plankstek nästan varje fredag och sedan lura i sina barn att det är dyrt med bakad potatis. Jag har ju en helt skev verklighetsuppfattning.

Det här är alltså samma mamma som sa till mig när jag var kanske 5 år att man inte får använda strykjärnet förrän man är 18 år. Sedan när jag var 13-14 år så ändrar hon sig plötsligt och hävdar att hon aldrig sagt det. Men jag minns nog! Ska man ljuga för sina barn får man ju åtminstone se till att ljuga om någonting som man inte kommer att ångra efteråt att man ljugit om. Jag ska lura i mina barn att de är allergiska mot brunsås och pannkakor till exempel.

Dan Auerbach - Heartbroken, In Disrepair

Nu är jag hemma från Tidaholm igen. Jag lärde mig i lördags att man aldrig ska gå på Buttericks på "Halloween". 45 minuter stod jag i kö för att köpa ett paket ballonger. Tydligen var kön på övervåningen dubbelt så lång så jag ska kanske inte klaga. Kom på till sist att jag ju äger ett par lila leggings och ett lila halsband, örhängen och diadem och något svart med färglatt mönster till det så var ju min lila outfit klar. Så då kunde jag åka på Elins 18-årskalas med tema lila.


Eftersom jag är så dålig på att ta kort nuförtiden är det där tyvärr allt jag har att bjuda på. Jag skulle ju ha tagit kort på den lila tårtan också. Och på tal om tårta så när jag och Jimmy gick till Balle och Asper som hade fest (nähä? really?) så borde jag också haft kameran med mig för då hade Balle bakat marängtårta och maränger. Jag är så stolt över honom. Nästan så att jag blir lite rörd faktiskt.

Nu ska jag titta på älsklingen hos Filip & Fredrik. Ja, Foppa alltså. Vi har en speciell connection han och jag. Den går mest ut på att jag är konstig och springer runt i hemgjorda t-shirtar och Desireé-gjorda mössor som det står Foppa på. Te ska jag dricka också. Jag fick en gigantisk påse med Citron&Yoghurt-te av svärmor. Det är världens godaste te. Jag tycker synd om alla som aldrig smakat det. Mmm. Te.