Perfekta Prinsessan Pernilla

Jag lever. Och mår bra. Eller ja, trött som en gnu är jag ju men det är självförvållat är jag rädd. Jag har haft Sandylicious och Hanna på besök från Falun i helgen så blogg har inte varit prio 1 som ni förstår. En himla trevlig helg har det varit med god mat, cider & mojitos, Sticky Fingers, mysiga fikastunder, pingvintittning i Slottsskogen, Gretas, kall korv, allsång på McDonalds, skön(?)sång på bussar, dålig humor, shopping och allt annat som hör till. Men eftersom en bild säger mer än 1000 ord, och jag inte orkar skriva för jag är så trött så bjussar jag lite bilder istället.


Ungefär så var det. Sandy har hittat sitt kall i livet nu och ska bli faghag. Jag har aldrig sett någon dra till sig så många gaykillar som hon gjorde på Gretas i går. De riktigt köade till henne. Själv är jag mer ouppfostrad och sitter och råglor på folk som käkar. "Jag såg att du tittade på mig!"

Jag: "Vi åkte med Håkan Hellström idag!"
Jimmy: "Jo tjena, i så fall hade inte du varit såhär lugn!"
Jag: "Men det är sant! Hanna, vem åkte vi med idag?"
Hanna: "Håkan Hellström!"
Jimmy: "Haha, jojo... Säkert."
Balle: "Pratade ni med honom?"
Jag: "Nej, jag såg inte ens att det var han först, det var Sandra som såg det och då blev jag mest glad och sa att jag alltid velat åka med honom... Och först ville han inte släppa på oss, men sen så."
Jimmy: "Skulle han också till Slottsskogen?"
Jag: "Nej, han skulle till Kortedala."
Balle: "Hur vet ni det?"
Jag: "Det stod på honom!"
Balle: "Jag orkar inte prata med er mer nu..."
Jimmy: "Aaahaaa!"
Det roliga var att Balle aldrig fattade. Jimmy förstod ju till sist. Evelina var inte så rolig för hon förstod direkt när jag sa det. Och Balle, han förstod aldrig. Det är ju så att spårvagnarna har namn efter olika kända Göteborgsprofiler, och i lördags åkte vi med den som heter Håkan Hellström.

- Vad heter du?
- Shervin!
- Va?
- Shervin. Sher v-i-n, som det du drack ikväll!

"Det känns som att ni är med i nåt sånt där teveprogram med lantisar som åker in till storstan för att festa, var är kamerorna?"

-Kan inte jag få en puss?
-Nej!
-Men snälla?
-De enda jag vill pussa är min pojkvän och Håkan Hellström!
-Men jag är kompis med Håkan Hellströms kusin!
Som jag pussade honom sen! Inte. Men det var ju ett bra försök från killens sida. Fredrik med E.

Nu väntar duschen och lite läxläsning innan det är dags att sova. Förresten träffade vi Kissie igår. Hon ser sjukt annorlunda ut i verkligheten i jämförelse med sina retuscherade bilder. Hon är egentligen en kille, med glasögon, stubb, rakat hår, ganska kort som påstår att han är från Stockholm fast han är från Strömstad. Men han erkände att han var Kissie när jag frågade. Det var starkt tycker jag, att stå för att man retuscherar sina bilder så mycket. Egentligen var han nog mest rädd efter att Sandra berättat att hennes pappa var hennes bror, och jag sagt att mina föräldrar var kusiner och att de gift sig med varandra för att det nedärvda naziguldet inte skulle hamna i orätta händer, vi gör ju så inom adeln. Sen ville jag betala in mig med en guldtacka, men de tog tydligen bara kontanter. Typiskt.