Starta paniken!

Nu har jag packat klart. Tror jag. Det känns som att någonting fattas. Kanske för att jag fick lov att minska 5 par skor till 3. Stackars Jimmy kommer nog att bli tokig på mig snart. Stackars hela allmänheten kommer nog att bli det. Men jag kan verkligen inte med när inte allting matchar. Jag kan inte med människor som har omatchande kläder. Ännu mindre kan jag med att själv ha på mig kläder som inte matchar. JA, JAG VET! Jag ska sluta. Jag ska ge mig nu. Jag ska acceptera att man inte kan ta med sig hela garderoben utan att det är som det är. Och så ska jag nog kanske köpa lite mer basplagg. Ett par vita och ett par svarta skor kanske. Istället för massor av röda eller rosa eller prickiga eller. Ja. Ni vet. Fan, vad jag modebloggischar nuförtiden. Stön.

Nu ska jag krypa till sängs och lugna ner mig. Jag saknar Jimmy. Fast så får man inte heller säga. Eller jo. Det får man fanimej. Man får faktiskt det, sådeså. Man får vara glad när man är lyckligare än man någonsin varit. Man får vara lycklig när man träffat någon som får en att skratta tills magen värker och tårarna rinner. Man får vara lycklig att man gått från supermegabitter überdeprimerad till överlycklig pirr-i-magen kär och galen. Jag får vara sprallig, fnittrig och MIG SJÄLV! Det är det bästa av allt. Aah. Jag älskar den där lilla Moderaten. Haha.

Sova var det ja. Det är ansträngande att hänga med Ryska Vodkan-Evelina så det är bäst att jag är utvilad när jag anländer till Örebro. För jag lär ju knappast vara det när jag åker därifrån. Haha. SNAPE, SNAPE, SEVERUS SNAPE! Vi ska festa för oss själva. Det är vi bra på. Så länge jag har vodkan klarar jag mig, som vi brukar säga!

The Hives - You Got It All... Wrong

Packa pappas kappsäck.

Imorgon åker jag till Örebro för att fira Valborg med Evelina och resten. Det blir grillning, pizza, passõa, silverminkar och massa skoj! Som vanligt. Nu är det mest panik över att jag inte har någon väska att packa i för den ska Pippen ha med sig till Rhodos. Jaha. Om det nu vore så att jag bara skulle till Örebro och fira Valborg hade det ju varit okej, men nu är det så att på torsdag (eller fredag beroende på dagsformen) så åker jag vidare till Falköping. Så jag blir ju borta några dagar. Hur packar man då i en pytteliten pytteväska?

Annars har dagen bestått av jobb och sedan beställningskväll hos Jen. Vi beställde kläder från USA. Det var ett himla pysslande. Ätande. Och ytterligare bevis på att Desireé är kleptoman. "Min moral är inte så hög!" Som hon själv sa. No shit?! Det hade vi ingen aning om. Men det får jag inte skriva i min blogg. Eller så var det något annat som jag inte fick skriva. Men det skriver jag ju inte. Hoho. Däremot kan jag skriva att mitt ex inte längre kallas för mitt ex, utan för Desireés ligg. Det är mycket roligare. Och så är han ju en sån snäll, trevlig och pålitlig kille dessutom!

Nu måste jag fortsätta att försöka packa. Och göra något åt min enorma huvudvärk. Och låtsas städa biblioteket. Faaan, vad skönt det ska bli att åka bort. Sen när jag kommer hem har föräldrarna åkt till Rhodos i 2 veckor. Jag ska njuta av varenda sekund. Sjukligt less på att bo hemma för tillfället. Mot resväskan!

Var är min Hot Chipotle?

Det är nog bara jag i hela världen som inte har sett den reklamen. Men det hindrar ju mig inte från att säga så ibland. Vidare så har jag en klockren idé om hur den här bloggen ska utvecklas. Jag ska döpa om den till BrunettNilla.com. Snacka om kontrasternas kontrast.

Där Blondinbella är med i MUF är jag med i Ung Vänster. (Nu ljög jag, det är jag inte, men jag röstade iaf på Vänsterpartiet.) Blondinbella bor i Sthlms innerstad, jag bor i en liten by med 750 invånare i Dalarna. Blondinbella har ingen aning om hur man lagar mat, jag lagar mat mest hela tiden. Blondinbella har fått allting hon pekat på sen den dagen hon föddes, jag har inte fått ett öre av mina föräldrar sen jag fyllde 12 och fick börja betala allting själv. (Including kläder, trumpetlektioner, böcker, skolutflykter.) Hm. Nej. Jag tror inte heller att det kommer att lyckas. Konstigt nog, för man tycker ju att fler människor borde kunna relatera till en vikariande dagisfröken som pluggar upp sina askassa gymnasiebetyg än en bortskämd 17-åring som tycker att det är så charmigt att deras städerska är JÄTTEGAMMAL och har gammeldags kläder på sig?

Men JA, JAG VET! Medmänsklighet är inte inne på 2000-talet. Nu gäller det att vara rik, smal, snygg och ha rätt kläder. Gärna sönderstressad också, men inte så att du blir sjukskriven. För sjuka, handikappade och arbetslösa bryr vi oss inte så mycket om 2008. Varför ska man överhuvudtaget bry sig om såna som aldrig varit på tennisveckan i Båstad? Det har jag alltid undrat.

Queen - Play The Game

Hoppa om du hånglat med Eddie Läck!

Aah. Vilken kanonhelg. Ska det fortsätta såhär hela sommaren så får vi bästa sommaren någonsin! Helt underbart. Mest för att jag varit fin i kanten och bara druckit 3-4 cider per kväll, så jag har inte ens varit bakis. Dessutom har vädret varit helt okej, inte lika fint som under veckan, men helt okej. Ännu bättre är ju att det bara är 2 dagar tills det blir "helg" igen. Hur ska jag ens hinna återhämta mig?

I fredags skulle det ha blivit Klubb Phone Me. Men det var fullt därinne så det blev Marrre istället. Där jag och Hanna dansade bugg som galningar och minsann blev det inte en liten foxtrot (läs: Pusskalas) med Jimmy också. Innan vi hamnade på Marianne's var det förfest hos Hanna. Hanna drack drinkar med saltlakrits-fiskar i och jag var mest rockig i Danko Jones tischa och nätstrumpbyxor. Vad gör man inte för att få Jimmy att bryta sitt kyskhets-löfte? Haha. Marianne's var roligt då vi för första gången på länge fick vara lammkött. Där fann dock gott om karlar som gärna velat bli våra Sugar-Grandpa's. Sen att Mattias spillde ut en halv Gin&Tonic på mig är ju en annan historia.

I lördags tog vi en shopping-spree på Lager157. Jag fick en prickig klänning av Jimmy. Den är fin. Plus att jag har en jättefin prickig klänning på mig. Och en på väg hem på posten från Haléns. Och en till som ska beställas imorgon. Som jag sa till Hanna: "En prickig klänning gör ingen sommar!" Fyra däremot! Eller fler, jag kan säker ha glömt bort någon som jag äger redan. (Förlåt Evelina, jag fick lov. Hoho.) Nu måste jag bara hitta ett par skor att matcha med klänningen jag fick i lördags. Undrar vem av mina kompisar Jimmy har legat med eftersom jag fick en klänning? SPEAK UP!

På kvällen drog jag med mig alla grabbarna, dvs. Jimmy, Freddie och Jocke, till Sandylicious där det vankades grillkväll på balkongen. Sandy och Hanna skötte grillningen medan grabbarna drack öl. Själv fick jag äran att skära fetaost. Mest lekte jag med Foppa-hatten förstås, eftersom jag hade Foppa-tröjan på mig. Sen kom Ceebs och Ante (Böööteee) också till Sandy och vi körde mest referenshumor hela tiden. Jag och Ceebs kan bara sån humor. Vi tycker inte om andra människor, det är därför vi mest är interna hela tiden.

För att ta igen att vi var lammkött i fredags fick vi lov att gå till Etage och vara gammeltackor. Eller så var det för Etage är bäst att tokdansa på. Och vem är där om inte EDDIE LÄCK?! Woohoo. Jag var alldeles svettig resten av kvällen sen. Eller så har jag kommit i klimakteriet. Jag var förstås alldeles till mig över att Eddie Läck var där, det var inte alls så att jag gjorde en jättestor grej av det bara för att jävlas med Jimmy. Oh nej. Inte jag inte. Det blev mest tokdans, där Jocke vann galnast på dansgolvet. Sandy hittade som vanligt någon att battla med och grabbarna intog stången. Jag hade Sågmyra-kram med Denise och Hyllan och shakade ass med Hanna.

Roligast under kvällen var åtminstone den här dialogen inne på tjejtoan då en tjej kommer in helt hysterisk.
Tjej #1: "HALLÅ! JAG HAR HÅNGLAT MED EDDIE LÄCK!"
Tjej #2: "Det var väl ingenting, jag har hånglat med målvakten i Leksands IF!"
Tjej #3: "Men idioter, det är ju samma person! Och honom har jag också hånglat med..."
Tjej #4: "Han försökte hångla med mig också, men jag gick därifrån för han var så sluskig!"
Man kanske skulle gjort ett försök att hångla med honom i alla fall? Han verkar ju inte vara så kräsen. Lilla Eddie. Mitt hjärta är krossat. Haha.

Nu ska jag äta chips och vara lite tjock. Det stod i någon reklam här på blogg.se att jag redan är bikini-klar så det är väl bara att skyffla på då. Dessutom har Jimmy sagt att om jag någonsin får lov att byta storlek (vare sig det är uppåt eller neråt) så är det tack och hej. Så då måste jag ju hålla formen. CHIPS BYGGDE DENNA KROPP!

Förresten: Björn Gustafsson till Peace&Love. Aah. Snuttegull.

Sugarplum Fairy - Sensation

Hallelulja moment!

Idag lyckades jag flirta till mig ett G i geografi B fast jag inte orkade göra det där sista provet. Jag tror läraren tyckte lite synd om mig när jag berättade om hur jobbigt det är att behöva plugga geografi för att bli konditor. Så nu har jag det där G't. Känns väldigt, väldigt, väldigt, väldigt, väldigt bra!

Något som känns mindre bra är att Jimmys tåg är försenat så han kommer inte förrän 20.30, det blir jävligt stressigt med tanke på att han ska till Sågmyra och sen ska vi tillbaka till stan och så förfesta och sen gå ut. Men men. Det löser sig. Man ska inte stressa, då får man ont i magen. Det är bättre att ta det som det kommer.

Vilket vi har gjort under resten av dagen. Och med VI menar jag förstås jag och Märta. Vi har ätit kakor och druckit saft. Tagit en finpromenad med parasoller och röda klackskor. Ätit jordgubbar. Legat i hängmattan. Jag gillar att min bästa kompis är 5 år gammal. Ännu mer gillar jag hennes konstiga lekar och roliga kommentarer. Mest gillar jag när hon smörjer in magen med solskyddsfaktor 40 trots att hon har t-shirt på sig.

Nu ska jag ut i solen en stund till. Johnen är här och tvättar också för de kaklar om sin tvättstuga. Haha. Sågmyra - en enda stor familj. Sen blir det duschen, outfits-letande, äta och så åka in till stan för att gå på Klubb Phone Me. Fan, vad underbart livet kan vara. Jag blir alldeles studsig i magen!

Håkan Hellström - Himmel Blå, Himmel Blå

för att fräknarna på min näsa och mina armar tyder på att det nalkas sommar.

En fin bit.


Jaaa. Jag vet att den är gammal. Men jag tycker ändå att det är en fin bit. Man blir vårglad i magen av den.

En våt dröm.

image97

Jag är ju inte tjejen som är sådär speciellt förtjust i skor. Har aldrig förstått det där med de flesta tjejers fetisch för skor och handväskor. (Om Jimmy läste det här skulle han anklaga mig för att vara mytoman för han tycker att jag har galet mycket skor. Men han håller ju på Leksand också, så vad vet han om vad som är mycket och lite?) Nåja. De här skorna är i alla fall en våt dröm jag haft i några månader. De är dock en aning för dyra för min lön så de får nog fortsätta att vara ett vackert minne av någonting som aldrig kommer att hända. Men guuuu' va' fina de skulle vara tillsammans med den där klänningen på det där bröllopet. Ja jävlar ja.

Marit Bergman - Let's Just Fall In Love

Dagens Märta.

Jag: "Ta på dig dina fleecebyxor nu Märta, det är inte så varmt ute!"
Märta: "Men jag vill inte ha dem!"
Jag: "Joo, ta på dig fleecebyxorna nu!"
Märta: "Men jag ser så fånig ut i dem, liksom... ISHOCKEY-ÄCKLIG!"

Ishockey-äcklig? Det kan vara världens bästa ord. Jag ska börja använda det jämt. Ishockey-äcklig. Det hörs ju själv, vem fan vill vara ishockey-äcklig? Alla som har luktat i en hockeybag förstår vad jag menar. Det går att använda till allting. Mat som är ishockey-äcklig är till exempel pannkaka, räkor, pölsa. Om man är riktigt jävla bakis och känner sig hur skabbig som helst, då är man ishockey-äcklig. Märta, hon är fanimej inte dum hon.

The Feeling - Sewn

Jaa, fan vad grillat!

Jag och Sandylicious har bestämt att vi ska grilla på lördag. Fan, vad grillat. Man måste ta med eget kött. Snålt tycker jag, Sandy är ju student! Hon borde ha råd att bjuda alla gästerna på oxfilé. Allra minst! Eller kanske inte. Jag tror faktiskt att vi kan fixa att ta med oss eget kött. Och med vi så menar jag förstås jag och Jimmy. Jag ska aldrig mer prata om mig själv i singular. Från och med nu är det VI. Gud, så romantiskt.

Nej. Vi är inte så romantiska av oss. Och jag gillar det. För det är tröttsamt med par som tror att de själva är gulligast i världen och klänger på varandra hela tiden. Som det där paret som var med när jag åt julbord i vintras, de satt och hånglade vid matbordet. OH, vad de tyckte att de var söta. Det tyckte inte jag. Jag tyckte att de var äckliga. Jag tycker inte ens att sånt är gulligt nu, fastän jag är alldeles galet kär själv. Jag kanske har blivit för gammal. Eller så är jag bara bitter för att jag bara får träffa min man på helgerna. Fast jag klänger inte ens på honom då. Bara när vi sover. Då är jag klängig som fan. Stackars Jimmy.

I helgen ska jag nog vara skitklängig på honom hela tiden. Och tycka att vi är jättesöta ihop. Sitta i hans knä och sliska mig hela fredagen och hela lördagen. Slisk slisk. Anna har sagt att man får sliska sig när man är nykära. Nu ska VI sova. Jag och mitt lilla vattensvin. Hihi. Gud vad gulligt att jag kallar honom för vattensvin. Snuttepluttesnuttegullgosegos! Vi är ju bara för charmiga!


Det måste vara nåt fel på er.

Jag är på jätteglatt humör. Det känns skönt för det var några dagar sen sist. Men nu är jag peppad som en gnu på livet igen. Yes yes oh yay! Solen skiner. (Jocke, SOLEN SKINER!) Och jag har fixat massa vuxengrejer idag. Det känns bra. Det enda som stör mig är att alla är så jävla dumma i huvudet. Men det var ju ingenting nytt förstås. Jag blir så less. Fast det blir jag ju inte, eftersom jag är på glatt humör. Jag blir bara lite paff. Men nu ignorerar jag det. Jag tänker ignorera alla som är dumma i huvudet. HA! HA! HA! Så. Ni är satta på ignore. Byebye.

The Smiths - Panic

Dagens Märta #2.

Innan lunchen idag på dagis var vi och lekte vid en bäck, där barnen samlade grodyngel bland annat.
Jag: "Kom nu Märta, vi ska gå och äta mat!"
Märta: "Jag har inte tid, jag måste fånga en abborre först!"
Jag: "Men vi kan gå tillbaka hit imorgon så kan du fånga en abborre då!"
Märta: "Jag har inte tid imorgon, jag ska till dagis då!"
Jag: "Du är på dagis..?"
Märta: "... Jaha."

Dagens Märta.

Märta: "Jag hör inte hemma här..."
Jag: "Va?"
Märta: "På dagis. Jag hör inte hemma på dagis, jag trivs inte här!"
Linnea: "Trivs du hemma hos Pernilla?"
Märta: "Jaa! Där får man kakor!"

Undrar varför alla barn har den bilden av mig? Det är samma sak med Pippen. Så fort han ser mig säger han: "Fika?" Och så fort vi går utanför dörren börjar han dra i mig mot grinden och säger: "Köpa godis!" Fast det roliga med Pippen är dock att han inte ens är särskilt förtjust i godis. Han tycker om att lägga det i godispåsen, men sen äter han aldrig upp det. Oftast bjuder han bara bort allting. Kiwi däremot. Det är han galen i.

Nu har jag ätit lasagne och vitlöksbröd så nu är jag nöjd. Dessutom har jag lyssnat igenom alla Håkans skivor med öppet fönster. Det är sommar det. Störa grannarna med Håkan Hellström. Nu ska jag borsta tänderna och sen sova lite. Skälla på mig själv lite för att jag är så dum att jag tror att det räcker med att vara kära i varandra. Gud så naivt. Fortfarande en hopplös romantiker.

Håkan Hellström - Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg

Åh, vad härligt det dammar.

Nu har jag bestämt mig för att sluta stressa och istället för att fokusera på allt jag inte hinner med tänka på allt jag gör under en dag istället. Idag har jag till exempel jobbat 8½ timme, promenerat 1 timme och tvättat. Det är bra gjort det. Min rygg gör fortfarande rätt så ont, men jag knarkar voltaren och vägrar bära barn på jobbet. Att jag sedan fick lov att bära på Elias som är typ störst av alla är ju en annan historia. Whipped, whipped, whipped.

Annars är jag hungrig som en gnu och vill ha lasagne. Det har jag velat sen i söndags när bakfyllan började släppa. Lasagne, en god sallad och vitlöksbröd. Mmm... Donuts. Och som vanligt när solen skiner och det börjar vankas vår så får jag Englands-längtan. Någon som är sugen på en lång-weekend till London och kanske någon dag i Brighton? Isåfall vet ni var jag finns. Cheers.

Jack Johnson - Better Together

Kompis, det går bra nu.

Bättre åtminstone. Magen gör fortfarande ont men i ryggen har det släppt. Eller bedövats av Voltaren och Ipren. Jag ska sova bort det sista så orkar jag jobba imorgon. "Du borde ta tag i ditt liv!" Säger min mamma och det säger en hel del om hur lite hon vet vad jag gör. Och hur lite hon vet om hur det faktiskt är i samhället idag. Med ta tag i sitt liv menar min mamma; Skaffa körkort och ett jobb. Hon tror att det bara är att gå in varsomhelst och säga att man vill ha jobb där så praktiskt taget kastar folk arbetsmöjligheter på en. Jag bet ihop och svalde alla sarkastiska svar och orkade inte säga någonting alls om allting som jag faktiskt gör. Att jag faktiskt tar tag i mitt liv. Att det är det enda jag gjort de senaste 2 åren. Tänk vad roligt det skulle vara med en mamma som sa: "Du borde passa på att njuta av ditt liv!"

Kvällen har annars bestått av lite lägenhetsbestyr med Evelina och Jolin. Det känns skönt åtminstone, att vi faktiskt har en lägenhet som är våran om vi vill ha den. Vi får väl se. Jag och Evelina väntar förstås fortfarande på våran fina fyra på avenyn med jacuzzi, inglasad balkong, diskmaskin, tvättmaskin och golvvärme. Jag vill flytta nu. Bye bye Falun och knappt åka hem över jul. Nopp. För jag ska TRIVAS SÅ BRA I MIN LÄGENHET att jag aldrig går utanför dörren. Sådeså.

Nu blir det duschen och sen sängen. Och snart är det fredag. Snartsnartsnart.

Mollys Gusher - Indestructible

Hög på Voltaren.

Jag har så sjukt ont i ryggen och magen. När jag skulle gå till jobbet i morse tog det mig 30 minuter att gå 50 meter för jag fick lov att stanna och sätta mig ner hela tiden och gråta lite. Efter 50 meter kom Conny (inte Storebrorsan utan vaktis på dagis) och sa åt mig att gå hem. Två sekunder senare kom granntanten på 70+ och hade tittat på mig under hela tiden och ville hjälpa mig hem. Hon är nog fortfarande lite orolig för mig sen hon hittade mig liggandes i en ispöl med ett brutet ben för 10 år sen. Nu är jag hög på Voltaren T. Att sitta ner går bra, men att stå upp eller ligga ner gör så ont att det knappt är på riktigt. Undrar vad det är för fel? Undrar varför jag är sjuk jämt nuförtiden? Undrar om jag kanske borde chilla lite?

Min mor vill skjutsa mig till akuten. Men jag knarkar vidare på värktabletter och hoppas det går över tills imorgon. Det känns bättre nu i alla fall än vad det gjorde i morse. Jag är trött på att vara sjuk och stressad hela tiden. Jag vill ha det som... I lördags. I lördags när solen sken och det var så varmt att jag fick lov att byta om till kjol och linne. Så satt jag och Jimmy i varsin solstol och hade det rätt så ultimat faktiskt. Han med en öl och jag med en drink. Så vill jag ha det. Men men. Rygg- och magvärk fungerar väl också. Så länge jag sitter ner åtminstone.

Amanda Jenssen - Amarula Tree

för att de spelar den på P3 Svea just nu. och så är hon ju rätt söt också.


Denna dagen, ett liv.

Jag ska sluta blogga och använda min författartalang till någonting vettigt istället. Verkligen ta tag i min roman. På riktigt. Inte sitta och vräka ur mig massa onödigt nonsens på en blogg som ändå ingen läser. Och så ska jag bli nykterist. Det var åtminstone planen när jag vaknade i morse. Nu är planen mer att jag inte ska dricka så mycket. På valborg ska jag dricka. Och på Peace&Love. Men sen får det nog vara bra.

Jag åkte till Falköping i fredags, fastän det inte var tänkt så. Men mina snälla arbetskamrater tyckte synd om mig och lät mig sluta tidigare för att jag skulle få åka till Jimmy. Såhär många av mina kompisar har hört av sig till mig i helgen och frågat om vi ska hitta på någonting eftersom alla trodde att jag skulle vara hemma: Ehm. Ingen. Nej. Jag är inte heller förvånad. Jag är ganska van. Jag låtsas att det är för att alla mina kompisar tror att jag är med några andra av mina kompisar eftersom jag har så mycket kompisar. Höhö. Inte ens jag själv tror på det längre.

Nåja. Igår var jag i alla fall jättefull. I Tiahôlm. Tidaholm alltså. Hihi, tänk vad roligt det skulle vara om Tida på dagis gifter sig med någon som heter Holm. Hoho. Jag satte i mig en massa vodka och tyckte inte alls själv att jag var full. Sen att jag ramlade runt på golvet och inte fick på mig skorna är en annan historia. Och att jag fick lov att titta med ett öga i taget för att inte se dubbelt. Plus att jag gjorde mig ovän med halva förfesten genom att skrika ut mitt hat gentemot Maja i The Sounds, och The Sounds överhuvudtaget. Sen ramlade jag in hemma hos min svärmor och sa att jag är minsann inte ett full dugg! När jag sedan mitt i natten skulle gå och dricka vatten, hittade jag inte dörren utan stod och tryckte på någonting som jag trodde var dörren men som inte gick att öppna. När Jimmy tände lampan visade det sig att jag stod och tryckte mig mot en helfigursspegel. Full? Jag? Nejdå.

Kanske är det då förståeligt att Jimmy där på förfesten sa att vi skulle minsann inte alls gå till Parken utan gå hem och sova. Fastän jag försökte övertala honom att jag inte alls var så full. "Nej, Pernilla, vi ska gå hem nu!" Sa Jimmy bestämt. Någonstans där blev jag livrädd för jag är van vid att varje gång jag råkar bli lite för full så slutar det med skrik, bråk och tårar. Jag är van vid att när jag är full få höra alla möjliga okvädesord om hur äcklig jag är och att jag borde dra åt helvete. Så jag började såklart störtgrina och stackars Jimmy förstår ingenting. Jag hatar att han ska behöva stå ut med mina issues över det är puckot till ex jag har. Så när jag istället för att få bannor och skit får kramar och omtänksamhet börjar jag gråta ännu mer. Ska det behöva vara så illa att man börjar gråta av förvåning när någon är snäll mot en? Jag är fortfarande så ovan med att det kan vara såhär bra att jag måste stanna upp ibland och inse att... Ja, det är faktiskt på riktigt.

Idag har jag däremot mått mindre bra. Och Jimmy har bara skrattat åt mig där jag gått och tyckt synd om mig själv. Jag ska i alla fall bli nykterist. Åtminstone 3 helger i månaden. Fastän det är Klubb Phone Me på fredag och Jimmy, Freddie och Snutte-Patte kommer upp och det brukar vara de enda gångerna det är roligt att gå ut i Falun. Ut ska jag förstås. Men nykter ska jag vara. Och så ska jag sluta blogga. Och börja äta efter GI-metoden. Okej. Det sista var lögn. Det mellersta kan bli sanning, jag vet inte riktigt. Det enda jag vet är att jag ska duscha nu.

Thank you for listening, over and out.

En dagens dagis.

Fast den är från igår, men då glömde jag bort den.

Theo, 2 år, efter maten: "Tack tack!"
Axel, 3 år: "Han pratar som en människa!"
Jag: "Han är en människa..."
Axel: "Ja... En VÄLDIGT liten människa..."

Jag kanske borde döpa om den här bloggen till dagisbloggen.se. Istället för Konsumbloggen. You know.

Björk - It's Oh So Quiet

Upp och hoppa alla bagarbarn!

Ah. Ledig dag. Ledig dag och solen skiner. Jag hade världens drömläge när jag vaknade i morse. Jag började dagen med en 45 minuters joggisch. Den var mindre bra. Jag är fortfarande alldeles förkyld för att jogga. Och har så varit i 3 månader, det känns lite surt. Snoret rann som ur en vattenkran och halsen gjorde ont som ett brutet ben. Jag ska nog hålla mig till promenader i några dagar till så att inte förkylningen kommer tillbaka med full kraft igen.

Sen for jag in till staden för att möta Ceebs och Sandylicious. Så stötte jag ihop med Hanna av en slump och så hängde vi runt i solen. En sån där dag som jag längtat efter. En sån där dag på en bänk i solskenet med varsin glass i handen. Fast jag hade ingen glass. Jag köpte en baguette senare istället. Och en sjukt god chokladgodis. Mjau. Sandy hade kjol, fast det var kjolfria dagen. Hanna har fått en passion för färgglada skor, därför hade hon idag ett par bruna. Och Ceebs har fått åldersdiabetes och är törstig hela tiden. Så det var vår i luften helt enkelt. Vi ska ha picknickar. Och grillfester. Och mysiga kvällar på Rådhusgården. Rådhusgården är det enda trevliga utestället som finns i Falun. Där är det alltid trevlig stämning.

När jag kom hem blev jag våldgästad av Märta och Alva. Storebror var hemma och hälsade på så det blev ett himla liv. Han har aldrig träffat dem förut men Märta hade redan efter en halvtimme bestämt sig för att hon ska flytta hem till Storebror och sova i hans säng. Så bakade vi vaniljbullar. Märta åt degen och Alva kladdade med den. Själv fick jag ha hand om att ha i ingredienserna och försöka se till så att det inte var mjöl över hela köket. Det blev det dock ändå. Bullarna blev åtminstone väldigt goda. Även fast Märta bara åt vaniljkrämen i sina bullar. Lediga dagar finns nog inte i min värld så länge jag har de där som grannar. Tur att de är söta åtminstone.

Nu har jag körkortsångest. Nu ska jag sluta ha körkortsångest. Blä. Jag hatar att köra bil. Alla som säger att det blir roligare när man börjar köra på körskolan ljuger. Alla som säger att halkbanan är skitrolig ljuger. Varför ljuger alla som mycket om körkorts-grejer? Kan de inte bara vara ärliga? "Att köra bil är jävligt tråkigt men det är ett nödvändigt ont med körkort!" Så slipper man ens tro att det ska bli roligt. För det är inte roligt. Inte någonstans. Sådeså. Dyrt är det också. Jävla horerier.

Sovdags nu kanske så jag orkar jobba imorgon. Ska tydligen få äran att vara på den jobbiga avdelningen. Woohoo. Tur att det är fredag åtminstone, då är många barn lediga. Från och med idag ska jag sluta använda foundation. Spännande va? Jag som precis hade börjat också. Men nu slutar jag igen. Smink är inte min grej.

The Pipettes - ABC

På en pytteliten bostadsyta!

Idag har jag hållt i världens minsta bebis. En 7 veckor gammal liten, liten en. För tidigt född var han också, vilket såklart gjorde honom ännu mindre. Huvudet var ungefär som min knytnäve. Jag har aldrig sett nåt så litet förut, jag var i chock! Jag som brukar tycka att 1-åringarna på dagis är små, men de är ju jättar i jämförelse med den där lilla smörbyttan. Hur kan man vara så liten? Snacka om att man som mamma måste vara konstant orolig.

I natt drömde jag dessutom att jag var gravid. Bebisen skulle komma alldeles snart och jag hade precis upptäckt det. Jag fick världens panik för Jimmy vill ju inte ha barn på många år. Sen tänkte jag ett steg längre och insåg att om bebisen kommer vilken dag som helst så är det nog inte ens Jimmys bebis utan... Ja. Någon annans. Då fick jag ännu mer panik. Sen vaknade jag och fick lov att känna efter om jag inte var gravid på riktigt. Det är jag inte. Tror jag.

Det är bara för att jag träffade Yoshis mamma igår som det blev så mycket graviditets-tänk. Ja, det är ju alltså Yoshi som ska ha bebis. Inte hennes mamma. Men eftersom Yoshi bor i Norge så får jag prata med hennes mamma om Yoshis graviditet istället. Jag har nog inte riktigt fattat ännu att Yoshis graviditet kommer att leda till en bebis. Är vi vuxna nu alltså? Det är vi nog. Med Yoshis bebis och Maddyns bröllop så får jag nog helt enkelt bita i det sura äpplet och inse att vi faktiskt är vuxna. Jag vill också ha bebis och bröllop. (But don't tell Jimpan.)

Mando Diao - Amsterdam

På semester älskling.

Jag väntar på Jocke för idag ska vi se på Sunes Sommar. Aladdin-citaten börjar ta slut så vi måste se en ny film nu. Annars är jag mest trött i fötterna och glad för att solen skiner. Hoppas den fortsätter med det imorgon också. Jag går på Ipren och KanJang och vill inte ens veta hur jag skulle må om jag inte var fullproppad med sånt.

Förövrigt har jag blivit erbjuden två jobb idag. Ett i Falun och ett i Leksand. Jag sa ja till det i Falun och har nu bestämt mig för att flytta in i en pytteliten etta som jag ska betala 10 000 i månaden för och så ska jag leva för att gå på Harry's på juldagen och börja lyssna på Timbaland och Justin Timberlake.  Nu ljög jag. Nähä? Joho. Det gjorde jag faktiskt. Jag sa nej till båda jobben. Men om någon känner för att bli dagisfröken i Tällberg eller städa trapphus i Falun så finns det åtminstone lediga tjänster.

Dodgy - Staying Out For The Summer

Den tar slut från kyss till kyss.


För att det har varit en riktigt jobbig dag. Och trött och slutkörd som jag är så börjar jag självklart tjafsa med världens bästa om någonting som inte är någonting alls. Inte ens Håkan tröstade när det var som värst. Nu är jag mest trött och inte alls så arg/ledsen längre. Och kanske är det inte världens bästa idé att lyssna på Kärlek Är Ett Brev Skickat Tusen Gånger när man redan är ledsen. Den slår fanimej Brännö Serenad till och med. Tror jag. Fin är den i alla fall. Och tårarna är aldrig långt borta.

Rutschkana of love!

Väääldigt trötta fötter. Väääldigt trött Pernilla. 9 - 18 idag och barnen var i sitt esse. Jag var i mitt o-esse. Kände mest att "nu vet jag åtminstone vad jag INTE ska jobba med." Det har jag visserligen vetat ett tag. Men vissa dagar blir man extra påmind. 3 dagar kvar till helg. Bara 24 arbetstimmar. Undrar om mina fötter kommer att klara av det?

Igår när jag satt på bussen hem från Falun skrev jag ett sms till Jimmy och frågade varför han inte hört av sig och undrat vart jag varit hela kvällen. Jag kunde ju faktiskt ha blivit våldtagen och mördad och så har han inte ens en aning om vart jag är. Klockan var faktiskt närmare elva vid det här laget. Jag fick svaret: "Jag tänkte bara att du antagligen bakade en kaka eller lekte med Märta." Är det allt jag gör? Bakar kakor och leker med Märta? Ja. Tamejfan. Det är nog faktiskt sant.

Förra veckan var Märta jättearg när hon inte fick gå till dagis för att hon hade feber. Anledningen till att det var så viktigt att gå till dagis var att hon ville se mig i min röda tunika med svarta knappar. Dessutom har hon gått runt och berättat för alla att man inte får ha vitt, svart eller rött på sig på bröllop. Och så letar hon febrilt efter en klänning som hon ska ha på sig när hon blir bjuden på bröllop när hon blir stor. Jag undrar vem det är som lurar i henne alla dumheter? *vissel vissel*

Nu ska jag dricka te och titta på Andra Avenyn. Min hals gör ont igen. Måste vara någon klamydia-smitta från Jenny eller Desireé. Hoho. Glömde jag att berätta att vi hade trekant till efterätt igår?

Lily Allen - Alfie

Duracell-kanin på speed.

Just nu känner jag mig som en sån. Det är 3 stycken av den ordinarie personalen på dagis som är sjuka, och en som är på semester. Och det finns EN vikarie på det där stället. Den vikarien råkar vara jag. Man kan inte tro att jag är vikarie eftersom jag är där oftare än de flesta ordinarie, men jag råkar faktiskt vara det. Den galna vikarien som på fritiden har sjukt mycket saker att ta tid i. Saker som måste göras dagtid. Saker som inte hinns med för att det måste arbetas hela tiden. Jag är rätt så mycket uppe i varv just nu.

Kvällen har i alla fall tillbringats hemma hos Des. Hon bjöd på råttor. Eller hundbajs. Eller så var det någon bosnisk maträtt som faktiskt var jättegod även fast råttorna/bajskorvarna såg lite läskiga ut. Och även fastän Jen inte kan vakta pitabröd. Haha. Nåja. Huvudsaken är att det blev gott, och det blev det! Jenny drack urin som hon hämtat ur Desireés kateter. Desireé har mandelkubb i frysen, kan man bli mer pensionär än så? Jag tänker inte åka på Way Out West om inte Jen åker på Hultsfred. På tal om pensionärer och mandelkubb? Nej. Men det var ungefär sådär samtalsämnen skiftade under kvällen.

Vi har dessutom en story att sälja till Aftonbladet eller Expressen;

Desireés mamma har gått i samma klass som han som mördade Engla. Och Desireés mamma (och resten av familjen) bor just nu i ett hus som innan dem ägdes av Englas moster. Undrar just hur många kopplingar kvällspressen kan binda ihop av den storyn? Den är faktiskt till och med helt och hållet sann. Jag ser framför mig hur Expressen lägger upp en fetingbild på deras hus och en förfärad familj framför.

När middagen var över och det var dags att gå ner på stan hade någon saggat på Jennys cykelsadel. Eller möjligtvis så var det bara spott. Det spelar ingen roll, det roliga var ju att Desireé tyckte det var så äckligt att hon började kvälja sig och nästan kräktes. Vilket fick mig att bre på ännu mer och berätta om hur äcklig loskan var, samtidigt som Jen desperat försökte hitta löv att torka av sadeln med. Löv? I april? Lycka till Jenny! Till sist slängde hon cykeln i gräset och drog runt den lite. Själv stod jag mest och asgarvade så att jag fick ont i magen. Finns det något roligare än när Desireé börjar kräkas? Nej. Jag menar det.

Nu borde jag sova. Men jag är så uppstressad så jag kan inte. Jag skulle behöva en Jimmy som tog ner mig på jorden lite grann. Och en jäääävligt lång sovmorgon. Men det kan jag ju bara drömma om. Både det ena och det andra. Förresten var jag på cellprovskontroll idag igen, och det gjorde inte ont den här gången heller. Nu är det bara att hoppas att jag slipper komma tillbaka ännu en gång för då är det fanimej cancer på G. Inge kul.

Imogen Heap - Halleluja

(för jag grät lite idag när marissa dog. igen.)

It takes a fool to remain sane.

Usch. Jag får ont i magen när jag hör att de hittat den där lilla Engla mördad. Och jag får ännu mer ont i magen när jag tänker på att det finns så sjuka människor som den där 42-åringen. Att han gått runt i snart 8 år och haft Pernilla-mordet på sitt samvete. Englas mormor, moster och kusiner bor här i byn så då blir man väl kanske ännu lite mer berörd. Det finns så mycket konstiga människor här i världen. Jag ska nog aldrig mer gå utanför dörren. Åtminstone inte ensam. Nej. Man ska inte låta rädslan ta överhanden. Då blir det som i USA. Och så vill vi väl inte ha det. Måste ju vara skönt för alla anhöriga att få ett svar på vad som hänt åtminstone.

David Gray - This Years Love


Det här har växt i mig, åh, så länge nu.

Jag borde ha varit i Göteborg igår. Känner jag när jag läser Kom Igen Linda!'s blogg och när jag läser recensionen på aftonbladet.se. Men jag tröstar mig med min Peace&Love-biljett och möjligtvis Hultsfred. Man kan inte vara överallt samtidigt. Helgen var fin ändå. Alldeles för kort förstås, men fin. Bra, toppen, underbar, fantastisk. Hell yeah.

I fredags ingentinglade vi. Hämtade Jimmy på tågstationen, käkade kina-mat, tittade på hockey på teve. Gjorde ingenting vettigt alls helt enkelt. Ibland är det liksom det allra bästa. I lördags var det kakbak för hela slanten inför Hannas 24-årskalas. Hanna är i alla fall inte 25! Det var viktigt igår tydligen. Haha. Kakor fanns det däremot gott om när vi kom fram. Ante (a.k.a Böte & Zante) provsmakade alla kakorna. Robster och hans kompis, som jag har för mig att hette Calle, spelade gitarr och Fyllefyran hade re-union. The Four Four. Four Får Lammkött. Anna var överlycklig över att få låna Jimmy i rökpauserna och min kaka var tydligen för fin för att äta upp.

Sen försvann alla i väg till andra fester, hemåt eller till Syrrah. Själv ringde jag Johnen som kom och hämtade oss. Anna var överlycklig så länge hon trodde att Johnen var 81'a. Vilken besvikelse när hon sen insåg att han är 88'a. Jimmy hade mest roligt åt att jag har en fin jacka. Jag gav igen genom att vara mig själv. Jag förstår inte varför han hatar mig så mycket när jag rabblar dagisramsor, kan varenda replik i Eva&Adam, sjunger med till Lena Ph och tokdregglar över Howlin' Pelle? Jag och min pappa mobbade Jimmy för att han är Moderat. Jag mobbar Jimmy för att han har märkesvantar. För det är ju också viktigt! Det går ju inte att ha ett par vanliga vantar inte, det måste ju vara ett pyttelitet Nike-märke på dem. Phö.

Idag är det söndag fastän det nyss var fredag. Jag hatar söndagar. Skjutsa Jimmy till tåget och puss och hej. Nu ses vi inte förrän i maj. Maj? Det känns ju som evigheters evigheter dit. Nåja, det får bli snål-helg nästa helg, sen är det inflyttningsfest hos Oskar i Borlänge och sen Festivalborg i Örebro. Sen är det faktiskt maj!

Nu ska jag spela gitarr tror jag. Blev så sugen när de spelade på festen igår, fastän jag inte vågade spela själv. Men hur kul är det att spela efter att Robban har spelat som kan spela på gehör och plinkar på som en jävla guru? Det är ju som att be Anja Pärson om att få tävla mot henne i slalom. Vem fan är så dum?

Håkan Hellström - En Vän Med En Bil

( för nu är det väl ändå sommar snart? )

Oh, happy days!

Imorgon kommer Jimmy. Det blev bestämt ganska alldeles nyss. Nu är jag lite gladare igen, om än fortfarande mycket trött. Men imorgon kommer Jimmy. Han är alltid till obesvär och ibland måste jag gråta lite för att han är så snäll så jag inte törs tro det. Nej, förlåt. Nu har jag blivit sådär som jag lovade mig själv att aldrig bli. Kär? Nej. Men tjatig om det. Jag ber om ursäkt. Inte för att jag är kär, utan för att jag tjatar om hur bra Jimmy är. Fast han är ju så bra. Det kan liksom inte hjälpas. Nu ska jag aldrig mer tjata om det igen. Jag lovar.

The Ordinary Boys - I Luv U

Det är rart med barn.

Jag: "Vad ska du göra när du kommer hem?"
Love, 3 år: "Arbeta!"
Jag: "Jaha, vad ska du arbeta med då?"
Love: "Jag ska hjälpa pappa med att arbeta!"
Jag: "Hjälper du aldrig mamma att arbeta?"
Love: "Men det är ju bara pappor som arbetar!"
Jag: "Arbetar inte mammor då?"
Love: "Nej, mammor bara föder barn, de har inga riktiga arbeten..."
Hm. Det är nog ett tag kvar till den där jämställdheten trots allt.

Kiddo #1: "Här är dockans snopp!"
Jag: "Mmm..."
Kiddo #1: "Var är hans snippa då?"
Jag: "Det är ju en pojke, han har ingen snippa, han har en snopp!"
Kiddo #2: "Pernilla, vet du? Vi har smakat på dockans snopp förut..."
Kiddo #3: "Va? Har ni? Får jag också prova?"
Kan de liksom inte bara vänta några år med sånt där? Åtminstone 10 - 15 år. Snälla.

Viktor, 5 år: "När jag blir stor ska jag bli hockeyspelare, då kommer Leksand att vinna!"
Jag: "Ja, det vore ju på tiden att Leksand vann..."
Maja, 4 år: "Leksand vinner jämt för de är bäst!"
Linnea, 6 år: "Mora är bättre än Leksand! Visst då?"
Jag: "Ja, de vinner då mer i alla fall..."
Viktor & Maja: "NÄHÄ! LEKSAND ÄR BÄST!"
Axel, 3 år: "Jag ska bli en RÖD hockeyspelare när jag blir stor..."
Viktor (tillika Axels storebror): "Det kan du ju inte bli, Mora är röda! Du ska bli en blå!"
Är det så konstigt att man är som man är när de börjar redan i den åldern?

Cat Power - Satisfaction

Ge mig något som tar mig någonstans.

Undrar om jag håller på att bli sjuk igen? Det gör liksom ont i hela kroppen och lusten att göra någonting alls ligger längst nere i byrålådan. Jag är helt gråtfärdig. Om någon säger en enda fel sak till mig ikväll så kommer jag att bryta ihop och gråta i 45 timmar. Ungefär som nyss när min käre far sa att vi ska äta pannkaka. Det finns två saker jag verkligen inte äter. Det första är skaldjur och det andra är pannkakor/våfflor/plättar. Jag får kväljningar av pannkakor, det är så jävla vidrigt. Uuuh. Då fällde jag några tårar faktiskt. Stackars lilla mig. Egentligen är det inte synd om mig, det är mer för att förklara hur jävla illa det är. Jag börjar gråta för att vi ska äta pannkaka. Hey, det är ju helt normalt. Inte alls ett tecken på att man kanske borde ta 3 års semester. Nu ska jag gå och gråta ut i min säng.

The Ark - Tell Me This Night Is Over

Dagens sanning.

För att hålla sig frisk måste man
bara äta sånt man inte tycker om,
dricka det man inte vill dricka
och göra allt man helst skulle slippa.


Kom, kom, atombomb.

Klockan är kvart i nio och jag funderar på att gå och sova. Är dock lite piggare nu. Dels för att jag hävde i mig massor av Coca-Cola (det är ju faktiskt lill-lördag!) och dels för att Storebror kom hem och hälsade på. Vi spionerade på våran granne när han fixade till sin husvagn. "Husvagnen, Special Edition, Comments by Pernilla & Conny." Det är nog en film som många skulle vilja se.

Idag glömde vi av ett barn på dagis. Det var rätt så lyckat för han fick ingen mat. Hoho. Jo, det fick han såklart sen när vi upptäckte att vi glömt av honom, ungefär en halvtimme efter att alla andra ätit upp. Hm. Undrar om det kanske är för stora barngrupper och för lite personal inom de kommunala förskolorna nuförtiden? Tur då att Moderaterna sänker skatterna så att det får lov att göras mer och mer besparingar. Undrar om Fredrik Reinfeldt skulle orka jobba en vecka med 34 barn springandes omkring sig? Vi skulle kunna byta lite. Jag skulle kunna åka till Riksgränsen och bo på klimathotell så kan Reinfeldt stå och vagga 4 barn på en gång, utomhus i snöstorm då det inte finns plats för barnen att sova inomhus, samtidigt som det står 5 barn och knackar på fönsterrutan för att de behöver hjälp med att kissa/tvätta sig/ta ner någonting som står högt upp.

Ibland blir jag lite bitter. Jag ber om ursäkt. Det är Alliansens fel. Sådeså.

Timo Räisänen - Mr Saturday

Längst in i väggen.

Jag är fortfarande i väggen. Känner mig som en urkramad trasa. Undrar när jag var såhär trött senast? Det känns som att jag inte har ork till någonting. Hela dagen har jag mest suttit ner och varit smått irriterad hela tiden. Vilket känns så dumt för det är ju självklart barnen det går ut över. Dessutom har snön vräkt ner hela dagen idag också, förutom i ungefär en kvart då det haglade istället. Är inte våren ljuvlig? Nu ska jag bara äta mat och sen ligga i min säng och se på film resten av kvällen. Det är till och med tungt att lyfta på fingrarna för att skriva. Suck.

Guns N' Roses - Paradise City

Nu ligger dollar'n lågt!

Nästan lika lågt som jag känner mig. Jag ska nog gå och sova väldigt tidigt idag, det kan vara sömnbrist som får mitt humör att svikta. Jag fick nyss ett sms från Jimmy där han undrade vad jag har för t-shirt storlek. Undrar just vad han nu har för hittepå i kikaren? Han är på Danko Jones. Så jag kan nästan räkna ut vad det är. Jag ska nog köpa en Håkan Hellström t-shirt till honom i gengäld.

Nu ska jag sova. Jag är alldeles för sugen på chips för att orka vara vaken. Jag hamnar snart i chipskoma. Är det inte fredag snart? Mmm. Pepparchips. Ost&Persilja lantchips. Sourcream&Cheese. Roasted garlic & Salt. Och vilken idiot var det egentligen som bestämde att de skulle sluta tillverka Sourcream&Lime-chips?

Arctic Monkeys - When The Sun Goes Down

Hej väggen!

Efter två månaders lyckorus vaknade jag i morse och gick in i väggen. Ungefär. Jag hade ingen lust alls att gå upp, ville mest gråta och det kändes som att jag bar på en stor tung sten. Så känns det fortfarande. Hela dagen har jag gått och grämt mig över det här med geografin. Och jag orkar inte. Jag ORKAR inte. Det känns som att jag snubblat på mållinjen på något sätt. Jag hade fått G på alla insändningsuppgifter, G på uppsatsen och G på provet. Och så måste jag ändå göra ett till prov. Samma prov. Samma frågor. Just nu känns det så tungt så jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Men JAG VET att jag varit jätteduktig. Jag har läst upp nästan halva gymnasiet helt på egen hand samtidigt som jag har jobbat nästan 80% har jag pluggat 100%. Lägg sedan till att alla de ämnen jag har läst upp är ämnen som jag avskyr eftersom min gymnaiserektor begick tjänstefel och gav mig ett slutbetyg trots att jag hade ca 40% IG. Har man mer än 10% IG ska man få ett samlat dokument, vilket innebär att du får läsa upp vilka ämnen du vill. Får du ett slutbetyg måste du läsa upp de ämnen som du fått IG i. Så, ja. Jag vet. Jag har varit jätteduktig, jag har fan rätt att klappa mig själv på ryggen utav bara helvete. (Räknar man med att jag pluggade upp flera av dessa ämnen när jag troligtvis var inne i en deprimerad fas på grund av mitt ex och mina så kallade vänners egoistiska tilltag så är fanimej värd ännu mer beröm.) Så. Jodå. Jag har varit grymt duktig. Det är bara det att nu känns det som att det tagit stopp.

Jag är ju SÅ nära att vara färdig. Men jag orkar verkligen inte. Jag vill bara lägga mig ner och gråta ögonen ur mig. Dessutom ska jag jobba på den jobbiga avdelningen hela veckan och jag saknar Jimmy så jag nästan klättrar på väggarna. Vi kanske inte ses på flera veckor för båda två är typ panka och jag jobbar hela tiden. Suck.

Svar på lite frågor då: Jag har hittat klänningarna på www.GoJane.com.
Och man får inte ha rött på bröllop för det betyder att man haft ihop det med bruden/brudgummen.

Ska vi fokusera på något positivt så fick jag mail från Howlin' Pelle idag igen. Hihi. Han skrev att jag gjorde det bra som fick dem till Peace&Love. Jo jo. Jag menar det jag. Nu ska jag gråta lite för att det är så synd om mig.

Velvet Revolver - Faithful

"Men varför får man inte ha rött?"

Märta och Alva har varit här och hängt hela eftermiddagen. Vi har spelat gitarr, sett på Rainbow Brite, lekt med klippdockor, ätit frukt, sett på Svambob Fyrkant och till sist letat efter någonting som jag ska ha på mig på Maddyns och Jakobs bröllop. Tack vare Linda så har jag nu massor av klänningar att välja bland. Woohoo! Eftersom man inte får ha vitt, svart eller rött så letade Märta och Alva runt som galningar efter klänningar i andra färger. Att förklara för dem varför man inte får ha svart eller vitt var enkelt, när det sen kom till rött blev det lite svårare. Jag drog till med att Prästen har bestämt det.

Nu tänker jag go all Ebba Von Sydow on you och tvinga er att säga vilken av klänningarna ni tycker att jag ska slå till på. Ni har 10 stycken att välja på och de kommer här:

1. 2. 
3. 4. 
5. 6. 
7. 8. 
9. 10.

Kom nu ihåg att det är vilken klänning JAG ska ha, och inte vilken ni tycker är finast. Fast jag tycker förstås nästan lika mycket om dem allihopa, det är därför vi har den här omröstningen. Så. Nu är månadens mode-blogg avklarad. Skriv till mig vilken ni tycker att jag ska ha nu. Illa kvickt, så jag kan återgå till att ge era bittra återspeglingar av mitt liv och tjata om Håkan och Howlin' Pelle.

Beach Boys - Help Me Rhonda

Hej mitt vinterland!

Ute faller snö, i spiltan Blacken står. Och varför kommer vintern nu? Snön vräker ner här utanför fönstren och jag har lust att göra ingenting. Vilket jag gör också. Eftersom jag blev så arg när det visade sig att det där Geografi-provet innehöll exakt samma frågor som det förra. Så jag ska alltså skriva om ett prov som jag redan har fått G på men med nya regioner och länder att jämföra med. Ja, jag ser verkligen det logiska i det. Verkligen.

Det här är värre än när jag på mellanstadiet fick lov att åka tillbaka till badhuset trots att jag klarade alla simproven helt galant. Den gången fick jag åtminstone en förklaring till varför jag fick lov att åka tillbaka. Sen att anledningen var att det var för att resten av klassen behövde lugn och ro och att jag behövde leka av mig är ju en annan historia. Jag kan inte förstå att mina föräldrar aldrig kollat upp om jag lider av någon bokstavssjukdom? Jag praktiskt taget skriker ju DAMP, ADHD eller Tourettes.

Åh. Jävla skit geografi. Ska jag ens orka argumentera över hur dumt det här är eller ska jag bara göra skiten trots att jag redan gjort den? Det är frågan. I mitt nästa liv ska jag bara ha IG i roliga ämnen. Svenska och engelska och sånt som jag tycker att är intressant och roligt. Jag går nog och hoppar ner vid dammluckorna istället, så jävla less blir jag. Undrar om alla som är lärare egentligen är bittra människohatare som gör allt för att göra det svårt och jävligt för alla i sin omgivning? För isåfall är det ett yrke som kommer att passa mig perfekt!

Doktor Kosmos - Seriöst Är Värdelöst

Gned du någons lampa?

Det har nog aldrig känts så jobbigt att åka i från Jimmy som det gjorde idag. Det är nog första gången jag riktigt kände att fan helvetes jävlar, vad det är jobbigt att vi ska bo så långt ifrån varandra. Även fast tågresan hem var den roligaste tågresan på... Ja. Någonsin. Det var ändå jävligt jobbigt och det är så jävla pissigt att helgerna ska vara så korta och veckorna så långa.

Nåja. Helgen var åtminstone väldigt bra, fastän den var så kort. Jag har varit på lunch hos svärmormor, eller vad det heter. Jimmys mormor. Sen var vi och tittade på en lägenhet till Jimmy. Som han måste köpa för jag ska åka till honom och tvätta då i höst. Det ingick tvättmaskin, det vill jag och Evelina också ha. Det får vi nog inte, så då kan jag låna Jimmys tvättmaskin. Kan det bli bättre? Att lägenheten var väldigt jättefin gjorde ju inte saken sämre heller.
 

På kvällen var det fest hos en Anna och roligast var kanske att DJ har fyra spisar. Medan Anna bara hade två. Själv var jag mest varm och trivdes väldigt bra trots att jag knappt kände någon förutom Jimmy. Det bar av till Skövde sen och jag och Annica satt och citerade Smala Sussie hela tågresan. Vi hade iaf roligt, även om resten av vagnen kanske inte hade det. Annars drack jag mest Passoã och var glad. Sen tokdansade vi på Krikelin. Eller kanske fuldansade mest. Jimmy himlade bara med ögonen åt mig när jag kunde hela texten till Mr.Cool, Upp å Hoppa och någon Lena Ph låt. Den om snygga skjortor, passade ju in på Jimmy då. Haha.

- Vi knullade inte inatt va?
- Jo, jag tog ju dig med en strap-on, känner du inte det?
- ....

Jag älskar när jag får den där trötta blicken av Jimmy. Mouahahahaha.

Idag har det varit bakisdag och jag vaknade av att jag fick mobilen i huvudet. Det var Maddyn som ringde, och det var ju faktiskt ett trevligt sätt att bli väckt på. Synd att jag inte var hemma då när hon för en gångs skull var det. På Maddyns och Jacobs bröllop i sommar blir det pizza. Under vigseln kommer de att skicka runt en meny som alla gäster får välja ur. Eller så var det jag som hittade på det och Maddyn verkade tycka att det var en bra idé. Själv har jag mest klänningsbekymmer och funderar över hur jag ska få Jimmy att inte supa sig askalas på midsommarafton så att han är i någorlunda form på bröllopet. Jag kanske kan lura i honom att han är gravid och inte bör supa?

På tåget hem hade jag sällskap med Jocke. Ja jäklar ja, vi hade det trevligt. Vi fick en ny kompis som säkerligen kommer att följa med på Peace&Love i sommar så pepp som han var. Jocke och den nya kompisen snackade tekniska prylar, själv har jag ju en hel blogg som bara handlar om alla iPods, mobiler och datorer jag vill köpa. Jocke blev arg sen för att tågvärden drog roligare skämt än Jocke. I Örebro blev vi polare med en café-ägare från Värmland. Det var först en besvikelse att han inte var från Närke, men blev ett upplyft när han var från Värmland och Jocke fick diskutera Pölsa med honom. Sista biten från Örebro till Falun fick av autograf av tågvärdinnan och så såg vi på Aladdin på Jockes iPod. Aladdin är en rätt tragisk film, alla är så ensamma.

"Väckte du mig, gned du någons lampa, bjöd du ut mig, och nu helt plötsligt gör du slut med mig? Jag tror inte det, inte just nu! DU SKA HA TRE ÖNSKNINGAR SÅ SÄTT DIG!"

Nu är det senaste uttrycket: "Gned du någons lampa?"  Tätt följt av: "Herr Tvivlar-Mustafa!"

Nu är jag hemma och har hjärtesorg. Eller vad man ska säga. Är tönt-kär om det låter bättre. Nåja. Snart bor jag i Göteborg och då är det bara 1 timmes tågresa till skillnad mot 5 timmar som det är nu. Nu ska jag sova sova sova. Imorgon är det geografiprov som gäller. Skönt att vara ledig åtminstone. Jag ska nog bara göra ingenting för JAG TRIVS SÅ BRA I MITT RUM!

The Smiths - Ask

Gammal kärlek rostar aldrig.

Jag skulle ju berätta om det där gulliga som Elias sa. Jag och Elias har ju, som de flesta känner till, faktiskt haft en liten kärleksaffär i flera år. Ungefär hela hans livstid faktiskt. Åtminstone större delen av den. På sista tiden har vi lagt det lite på is, Elias har haft fullt upp med sin andra tjej och dessutom är han ju nu som 5-åring faktiskt alldeles för stor för att lyfta upp och pussas och kramas med. Idag när han kom till dagis gick han däremot direkt fram till mig och började glatt prata.

Elias: "Pernilla, vet du? När jag var lika liten som Elin så gillade du och jag varandra jättemycket!"
Jag: "Ja, gör vi inte det nu då?"
Elias: "Joo, jag tycker om att busa med dig, men jag tror inte att du tycker att det är så kul..!"

Jag försäkrade honom om att jag visst tyckte det var roligt att busa med honom också och så gick han iväg och byggde med lego eller byggde med någonting. Några timmar senare efter lunch satt vi sedan i läsrummet och när jag hade läst x antal böcker och Elias låg med huvudet i mitt knä tittar han sedan länge på mig och säger:

"Jag gillar dig fortfarande jättemycket!"

Aaaah. Mitt hjärta smälte som smör i solen. Det är ju det jag alltid har sagt, ingen går upp emot den där norrländska lilla sötnosen. I helgen får jag dock nöja mig med den näst bästa som förvisso också har sina fördelar. Till exempel att han inte springer och gömmer sig så fort det är dags att klä på sig och gå ut och att han inte tvingar mig att bygga enorma sandslott till honom. Men förutom det så är det inte så mycket mer. Haha.

Little Man Tate - What What You Got

A little more for little me!

THE HIVES KOMMER PÅ PEACE & LOVE! Något som jag visserligen redan visste eftersom jag och Howlin' Pelle är såååå tighta. Eller för att jag skrev ett mail till honom på Facebook och bad dem komma på P&L och han svarade att det nog skulle gå att ordna. Vilket självklart lite subtilt betyder: "Vi är redan bokade men jag får ju inte avslöja någonting!"  Så det visste jag ju. Egentligen. Ändå blev jag oerhört överlycklig när det blev offentligt och nu ska jag köpa min Peace&Love-biljett. PRONTO!

Håkan Hellström & The Hives. Ge mig en anledning till att inte gå på Peace & Love? Jag kommer ju att springa runt i hysterisk extas i dagarna 3. Eller 5. Eller hur många dagar vi nu väljer att stanna i år. Hur många dagar ska vi stanna? Aah. Peace&Love med Peace&Love-gänget. Jag blir alldeles lycklig i magen när jag tänker på det. Shit. Jag är så glad så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Förutom till Facebook och maila Pelle. Hoho.

Andra saker att vara glad över är att imorgon är det fredag och att Elias sa en helt sjukt gullig sak till mig idag. Men den saken återkommer jag om senare. AAAAAH. Howlin Pelle <3

The Hives - T.H.E.H.I.V.E.S

Freedom! Living the dream!

Inatt drömde jag att mitt ex bröt sig in i vårat hus och gick in och la sig bredvid mig i sängen. Jag vaknade alldeles livrädd och trodde verkligen att det var sant. Sedan blev jag mest ledsen för att jag blev rädd över det. Jag vet inte riktigt vad som hänt, mer än allt som hänt. Och att jag kanske nu till sist börjat prata om hur det egentligen var. Bakom den lyckliga fasaden och teatern som jag spelade konstant i 1½ år. Låt oss åtminstone konstatera att jag är en jävligt bra skådespelare. Ni blev lika lurade allihopa. Lika lurad som jag blev av honom och diverse kompisar, blev ni av mig och mitt låtsasleende.

Nu går jag mest omkring och är förundrad. Varje gång jag ber om ursäkt över allting som inte alls är någonting och bara får ett leende tillbaka. Varje gång jag frågar om lov över någonting urbota jättefånigt och får höra att jag faktiskt har rätten att göra vad jag vill. Varje gång jag inser att JA, det kan faktiskt vara såhär bra tillsammans med någon. Ibland måste jag till och med stanna upp för att förstå att det är på riktigt.

Men jag antar att det som inte dödar gör en starkare och nu har jag åtminstone lärt mig att känna igen tecknen. Dessutom lovar jag att om jag någonsin är med om något liknande igen (vilket jag tvivlar starkt på) så tänker jag inte skådespela. Jag sticker nog direkt istället.

Fan. Nu har jag missat Sverige Pussas & Kramas som jag skulle se på. Inte bara för Björn Gustafsson, Magnus Betnér och Johan Glans utan även för att forna teaterkompis Cissi är med. (Namedropping, namedropping. Hoho.)

Primal Scream - Sometimes I Feel So Lonely

"Det är så skönt att vara singel, för då slipper man duscha!"

Citerat Jenny. Ja. Det kanske finns ett samband där också i så fall, mellan singelskapet och dusch-bristen? Undrar om hon någonsin reflekterat över det? Haha.

Jag har jobbat en väldigt lång dag idag. Stängning är aldrig något vidare. Dessutom var det meningen att jag skulle göra det där himla provet i Geografin när jag kom hem. Men har jag fått något prov? Nej. Varken på mailen eller NTI's hemsida finns det något prov. Jävla Jonas. Jag var ju nästan lite pepp till och med. Åtminstone på att få det hela avklarat, nu måste jag antagligen göra det imorgon istället. Det har jag inte alls lust med. Eller kanske mer lust att göra det då eftersom jag slutar mycket tidigare då.

Efter jobbet gick jag direkt ner till Lager157 för att fika med Jen och Des. Det var där Jen kläckte ur sig det fina citatet om hur skönt det var att slippa duscha som singel. Ju mer hon försökte trassla ur sig det desto värre blev det. Desireé var mest pensionär som vanligt, hon vill gå och mata änder med Sture. Sture är hennes nya gubbe. Eller vad man nu säger när man börjar komma upp i åldrarna? Des är dessutom en knarkande pensionär som vill testa kokain. Jenny är den som ska fixa kokainet åt Desireé. Som att det skulle vara svårt? Det är väl bara att gå in på WESC-butiken och be att få några gram? Hoho.

Nu ska jag duscha. Tydligen ser jag ut som en äcklig häxa, enligt säkra källor på dagis. Det är rart med barn. Eller hur var det nu?

Ryan Adams - Everybody Knows

Vi söp. Vi grät. Vi hånglade.

Trots att Leksand förlorade så var det en trevlig kväll i Ejendals Arena. Där det samlats runt 1000 personer för att se en match som inte ens spelades där. Utan i Mora. Och visades på storbildsteve i Ejendals Arena. Så. Där satt vi och hade det trevligt. Jag hade till och med blå & vit-ögonskugga för att visa att jag kanske ibland hejar lite grann på Leksand. Eller så blev jag bara alldeles tårögd när den lilla knatten Simon fick åka in på isen och skutta runt lite på sina små skridskor i sin Leksands-tröja. Undrar hur gammal han var? 5-6 kanske? Oh my.

Annars var det mest flams och trams som vanligt. Vi kom fram till att vårat motto under 2004 var: Vi Söp. Vi Grät. Vi Hånglade. Självklart var det inte JAG som gjorde något av detta. Jag var väl aldrig full på den tiden? Oh nej. Grät gjorde jag inte heller. Hånglade gjorde jag verkligen inte. En gång berättade jag för Jocke om den gången jag satte mig alldeles utanför kön till Etage och kissade. Skitsmart. Det var säkert ingen som såg. Bara sisådär 50 pers. Det mest tragiska med den historian är att det inte ens var 2004. Utan 2007. Förra året. 22 år gammal. Jag borde skämmas! När man är 19 är det åtminstone acceptabelt. Jocke låg mest dubbelvikt över bordet och grät av skratt.

Idag lyckades jag fjäska till mig att få sluta en halvtimme tidigare på fredag så jag hinner med det sista tåget till Falköping. Sen att jag kommer fram till Falköping helt väldigt jättesent är ju en annan tråkig historia. Nu ska jag boka tågbiljetter och sen ska jag sova.

Metallica - The Unforgiven II


Äntligen, nu är jag här!

Nu är jag här. Seså. Ingen anledning att oroa sig. Jag lever. Blogg.se har varit ur funktion men nu är vi igång igen. Så nu behöver ni inte vara oroliga längre. Jag vill ju inte göra alla mina tusentals läsare besvikna, hur skulle det se ut? Men nu har ni ju haft tid över till annat, kratta löv eller vadsomhelst.

I lördags var det ju meningen att vi skulle dricka full. Och med vi så menar jag mig själv, Jimmy, Freddie och Johan. Jag är inte så bra på att dricka full längre. Jag vet inte hur man gör. Att det sedan skulle vankas Harry's efteråt gjorde ju inte saken bättre direkt. Det bästa var i alla fall kommentaren: "Jo, men det riktigt lyser toffel om dig!" Som Jimmy fick höra. Stackars liten. Han har det inte lätt. Jag är mest glad att han rakat bort den där jävla mustaschen faktiskt. Att han sen alltid hittar på nya sätt att jävlas är ju en annan historia. Den här helgen har han mest gått runt och mumlat någonting om att jag drar över 88'or i tält på festivaler. Jag förstår inte vad han får allt ifrån? Skulle jag göra nåt sånt? Det kan jag väl aldrig tro... *visslar lite oskyldigt*

Igår var jag fastighetsmäklare och fick ta emot TUSENTALS samtal angående lägenheter i Göteborg. Eller ja. Åtminstone två. Jag, Jolin och Evelina har redan lyckats drömma oss bort till när vi sitter på våran stora balkong med varsin silvermink i handen och njuter av solnedgången. Mest Evelina förstås. Själv är jag mer imponerad över helkaklat badrum och etage-våning. Bara för att det låter glassigt men säkerligen inte alls kommer att vara det. Men nu är det på gång åtminstone och det känns helt sjukt bra!

Nu ska jag gå tillbaka till jobbet och bråka med småknoddarna. Ikväll bär det av till Ejendals för att titta på hockey. HEJA MORA! Skojar bara. Det där skrev jag bara för att jävlas med Jimmy. Mitt liv går mest ut på att göra Jimmys liv ett helvete. Första april idag också. Undrar om man skulle ta och luras lite med någon? Hihi.

The Courteeners - Cavorting

RSS 2.0