Och när solen står som högst så kysser vi varandra hejdå.

Idag tyckte jag det var en alldeles perfekt dag att vara ledig på, jag har legat vid poolkanten och läst böcker och lekt lyxhustru hela dagen. Så när det blev alldeles för varmt så hoppade jag ner i poolen och orkade vara i solen en stund till efteråt. Vilket såhär i efterhand kanske hade varit bättre om jag inte orkat, nu är jag nämligen sådär tjusigt knallröd med väldigt konstiga ränder då jag hade en lite knasig bikini på mig. Nåja. Det var en fin dag ändå, det var det.

En liten promenad till sjön hann jag med också och sedan har jag också hunnit med att laga en väldigt god middag. Jag blir fortfarande lika lyrisk varje gång jag lyckas reda en sås, det var i många år någonting jag alltid misslyckades med. Men nu har jag minsann fått in snitsen, så idag lyckades jag igen. Det var nästan så att jag sprang iväg med kastrullen för att visa Jimmy, men jag lyckades hejda mig själv då jag insåg att han troligtvis inte alls skulle förstå hur duktig jag. Det förstår säkert inte ni heller, men huvudsaken är att jag är stolt över mig själv! Här är receptet på såsen jag lagade idag (och den andra maten också, men den är inte lika viktig):

Kycklingrullader med parmesan och soltorkade tomater och pesto rosso-sås

För 2 port

Kycklingrullader:
2 st kycklingfiléer
parmesan
ca 8 st soltorkade tomater
1 vitlöksklyfta
oregano

Pesto rosso-sås:
2 msk mjöl
2 msk smör
1 dl grönsaksbuljong
2 dl mjölk
ca 5-6 msk röd pesto

Sätt ugnen på 200 grader.
Snitta kycklingfiléerna längs med långsidan.
Banka försiktigt ut dem.
Skala och finhacka vitlöken och hacka tomaterna.
Blanda detta med färskriven parmesan.
Krydda med oregano och bred ut röran över kycklingfiléerna.
Rulla försiktigt ihop och fäst med tandpetare.
Rulla in dem i aluminiumfolie och lägg i en form i ugnen i 30 minuter.
Smält smöret på svag värme i en kastrull.
Vispa ner mjölet.
Tillsätt mjölk och buljong under omrörning.
Vispa till såsen börjat tjockna.
Smaka av med röd pesto.
Servera kycklingrulladerna med pestosåsen, couscous och en god sallad.

Det var jättegott, tyckte jag åtminstone. Han som jag bor med hade ingen åsikt överhuvudtaget för han är jätteallergisk just nu så han känner ingen smak och jag håller långsamt på att avliva honom genom att ha alla fönstren på vid gavel. Men det är ju antingen det eller att jag dör av värmeslag och det vill ni ju inte. Nej, jag tänkte väl det. Varför visar de aldrig Karl För Sin Kilt på somrarna längre? Jag blir så förbannad! En liten repris är väl det minsta man kan begära.

Kate & Anna McCarrigle - Go Leave


Vi kan ta droger.

Nu blir det någonting väldigt opassande här i bloggen, nästan så att jag kanske borde varna känsliga läsare. Jag vet att det verkligen inte är rätt tillfälle att ta upp det här, men jag känner faktiskt att jag måste. Till mitt försvar ska sägas att detta inte är någonting som vi sysslade med idag här hemma, det här hände förra veckan så det är praktiskt taget preskriberat. Förra veckan var det regnigt och blåsigt och mycket mer lämpligt väder för varma  kaffedrinkar. Så jag ber om ursäkt för att jag inte visar upp en svalkande drink en dag som denna, utan istället blir det den här lilla kaffedrinken ni får läsa om:

Café Coco

För 1 kopp

3/4 kopp kaffe
2 msk extra krämig kokosmjölk
ca 1 msk socker
vispad grädde
chokladsås
kokosflingor

Fyll en kopp till tre fjärdedelar med nybryggt kaffe.
Blanda ner kokosmjölken.
Smaka av med socker.
Toppa med vispad grädde, chokladsås och kokosflingor.
Drick upp för tusan!

Jag dricker ju inte kaffe i vanliga fall. På gymnasiet försökte jag väl mig på en latte då och då, men det slutade alltid med att jag slängde bort den efter att skummet tagit slut. Nuförtiden gör jag samma sak med Guinness. Men den här fick till och med jag i mig! Och då ska det kanske erkännas att jag troligtvis hade lite mer än en matsked socker i min och att jag vräkte på med chokladsås. Men vad spelar väl det för roll? Det var ju gott! Så spara nu receptet till en stormig höstdag vetja. Varsågoda.

Jag har ägnat kvällen åt att titta hur Måns Zelmerlöw skötte sig på Allsången. Varför det var viktigt för mig vet jag inte riktigt, jag vet däremot att jag finner det oerhört roande att Måns Zelmerlöw kallade sig Latexpojken på Lunarstorm på den tiden det begav sig. Tänk om tanterna på Skansen visste det. Oj oj oj...

White Denim - Keys

Jag tror jag älskar dom där jag kommer från.

Jaha. Var tog jag vägen någonstans undrar ni kanske? Eller så förstår ni att jag tog mitt pick och pack och firade midsommar där de vet hur man gör. Alltså åkte upp till Dalarna, där firar vi ju midsommar hela midsommarveckan och inte bara i en liten fjuttig dag. Plus att vi har vett nog att låta midsommarstången stå kvar hela året också, vilket ju inte resten av landet förstått att man ska göra.

Nu var jag ju bara där från torsdag-måndag, så jag firade ju inte hela veckan. Men nog hann jag med en del ändå; midsommarbuffé med snaps, bli starstruck när Calle dök upp, trasiga solstolar, ramla omkull i gräset, åka traktorvagn till grannbyn, gå på förfest-turné, tappa bort alla jag kände, fuldansa med björkris och bakisfika på Lager157. Såhär såg det ut i bilder:











Och idag har jag bara åkt tåg hela långa dagen och nu är jag hemma i Göteborg igen. Det känns inte så himla kul faktiskt, jag hade gärna stannat i Sågmyra några dagar till och bara varit. Det är ju så skönt när man bara kan gå hem till varandra och bara hänga i trädgården lite hursomhelst. En himla fin midsommarhelg var det i alla fall. Men nu är den slut och nu ska jag sova så jag orkar jobba imorgon.

Stevie Nicks - Soldier's Angel

Framtidsdrömmar.







Har ni sett An Education ännu? Om inte så tycker jag att ni ska göra det så snart som möjligt. Jag bara älskade den. Från början till slut. Så det görs ju faktiskt bra filmer också, även om de inte är särskilt många. Men titta nu på An Education, det kan ni lika gärna göra medans sommaren bara regnar bort. Nu ska jag sova, men jag lovar att bättra mig på bloggningsfronten snart. Imorgon ska jag jobba, gå på Universeum med kidsen och sen på kvällen blir det Flogging Molly på Liseberg. En fin dag alltså. Det finns både bra filmer och fina dagar. Sånt värmer.

Battles - Inchworm

Att möblera inuti en såpbubbla.




Efter en dag då in princip allting gått åt helvete (eller ja, snarare så har det väl gått åt helvete med hela mitt liv de senaste veckorna) då jag började med att sova bort halva dagen och knappt orkade kliva upp, sedan skulle baka en citronpaj som absolut inte ville sätta sig utan bara blev en enda röra och sedan gick en av glashyllorna i kylskåpet i tusen bitar och jag kände bara att "nu orkar jag inte med det här en enda sekund till". Så jag och Jimmy gick bort till campingen där mina föräldrar, Pippen, Alva och Märta bor i en liten stuga den här veckan. Där fick vi coca-cola och hamburgare, dessutom fick vi lyssna på Pippens rövarhistorier, titta på när Alva och Pippen tog 100 mongokort med våran kamera och så fick jag sitta och kramas med Märta som sa: "Ingen förstår hur synd det är om oss två!" om och om igen. Märta alltså, hon förstår verkligen mig. Det är det jag alltid har sagt. Sedan kändes allting mycket bättre. Och imorgon är det ny vecka att se fram emot med nya saker som kan gå åt helvete.

Death Cab For Cutie - Doors Unlocked And Open

Vissa drömmar gör sig bäst på håll.



Igår testade vi Estrellas Sommarrings med smak av Sourcream & Dill. De smakade... Dill, en ganska mild smak av dill. Jag kan faktiskt tänka mig att de kan vara ett trevligt tilltugg på midsommarkalaset. Det var ett riktigt trevligt tilltugg på fredagskvällen också. Men absolut ingen smaksensation eller någonting som jag skulle gå och känna ett sug efter. Men absolut goda att knapra på. Jag ger dem 3/5 prickiga prickar.

Annars ägnade vi mest gårdagskvällen åt att se på film. En helt okej och en som var det sämsta som någonsin sett världens ljus. Se aldrig Sucker Punch, lova mig det. Jag mår fortfarande psykiskt dåligt av den, och då gick jag ändå därifrån mitt i filmen för att jag hade tröttnat på lättklädda brudar med ett konstant förvånat ansiktsuttryck som slogs mot tv-spelsmonster. Sluta göra dåliga filmer, jag orkar inte mer! Nu ska jag ta itu med den här dagen.

Foster The People - I Would Do Anything For You

Bredvid trädgårdsmuren.

För att väga upp gårdagens inte alls produktiva dag så har jag idag varit lite extra om mig och kring mig. Synd att jag fortfarande är så fasligt trött hela tiden bara. Men vissa dagar är det bara att ignorera det och köra på ändå. En av de bästa sakerna jag gjort idag är en riktigt god kardemummakrans. Väldigt god tydligen då bara halva finns kvar så här några timmar senare. Själv har jag bara tagit en liten bit och Jimmy är ju alltid lika oskyldig, så jag antar att vi har fått råttor i lägenheten alternativt att hyresvärden smygit in och tagit sig en bit. Såhär såg kransen ut när den fortfarande var hel i alla fall:

Snabb kardemummakrans med russin och kola

6 dl vetemjöl
1 dl socker
2½ tsk bakpulver
1 tsk malen kardemumma
100 gr smör
2 dl mjölk
1 ägg
1 dl russin
6 st grovhackade kolor (jag använde rollo)

garnering:
1 uppvispat ägg
pärlsocker

Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda vetemjöl, socker, bakpulver och kardemumma i en stor bunke.
Tillsätt smöret och finfördela detta i mjölblandningen.
Arbeta in ägg och mjölk i smeten.
Vänd till sist ner russin och kolabitarna.
Klicka ut smeten till en krans på bakpappersklädd plåt.
Pensla med uppvispat ägg och häll över pärlsocker.
Grädda mitt i ugnen ca 20 minuter.

Ja, visst är den lite sned och vind men det är ju det som är charmen med hembakat. Försök att baka in kolabitarna riktigt ordentligt i kransen för kola smälter ju tydligen i värme, tänk att ingen upplyst mig om det... Hrm. Och att ingen sedan upplyst mig om att det är en jättedålig idé att doppa fingret i smält kola som nyss kommit ut ur ugnen är ju faktiskt ännu värre. Tänk att man aldrig fick lära sig någonting viktigt i skolan! Kungar hit och primtal dit, grammatik och retorik, geografi och psykologi, men ingenting som man har nytta av när det gäller kokhet kola. Det kan ju faktiskt ha varit Mikael Persbrandt som ätit upp halva kransen också, han älskar ju kola, det är bara så.

Christoffer Lundquist - Showtime

Tänker på hur det skulle kunna vara.

Igår hade vi ciabatta-tisdag. Det var inte riktigt tänkt så från början, men min fantasi är på villovägar, jag är konstant galet trött och var himla sugen på ciabatta. Så på med röd pesto, mozzarella, basilika, salami och soltorkade tomater och sedan in i smörgåsgrillen med dem. Bilden är givetvis tagen innan smörgåsgrillen förvandlade dem till platta frasiga små paket av lycka. Nu blev jag hungrig igen, bara av att titta på bilden. Men det förstår man ju att jag blir hungrig, så mycket vettigt som jag har fått gjort idag. Ehm nej, just det ja. Nu blandade jag ihop mig själv med någon annan. Lätt hänt. Nu ska jag i alla fall laga lite middag, sen ska jag gå till Liseberg och titta på Danko Jones. Inte för att jag tycker att Danko Jones är så himla bra, utan mer för att jag måste komma ut och socialisera mig innan jag förvandlas till byns galna katt-tant.

Ozzy Osbourne - Perry Mason

Upp och ner.

Här kommer en liten redovisning av vad vi åt i söndags, sen dess har vi inte ätit någonting. Jodå, det har vi faktiskt, men söndagsmiddagen kändes roligast att redovisa. Jag har varit sugen på papardelle hur länge som helst och nu har äntligen våran andra tråkiga pasta tagit slut så jag fick köpa min papardelle, så i söndags var det papardelle-premiär och den blev i slutänden såhär:

Chilikasslergryta med pasta

För 2 pers

2 portioner papardelle (eller annan pasta om du vill)
300 gr kassler
1 vitlöksklyfta
1 röd paprika
1 gul paprika
2 dl créme fraiche paprika & chili
½ dl chilisås
ev. ½-1 dl mjölk

Koka pastan efter instruktioner på förpackningen.
Tärna kasslern.
Skala och finhacka vitlöken, strimla paprikan.
Fräs kassler, vitlök och paprika i en djup stekpanna.
Tillsätt créme fraiche, chilisås och mjölken om du vill ha en lite mer såsig gryta.
Låt puttra ihop i några minuter.
Smaka eventuellt av med salt och peppar.
Servera med pastan och en god sallad.

Roligare söndagsstek än så blev det inte. Annars är jag mest trött hela tiden. Utom på nätterna, tänkte jag skriva. Men jag är faktiskt trött då också, det är bara det att jag inte kan sova. Det är visst fullmåne där bakom molnen och sånt stör min sömn. Tur att det går över av sig själv. Så idag har jag mest varit trött alltså. Och jobbat, men jag var mest trött då också. Nu blir det en kopp te och en clementin. Fast egentligen är det tsatsumas, och de är inte alls särskilt goda just nu. Men c-vitamin ska ju vara bra!

Gomez - Just As Lost As You

Bevisa för mig att jag inte kommer att dö ensam.

Att dammsuga är väl kanske inte den roligaste delen av att vara hemmafru så efter att jag dammsugit idag så bestämde jag mig för att göra det lite roligare hemmafru-arbetet, nämligen att baka. Såhär i efterhand kanske det hade varit bättre att bakat först och dammsugit sen, men jag har aldrig påstått att jag är särskilt bra på att vara hemmafru. Plus att lite strössel på golvet bara gör saker roligare. Precis som söndagsfikat, som idag såg ut såhär:


Apelsinchokladmuffins

12 st

2 dl vetemjöl
4 msk kakao
½ tsk bikarbonat
2/3 dl strösocker
1 apelsin, skalet och saften från
4 msk solrosolja
1½ tsk vitvinsvinäger

Glasyr:
100 gr mörk choklad
1 dl vispgrädde

nåt fint strössel

Sätt ugnen på 180 grader.
Blanda mjöl, kakao, bikarbonat och socker i en skål
och gör en fördjupning i mitten.
Blanda apelsinskal- och saft, olja och vinäger i en annan skål.
Häll ner i de torra ingredienserna.
Rör snabbt ihop smeten och klicka ut i muffinsformar.
Grädda i mitten av ugnen i ca 15 minuter.
Låt muffinsarna svalna.
Bryt chokladen i bitar i en skål.
Värm grädden i en kastrull men låt den inte koka.
Häll grädden över chokladen.
Låt stå i 5 minuter och rör sedan ihop till en jämn smet.
Låt glasyren svalna ca 10 minuter till och bred sedan över muffinsen.
Strö över strössel.

Sen äter du upp dem till en kopp te eller ett glas saft eller nåt sånt och är glad hela dagen. Eller så mutar du din sambo med dem för att få äta upp den sista zoo-klubban i godisskålen. Det funkar också. Zoo-klubbor är lite av en last för mig, under gymnasiet vet jag inte hur många jag satte i mig på en dag. Sen fick jag gå på rehab så jag blev av med det beroendet och nu äter jag bara några stycken om året. Eller ja, den egentliga orsaken till att jag slutade var att skolans hockeykillar började komma med massa obscena förslag eftersom jag alltid satt med en klubba i munnen. Hööööhööö. De är så lustiga hockeykillar. Ehm ja, uppenbarligen tycker jag ju det eftersom jag bor ihop med en. Fast han är ju liksom mer mjuktuff. Jimmy.

Queen - Get Down, Make Love

Du lät henne ta ifrån dig alla dina bästa sidor.

För några veckor sen fick jag hem produktprover från Ridderheims nya Pasta Amore-sortiment. Det är färdiga smaksättare som man blandar med nykokt pasta. Pasta Amore finns i fem olika smaker och kostar ca 35 kronor styck, och smakerna är dessa:
  • Mozzarella, parmesan & körsbärstomater
  • Kräftstjärtar, dill & soltorkade tomater
  • Bacon & tryffelchampinjon
  • Toscanska grillade grönsaker
  • Pesto med long sherry tomater
Andra som har skrivit om dessa har nämnt att de tycker att det är alldeles för lite i förpackningarna för att det ska räcka till 2 portioner, det tycker inte jag. För oss har de räckt gott och väl, till och med blivit tre portioner ibland.

Problemet för mig var att allihopa var så himla oljiga. Det kändes som att man åt pasta med smaksatt olja bara. Ingen av dem var äcklig, absolut inte. Men det var alldeles för oljigt. Den godaste tyckte jag var Mozzarella, parmesan och körsbärstomater, men så himla svårt att göra en likadan själv hemma utan all den där oljan är det ju faktiskt inte. Tycker jag.

Däremot om du inte tycker så mycket om att laga mat, och kanske lever på färdigrätter så är ju det här absolut ett mycket roligare alternativ än Billy's, Gorby's eller de där mindre roliga färdigrätterna från Findus eller Felix. Och det är väl så det är tänkt, som ett lyxigare alternativ till frysrätterna och på den punkten stämmer det ju.

Nu är jag inne på tredje dagen som lyxhustru, det är bara det att med 255 kronor kvar på kontot och 12 dagar kvar till lön så blir det inte så himla lyxigt. Så jag får vara hemmafru istället, nu ska jag dammsuga!

The Black Lips - Don't Mess Up My Baby

Gör mig aldrig besviken igen.

Det här är en Inbakad Tacopizza som vi åt till middag igår. Jag ber om ursäkt för dålig bild, men det var så gott så jag måste visa det fastän det inte alls ser gott ut. Gör en helt vanlig pizzadeg och kavla ut till 2 runda pizzor. Blanda ihop kesella, 2 msk tomatpuré och tacokrydda efter smak. Bred ut det på pizzorna, men inte hela vägen ut till kanten. Lägg en sträng i mitten med någonting du tycker är gott, jag hade stekta champinjoner och Jimmy hade salami. Köttfärs, skinka eller kyckling går säkert också finfint. Toppa med riven ost. Vik ihop pizzorna och nyp ihop degkanterna. Grädda i 225 grader i cirka 15 minuter. Så himla gott, så himla mättande. Testa vetja!

Depeche Mode - People Are People (Underground Resistance Assault DJ 3000 Remix)

Sanning eller konsekvens.

För någon vecka sen hörde jag ett litet rykte här i matbloggsvärlden att Remsan utlovat att jag skulle anordna soppleverans till Matrepubliken-Charlotta och eftersom jag lite grann tagit på mig rollen som soppornas predikant så får jag väl nästan lov att lyda detta. Och med nästan menar jag att det faktiskt inte blir någon leverans, men att jag kan vara snäll och bjuda på ännu ett sopprecept som man kan testa om man nu känner att man har soppbrist. Det hade jag igår, för vi hade faktiskt inte ätit soppa hemma på över en månad så det var verkligen dags.

Spenatsoppa

för 4 portioner

½ gul lök
1 vitlöksklyfta
4 st mjöliga potatisar
4 dl vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
vitpeppar
2½ dl matlagningsgrädde
4 dl mjölk
175 gr färsk spenat
salt
peppar

Skala och finhacka lök och vitlök.
Skala och skiva potatisen i tunna skivor.
Fräs potatis och lök i en stor kastrull.
Häll över vatten.
Smula ner buljontärningarna och lite vitpeppar.
Låt koka upp och koka ca 15 minuter tills potatisen mjuknat.
Mixa de kokta grönsakerna släta.
Grovhacka den färska spenaten.
Tillsätt grädde, mjölk och färsk spenat.
Låt koka upp och smaka av med salt och peppar.
Servera med en mumsig ostmacka.

Ni MÅSTE använda färsk spenat. Lova mig det. Använder man fryst tråkig spenat så smakar den som spenatsoppa i skolan, och det är ingen höjdare. Färsk spenat ska det vara, annars får det vara. Bra, då har vi kommit överens om den lilla detaljen.

Nu har jag absolut ingenting mer på hjärtat, förutom att jag har massor av saker på hjärtat men det är bara angst, angst, angst och sånt är väl inte roligt att läsa om. Och idag är det fredag och på fredagar ska man vara glad så nu tänker vi på lyckliga saker. Ehm. Ja. Jag återkommer lite senare alltså.

Kate & Anna McGarrigle - My Town

(det här är fin musik i alla fall. jag lyssnade massor på dem i brighton, det var tider det. när ens största bekymmer var vad man skulle ha på sig och det enda ansvaret man hade var att gå till skolan och läsa ämnen som pop-music. jobbigt. ja, verkligen jobbigt...)

Titta inte nu.

Igår var det en himla fin dag. För igår var det pajonsdag! Jag är helgalen i matpajer, men inte alls särskilt förtjust i fruktpajer. Jimmy älskar fruktpajer, men tycker inte alls om matpajer. Inget ovanligt där alltså. Men igår vankades det matpaj, hur kan man inte älska matpaj? Igår blev det paj med fetaost i, då blir det liksom dubbel lycka. Såhär kan du göra en likadan:


Köttfärspaj med fetaost

Pajdeg:
150 gr smör
1½ dl vetemjöl
1½ dl grahamsmjöl
3 msk kallt vatten

Fyllning:
300 gr köttfärs
½ gul lök
½ zucchini
timjan
salt
peppar
2 ägg
2 dl mjölk
150 gr fetaost
riven ost

Arbeta snabbt ihop ingredienserna till pajdegen.
Låt degen svalna i kylen 30 minuter.
Sätt ugnen på 200 grader.
Tryck ut degen i en pajformen och nagga med en gaffel.
Förgrädda pajskalet i ca 15 minuter.
Tärna zucchinin. Finhacka löken.
Fräs köttfärs, lök och zucchini i en stekpanna.
Krydda med timjan och kanske lite andra kryddor du gillar.
Häll köttfärsblandningen i pajformen.
Strö över fetaostbitar över köttfärsen.
Vispa ihop ägg och mjölk och häll över pajen.
Toppa med riven ost.
Grädda i mitten av ugnen i 30 minuter.
Servera med en god sallad.

Mmm. Paj. Det borde man äta minst en gång om dagen. Ungefär. Kanske till och med oftare än så.

Nu sitter jag i pyjamas, med rejält onda skavsår i (på?) fotvalven (ge mig nya springskor.nu) och ska titta på Min Granne Totoro. Dricka te tänker jag göra också. Det är sånt man får göra när det regnar utomhus och man har tillbringat dagen på jobbet och på arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen gick himla smidigt, när jag väl hittade dit vill säga. Vem lägger en arbetsförmedling mitt ute i ingenstans? Och med ingenstans menar jag Kvarnbyn, som jag ju visserligen älskar, men det känns ändå som att det är helt fel sida av stan. Mölndal alltså, jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar dig.

Sons & Daughters - Bee Song

Jag har det hellre såhär än att leva utan dig.

Igår bakade jag ju som sagt en tårta som jag sedan tog med till Evelina för att vi skulle ha någonting att äta på till Desperate Housewives. Är det säsongsavslutning så är det och då måste man ju ha nåt gott att äta på. Dessutom är det alltid rätt tillfälle för en tårta. Gårdagens tårta blev kanske inte den snyggaste jag gjort, men den blev himla god. Trots att den innehöll banan, och jag brukar tycka att tårtor med banan är det tråkigaste i världen. Så det är minsann ett fint betyg.

Bananfudgetårta

Bottnar:
175 gr smör
1 ¾ dl socker
1½ msk ljust muscovadosocker
3 ägg
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
½ tsk vaniljsocker
1 msk mjölk

Fyllning:

3 dl vispgrädde
125 gr vaniljfudge
2 bananer

Dekoration:
hyvlad vaniljfudge

Sätt ugnen på 180 grader.
Smörj och bröa en sockerkaksform, 20 cm diameter.
Blanda alla ingredienserna till tårtbottnarna i en stor skål.
Vispa med elvisp på låg hastighet tills smeten är slät och välblandad.
Häll smeten i sockerkaksformen.
Grädda i ca 25 minuter tills kakan är färdiggräddad, känn med sticka.
Låt svalna någon minut och stjälp sedan upp på galler för att svalna helt.
Dela sedan i 2 eller 3 bottnar.
(min kaka blev lite platt så det blev bara två bottnar.)
Vispa grädden ganska hårt.
Hacka fudgen fint och blanda sedan ner i grädden.
Bred ut fudgegrädden på bottnarna och täck sedan med skivad banan.
På det toppen av tårtan brer du bara på fudgegrädde
och hyvlar sedan fudge över som dekoration.
Förvara tårtan i kylskåp.

Mäktigt, javisst. Men inte på det är äckliga viset, utan mäktigt men samtidigt gott. Finfin tårta som säkert funkar lika bra med skivade jordgubbar om man vill ha den lite somrigare.

Idag har jag tagit årets första dopp i sjön. Och ja, faktiskt det första doppet någonsin i Stensjön. Helt klart kallare än i poolen men ändå inte särskilt kallt. Tvärtom riktigt skönt. Det kan visserligen bero på att det är uppförsbacke nästan hela vägen till sjön så när man kommer fram är man svettig som en gnu och bara längtar efter att få slänga sig i vattnet. Men stranden får helt klart godkänt, det blir nog fler dopp där i sommar kan jag tänka mig. Nu ska jag äta köttfärspaj. Nomnomnom!

Eddie Vedder, Glen Hansard & Marketa Irglova - Sleepless Nights

Det här skeppet var byggt för att hålla.

Nej, vet ni vad. Håkan och solsken i all ära, men nu måste vi väl ändå återgå till det viktigaste här i livet. Och med livet menar jag bloggen, det förstår ni väl alla då jag inte har något annat liv. Så nu blir det mumsig mat. Jag gillar ju mat, och på sistone har det lagats alldeles för dåligt med mat i vårat kök. Men nu ska det bli ändring, och det är faktiskt riktigt skönt att vara hemma vid middagstid om dagarna och få laga till riktigt god mat. Som idag till exempel, idag blev det himla god mat. Jättestarkt, sådär så att man börjar hosta och gråta när man tillagar den. Men oh, så det är värt det.

Malaysisk kycklingcurry med ris

För 2 portioner

2 st kycklingfiléer
2 röda chilifrukter
6 st vitlöksklyftor
½ dl pressad citron
gurkmeja
spiskummin
koriander
1½ dl matlagningsgrädde

Kärna ur chilifrukterna och skala vitlöken.
Kör chili, vitlök, pressad citron och gurkmeja i en mixer.
Skär kycklingfiléerna i bitar.
Blanda chilimixen och kycklingbitar i en plastpåse
och gnid in kycklingen tills den är helt täckt.
Hetta upp lite olja i en djup panna och låt spiskummin fräsa med ett tag.
Lägg ner kycklingbitarna i pannan och krydda med koriander.
Häll över matlagningsgrädden när kycklingen är genomstekt.
Låt puttra ihop i några minuter tills såsen tjockat på sig.
Servera kycklingen med jasminris.

Ja. Starkt som sagt. Men så gott! Kanske man borde haft kokosmjölk istället för matlagningsgrädde, men man tager vad man haver. Eller så haver man vad man tager, det är lite olika beroende på vilken livsfilosofi man har.

Efter att vi ätit middag idag gick jag hem till Evelina och tittade på säsongsavslutningen på DH och åt tårta. Men den återkommer jag med imorgon. Tårtan alltså, hur det gick på DH får ni allt ta reda på själva om ni vill veta det. Nu ska jag titta på Arkiv X och sen ska jag försöka sova. Nu är det alltså värmen som stör min sömn, inte Arkiv X. Säger vi. För annars säger säkert Jimmy att jag inte får titta på Arkiv X. Så det är liksom bäst att skylla på värmen.

Battles - Race: In

Vaknar upp och försöker komma ihåg vad som hände och vad vi gjorde.





Åh. Jag finner egentligen inte ord för att beskriva den här helgen. Så fantastiskt bra. Solsken, finmiddag hos Evelina, häng i Slottsskogen, poolbadande, Kissies kusiner från landet (jag och Jenny skaffade nya identiteter), svindyra Breezer och så Håkan. Ah. Håkan. Jag tror det var den bästa konserten jag varit på i hela mitt liv. Och då har en ju ändå hängt runt på en hel del festivaler som liten tösabit. Jag var kanske två sekunder ifrån att börja gråta mitt i Kom Igen, Lena! bara för att allt var så himla bra. Fast det gjorde jag inte, jag snyftade lite under min vanliga gråtlåt istället. Och de suddiga bilderna beror förstås på att ful-kameran fick följa med. Nu ska jag bara gå runt och vara nöjd med den här helgen i flera veckor framåt. Och det bästa av allt; den är ju inte ens slut ännu!

Steve Forbert - Samson And Delilah's Beauty Shop

Luften bor i mina steg.


Om man här hängt med i den här bloggen i mer än två veckor och bor i Göteborgstrakten så behöver man ju inte vara tankeläsare för att räkna ut vad jag ska göra i helgen. Jag ska hänga med den här killen förstås! Dealen är som sån att han spelar och sjunger lite på Slottsskogsvallen och jag tittar på. Eftersom jag är så generös har jag låtit några fler komma och titta på också. Bland annat så får jag finbesök från Uppsala då jag alldeles strax ska åka till stationen och möta upp Jenny som ska komma och bo här i helgen. Det ska bli himla fint för jag har saknat alla Sågmyringar väldigt mycket nu under våren faktiskt. Dessutom strålar solen från en klarblå himmel och allting är bäddat för en riktig toppenhelg. Fy fabian vad fint! Känn ingen sorg för mig bloggen, jag återkommer när jag njutit färdigt.

My Morning Jacket - Slow Slow Tune

När tiden är mogen kommer du att flytta berg.


Av alla fina klänningar som finns i världen är jag mest av allt sugen på denna just nu. Sådär så att jag går in och tittar på den varje dag och idag upptäckte att priset sänkts från 425 kronor till 300 kronor och därför tycker att det är ett tecken på att jag verkligen måste ha den. För är det något man MÅSTE ha så är det ju en klänning med krukväxter på. Väl?! Min ekonomi håller dock inte med riktigt om den saken. När jag var yngre brukade min pappa säga: "När ska du förstå att man inte äta kläder Pernilla?" Men nog skulle jag väl kunna gå runt och tugga lite på den här klänningen emellanåt och vara väldigt nöjd med det. Det känner jag faktiskt. Det är ju växter på den så den är säkert alldeles proppfull med näring. Jag funderar på att a) fejka min egen död så att vi får ut pengar på min försäkring, jag har för mig att jag är värd sisådär 28 000 eller att b) skaffa curlingföräldrar. Var hittar man såna?

Cults - Abducted

Jag springer rakt in i dina armar.

Juni började faktiskt lite bättre än maj slutade. Jag är fortfarande hopplös och arbetslös, men jag har åtminstone inte huvudvärk och har varit riktigt pigg hela dagen. Dessutom räknas idag nästan som fredag och då måste man ju vara glad. Jag jobbade hela förmiddagen och Jimmy jobbade hela kvällen, så i väntan på honom roade jag mig med att titta på Masterchef, och man kan ju inte titta på Masterchef utan att bli sugen på chokladfondant (vilket är ungefär den enda efterrätten de lagar i den brittiska versionen) så jag bestämde mig för att göra slag i saken. Det är alltså inte en biff eller en bit oxfilé där på bilden, även om det kan se ut som det, utan en chokladfondant:


Chokladfondanter

8 stycken

100 gr mörk choklad
100 gr smör
3 ägg
1 dl socker
1 dl vetemjöl

kakao att pudra formarna med

Sätt ugnen på 200 grader.
Klipp ut cirklar på bakplåtspapper med hjälp av portionformarnas botten.
Lägg en cirkel i botten på varje form.
Smörj formarna och pudra med kakao.
Smält mörk choklad och smör på låg värme i en kastrull.
Vispa ägg och socker vitt och poröst.
Sikta ner mjöl i chokladblandningen och blanda väl.
Vänd försiktigt ner chokladblandningen i äggsmeten.
Häll upp i formarna och grädda i mitten av ugnen cirka 5-7 minuter.
De ska vara riktigt kladdiga inuti, känn med efter med en sticka vetja.
Servera fondanterna med vaniljglass.


Ja. Det ska erkännas. Jag misslyckades lite. Det blev ingen rinnig chokladsås inuti som det ska bli, men de blev åtminstone rejält kladdiga och j-vligt goda. Nästa gång ska jag lyckas. Och har ni inte 8 portionsformar så använd en muffinsplåt. Har ni ingen muffinsplåt heller så vet jag inte hur ni ska göra, använd fantasin.

Nu ska jag nog lägga mig och läsa lite. Jag har tyvärr inte helg imorgon utan måste jobba, men jag börjar inte förrän halv elva så lite wild n' crazy kan jag allt vara. Förresten såg vi på Limitless medan vi åt chokladfondant, den var faktiskt riktigt bra. Så den kan ni ju titta på om ni känner för det.

Nick Cave & The Bad Seeds - Are You The One That I've Been Waiting For

RSS 2.0