Perfekta Prinsessan Pernilla

Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Nej, gud vilket händelselöst år det var. Eller ja, jag var ju gravid och födde barn för första gången. Det var ju lite annorlunda förstås.

Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tror inte jag hade nåt nyårslöfte... Om jag hade ett så har jag ju uppenbarligen glömt det och har nog inte hållt det.

Fick någon du känner barn?

Jimmy fick barn, honom känner jag lite grann.

Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack och lov!

Vilka länder besökte du?
Danmark och Ungern.

Är det något du saknade 2012 som du vill ha 2013?
Här har jag ju alltid skrivit en bebis, ett hus och ett café. Så nu får jag väl skriva ett hus och ett café då.

Vilket datum kommer du alltid att minnas?
11 februari när den där lilla stickan visade ett plus. 29 februari när vi förlovade oss. Och 8 oktober var väl också en ganska minnesvärd dag.

Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
När Mirre vann Robinson. Eh. Nej. Den där lilla pluttiga bebisen förstås.

Vilket var ditt största misstag?
Oj... Ehm, kanske att jag avslöjade att jag var gravid på jobbet så pass tidigt som jag gjorde. Men jag kunde ju å andra sidan inte gå runt och påstå att jag var magsjuk i 10 veckor heller...

Vilket var ditt bästa inköp?
Har jag ens köpt nåt? Den där matberedaren är ju väldigt bra förstås... Fast den köpte ju Jimmy. Nu är det tredje året i rad som jag skriver nåt som Jimmy köpt som bästa inköp. Hoho.

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat. Hyra. Spårvagnskort. Och matlagningsgrejer säkert...

Vad gjorde dig riktigt glad?
När Mirre vann Robinson. Nej. Men alltså, det känns som att jag svarar på repeat här...

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nopp. Bara tjock.

Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2012?
Of Monsters And Men - Lakehouse

Mådde du bättre eller sämre under 2012 än vad du gjort tidigare år?
Om man bortser från det konstanta kräkandet några månader där i våras så har jag mått mycket bättre.

Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Kanske att jag skulle tjatat lite mer på facket där i våras när saker och ting blev som det blev på jobbet, inte så mycket för att jag ville ha kvar jobbet som jag enligt lag skulle ha haft, utan mer för att visa chefen att det inte är okej att bete sig mot sina anställda så som han gjorde mot mig... Men å andra sidan hade jag ju fullt upp med att inte kräkas konstant så jag orkade liksom inte riktigt.

Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Att kräkas. Och att pendla. Det i kombination var himla otrevligt faktiskt.

Hur var din julafton?
Den var fin, vi var ju hemma hos oss i Mölndal för första gången med mina föräldrar, min Storebror, Jimmys mamma och lillasyster.

Blev du kär?
Det var jag ju redan innan. Fast så blev jag ju kär i Ofelia också förstås.

Vilket program har varit det bästa på tv?
Hart Of Dixie. Top Chef - Just Desserts. Och så har jag ju äntligen upptäckt Mad Men.

Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nej, vet du vad. Här hatas ingenting. Skulle jag aldrig göra.

Vilken var den bästa boken du läst under året?
Minns inte ens vad jag läst för böcker under året, men jag har ju läst en del. Minns inte alls vad bara, så det var kanske ingenting som var jättebra...

Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Reptar blev jag väldigt förtjust i... Sen var det säkert nåt mer också som jag inte minns.

Vilken var årets bästa film?
Moonrise Kingdom! Och En Oväntad Vänskap, fast den är ju från 2011 egentligen.

Vad gjorde du på din födelsedag?
Jag jobbade. Och kände av det härliga illamåendet för första gången minns jag.

Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Ofelia Lindroos är en himla fin liten människa som jag träffat.

Hur skulle du beskriva din klädstil?
Prickig som vanligt. Och Sjömansklänningar såklart.

Vad fick dig att må bra?
Jimmy. Och att baka kakor. God mat. Roliga människor. Fin musik.

Vilken kändis var du mest sugen på?
Loui Eriksson var jag ju väldigt kär i där i våras ett tag.

Vem saknade du?
Jag tycker att min familj och de flesta av mina vänner bor alldeles för mycket i Dalarna med omnejd.

Vilken var din bästa månad?
Februari och Oktober.

Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Det vetefan. Jag får väl säga städningen som vanligt då, men det blir nog liksom aldrig bättre...

Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Ja, det är ju svårt för mig att säga... Det kanske kommer att vara sommar på sommaren och vinter på vintern? Det skulle vara himla trevligt tycker jag.

 

Efter att ha ätit rester sedan julafton, i form av julepizza, julepytt-i-panna och julost- & julskinkpaj så är nu äntligen julskinkan, köttbullarna, prinskorvarna och revbenspjällen slut. Hurra! Hur firar man det då? Ja, man åker väl så långt ifrån det svenska köket man kan komma och slänger i sig lite indonesiskt.

 

Nu fortsätter vi med Projekt: Ett Julgodis Om Dagen. Jag insåg att allt julgodis jag ville göra innehåller choklad och nötter, och det är väl inte så konstigt eftersom choklad och nötter är jädrans gott. Men det kan väl vara fint att åtminstone ha ett julgodis som är av lite annan karaktär, så jag gick ner i min tankegrop och vankade några varv där och kom ihåg att jag ju hade länsat polkagrisaffären på Liseberg för några veckor sen. Så varför inte slänga ner polkagrisarna i julgodiset? Och vips, så hade vi lite polkagriskola!

 

Eftersom vi ska fira jul hemma hos oss för första gången i år så har jag denna veckan ett litet projekt som jag kallar: Ett Julgodis Om Dagen. Man kan ju tycka att jag borde ägna lite tid åt julmaten också, men eftersom julmat är tråkigt och julgodis är roligt så fokuserar jag på julgodiset just nu.

 

Det började i måndags med något sjukt enkelt, väldigt gott och farligt beroendeframkallande. De däringa amerikanerna alltså, de må ha en knäpp syn på vapenlagar och sjukförsäkringar, men när det kommer till godis så kan de sina grejer! Det här kanske inte är de ingredienserna som är de första som dyker upp när ni tänker julgodis, men om Martha Stewart säger att det är julgodis. Då är det så.

 

Häromdagen skulle jag baka Michaels rabarberkaka med marängtäcke. Men det visade sig att det inte är så himla lätt att få tag på rabarber i december. Sen visade det sig att jag inte hade något gelésocker hemma. Sedan visade det sig att den där brännaren jag fick i julklapp förra året och tänkte använda för första gången inte hade någon gas i sig för det måste jag tydligen fylla på själv (antiklimax vill jag lova) och till sist kom jag fram till att jag ju måste göra någonting med lite julsmaker. Så i slutänden blev det såhär:

 

Igår plågade jag mig själv med havregrynsgröt och idag plågade jag mig själv med en shoppingtur. Det finns få saker som jag avskyr så mycket som att shoppa och gå på stan. Och om jag avskyr det i vanliga fall så kan ni ju bara tänka er vilket humör jag är på när jag måste göra det i julrushen med en barnvagn. Oftast brukar jag ju tvinga Jimmy att gå och köpa det som jag behöver på sina lunchraster, han är ju sån där konstig typ som gillar att gå på stan. Men han gillar det inte så mycket att han kan prova kläder åt mig och köpa julklappar till sig själv tyvärr.

 

Adventsfika brukar väl vara samma sak år in och år ut. Det är pepparkakor och lussebullar, kanske nåt julgodis och ibland någon mandelmussla. Men ibland vill man ju förnya sig lite. Och jag är ju sån där som tycker att man inte behöver ha någonting att fira för att äta tårta, eller så finns det alltid anledning att fira. Och det finns alltid anledning att testa fram nya smakkombinationer till tårtor. Så vad smakar jul då? Ja, till exempel pepparkaka och apelsin. Det är ju en fin kombination tänkte jag, och så gjorde jag mig en liten tårta med de smakerna.

 

Jag har sett på facebook att det finns folk som fortfarande köper pepparkaksdeg. Skäms på er! Eller ja, skyll er själva kanske är bättre sagt. Inte nog med att det är mycket godare med hemmagjord pepparkaksdeg, det är också vetenskapligt bevisat att man blir mycket snällare av hemmagjord pepparkaksdeg. Och detta påstående grundar jag på absolut ingenting, mer än att det är logiskt. Och eftersom jag nu har bakat massor av pepparkakor så har jag blivit så snäll att jag tänker dela med mig av världens godaste pepparkaksdeg, nämligen min mammas.

 

Eftersom en av mina bästa vänner Johanna fyller år idag så tänkte jag till hennes ära inleda det här blogginlägget med hennes standardreplik: "Alltså, ni fattar inte hur trött jag är!" För det är jag. Jag är så där trött så det gör ont i hela kroppen och jag skulle bara vilja ligga i sängen hela dagen. Eller varför inte resten av veckan. Ofelia var helt galen igår och skrek väl mest hela tiden från 16 - 23.30 såvida man inte bar på henne, och efter ett tag började hon skrika när man bar på henne också. Såna kvällar blir man ju helt knäpp i huvudet och det slutar oftast med att man gråter själv också i ren frustration. Jag hotade henne med att hon inte skulle få några julklappar men hon brydde sig liksom inte alls, så det var väl bara att fortsätta att bära och trösta då...

 

På något konstigt sätt lyckades jag i alla fall koka ihop en liten soppa att äta till middag bland allt gråtande och bärande. Ah, sakerna jag gör för att hålla mina bloggläsare vid glatt humör! Varsågoda!

 

Nu börjar det minsann likna någonting där utanför fönstren! Om det fortsätter såhär så slipper jag ju sitta och autistvagga på golvet i min längtan efter snö, för nu är det ju faktiskt flera centimeter snö därute och dessutom kallt. Tänk så mycket finare hela världen blir på en gång! Nu känner även jag mig redo att börja julbaka och julstöka.

 

Förra veckan var jag däremot inte riktigt redo för julkakor, istället var jag helt ur säsong och bakade en lite mer somrig kvällskaka med bär och grejer. Galet gott var det också, så nu kommer det lite kontrast till allt julgodis och alla julrecept som resten av bloggosfären svämmar över av för tillfället. Spara det här receptet tills ni känner er redo vetja, ni kommer inte att ångra er!

 

Trots att det är första advent idag så har jag inte gjort någonting adventigt alls. Här har inte ätits eller bakats en enda pepparkaka eller lussebulle, inte druckits någon glögg och inte sjungits en enda julsång. Däremot har det ätits comfort food, det får man göra när det är söndag och kallt ute. Idag fick det bli en rätt som jag hittade hos Amy som passade alldeles utmärkt en dag som denna, trots att den inte är det minsta julig.