Du vet åt vilket håll det blåser.
Tjenixen! Idag är det måndag, då brukar vi ju gå igenom vad vi åt förra veckan. Nej, det brukar vi ju inte. Men jag brukar tänka nästan varje måndag att jag ska sätta mig ner och skriva ett litet blogginlägg om det, sen gör jag det inte. Vad jag egentligen brukar göra på måndagar har jag ingen aning om.
Men idag, IDAG, tänker jag berätta om förra veckans matsedel för er. Eftersom några av de frågor jag får oftast är: "Äter Ofelia alltid samma sak som ni gör?" Och: "Hur har ni fått henne att äta så mycket konstiga saker?" så tänker jag även lägga till en liten rad om vad barnet i familjen tyckte om diverse maträtt. Och ja, Ofelia blir alltid serverad samma mat som oss vuxna. Sen om hon äter den eller ej är ju en annan sak. Men jag antar att svaret på fråga ett också är svaret på fråga två. Vi serverar henne "konstiga saker" så då äter hon det också. Hon vet ju inte att det är "konstiga saker", det är det ju andra vuxna som har bestämt. Nog om det, nu börjar vi!
I måndags var jag och Ofelia lediga, men den sistnämnda vaknade med över 39 graders feber, hosta och nästäppa så det blev inte många knop gjorda under dagen. Vi tittade på teve, tog en promenad, sov lite middag och åt lite glass. Sen på kvällen slog vi till på Spaghetti och köttfärssås som vi ju äter ungefär 1-2 gånger per år. I den här varianten rev jag ner lite vitkål och toppade jag med västerbottenost vilket inte alls var dumt. Ofelia är ju inte direkt någon storkonsument av kött så hon åt mest spaghetti och ost...
Under tisdagen fick Jimmy ta över vabbandet och jag fick gå och jobba lite istället. När jag kom hem från jobbet vid 13.30 var det en mycket piggare och gladare Ofelia och en desto mer stressad Jimmy som behövde jobba lite så jag tog med Ofelia till en lekplats för rastning, sen gick vi hem och lagade Ugnstekt lax med Kokt Potatis, Stekt Sparris och Västerbottenostsås. Man aldrig äta för mycket västerbottenost! Såsen var himmelskt god och den gjorde jag bara genom att finhacka schalottenlök och fräsa i smör, hälla över grädde och låta det nästan börja koka för att sen vispa i ost lite i taget till en tjock och krämig sås. Passade finfint till laxen och sparrisen. Ofelias älskar ju kokt potatis och är också väldigt förtjust i lax så det åt hon glatt, såsen och sparrisen fick dock kalla handen. Eller som hon själv säger: "Det är inte riktigt min smak..."
Natten till onsdagen blev Ofelia sämre igen så i onsdags var det jag som fick äran att vabba, så vi roade väl oss med ungefär samma saker som på måndagen. Fast med lite mindre tevetittande och lite mera utelek då barnet var feberfritt om än ganska hostigt. På kvällen åt vi Spenatrisotto med hundra kilo parmesan. Ofelia smakade en tugga risotto och satt sedan bara och tuggade på en parmesanbit.
I torsdags var hela familjen tillbaka på jobb och förskola igen och dagens ost var chévre! Det blev nämligen Chévre Chaud med Jordgubbar till middag. Det var absolut ingen alls som klagade. Chévre och jordgubbar ihop alltså, behöver man egentligen ens äta något annat? Det ostälskande barnet mumsade glatt i sig en rejäl portion.
Under fredagen var jag och Ofelia återigen lediga, så vi hälsade på Jimmy på jobbet, sen strosade vi runt på stan lite och lyssnade när Iron Maiden soundcheckade, åt glass och shoppade lite grann. På kvällen var Jimmy på AW men jag och Ofelia åt Chorizobulgur med Fetaost. Den mängden ost vi tydligen konsumerar på en vecka alltså?
I lördags jobbade jag, en arbetsdag som jag helst vill glömma bort dock då jag misslyckades med ungefär allt jag tog mig för, det var lite som att allt bröd och alla kakor bestämde sig för att dö bara jag tittade på dem. Sen kom svärfar med tillhörande fru på besök från Lidköping, jag var mest som en zombie men på kvällen lagade jag Kyckling med Jordnötsås och Ris och det var gott! Barnet åt kyckling och ris.
Söndagen var sådär som söndagar oftast är hemma hos oss. Seg, lång frukost. Lite fixande inför kommande vecka med matsedelsskrivande och storhandling. Rasta barnet på valfri lekplats och sen åt vi Chili Cheese-paj. Äh, ni vet vad man brukar säga: "When in doubt; add cheese!" Ofelia åt pajbotten och melon. Sen började jag och Jimmy återigen att titta på Lonesome Dove (Den Långa Färden), nån slags western-miniserie från 80-talet som tydligen ska vara jättebra. Vi började se den i vintras men det gick väl sådär... Men nu blir det ett nytt försök!
Och det var den veckan i matväg. Annars bestod den mest av alldeles, alldeles för lite sömn och det måste jag ändra på så nu tänker jag gå och duscha och sova. Kanske till och med samtidigt.
Jag blir snart desperat av att leva i en stat uppbyggd av profit och bostadssegregation.
Hej kompisar! Hur är läget? Själv klagar jag inte, det är fredag, jag är ledig och solen skiner. Exakt nu gick den i moln bara för det, men jag klagar inte för det inte. För jag är ju inte den som klagar. (Skoja, älskar att klaga och tycka synd om mig själv. Mina favorithobbies näst efter att äta chips och dip faktiskt.) Vad har jag pysslat med sen senast då? Ja, jag har väl jobbat, badat massor i poolen, gullat med mina pelargoner, varit i Tidaholm och firat Michael och Sveriges födelsedag, ätit massa god mat och druckit en hel del fredagsdrinkar.
Och eftersom det är fredag idag så tänkte jag att det var just fredagsdrink vi skulle prata om. Eller om det egentligen är en dessert, det är svårt att säga. Första gången jag hörde talas om ungefär den här drinken (efterrätten?) var för 300 år sen när Tina Nordström hade programmet Mat! på SVT. Då gjorde hon en efterrätt med sorbet och mousserande vin.
Helgen efter det programmet hade visats var det som vanligt fest hos Ellen och Linda i deras lägenhet på Järnet (det här utspelar sig alltså när jag gick på gymnasiet) och när de hade fest så hade också deras granne fest så de öppnade dörrarna så sprang man liksom emellan lägenheterna bäst man ville. Och så just denna helgen så gick grannen iväg på krogen och lät oss vara kvar i lägenheten ändå (pga man är inte så jävla smart när man är full). Så fick jag, Sandra, Desireé och Lina för oss att vi skulle göra den här efterrätten. Förutom det att vi hade varken sorbet eller bubbel, vi hade bara krossad choklad-glass och Smirnoff Ice, men det gick väl precis lika bra... Det blev faktiskt inte alls så gott som Tina Nordström sa att det skulle vara. Det var inte lika äckligt som den gången Johan Krig fick för sig att han skulle göra egen Bailey's och blandade O'boy med öl, men det var inte långt i från.
Förra helgen gjorde jag nåt liknande igen. Fast den här gången med citronsorbet och vodka. Det var godare, tro mig.
Coupe Colonel
1 portion
2 kulor citronsorbet
2 cl vodka
Skopa upp sorbet i gulliga små skålar eller fina glas.
Häll över vodkan.
Ät upp!
Idag blir det ingen fredagsdrink då jag ska gå upp 04.30 imorgon bitti och jobba, men först: ledig dag! Ofelia har bestämt att vi ska hälsa på Jimmy på jobbet, så då får vi väl göra det då. Angående det där med att sponsra oss med 15.000 kronor till utemöbler på balkongen, det räcker med 8.900 kronor. Så varsågod att sponsra! Jag har swish också, så det är inga svårigheter. Puss på er!
(för den är ju för himla skön att fulsjunga till. "So, honey, NOOOOOOOW take me into your loving arms" skriksjunger jag och Ofelia säger: "tyst mamma, sjung inte!" hm. jag har säkert nåt annat jag är bra på.)
