Perfekta Prinsessan Pernilla

Jag: "Vad ska du göra när du kommer hem?"
Love, 3 år: "Arbeta!"
Jag: "Jaha, vad ska du arbeta med då?"
Love: "Jag ska hjälpa pappa med att arbeta!"
Jag: "Hjälper du aldrig mamma att arbeta?"
Love: "Men det är ju bara pappor som arbetar!"
Jag: "Arbetar inte mammor då?"
Love: "Nej, mammor bara föder barn, de har inga riktiga arbeten..."
Hm. Det är nog ett tag kvar till den där jämställdheten trots allt.

Kiddo #1: "Här är dockans snopp!"
Jag: "Mmm..."
Kiddo #1: "Var är hans snippa då?"
Jag: "Det är ju en pojke, han har ingen snippa, han har en snopp!"
Kiddo #2: "Pernilla, vet du? Vi har smakat på dockans snopp förut..."
Kiddo #3: "Va? Har ni? Får jag också prova?"
Kan de liksom inte bara vänta några år med sånt där? Åtminstone 10 - 15 år. Snälla.

Viktor, 5 år: "När jag blir stor ska jag bli hockeyspelare, då kommer Leksand att vinna!"
Jag: "Ja, det vore ju på tiden att Leksand vann..."
Maja, 4 år: "Leksand vinner jämt för de är bäst!"
Linnea, 6 år: "Mora är bättre än Leksand! Visst då?"
Jag: "Ja, de vinner då mer i alla fall..."
Viktor & Maja: "NÄHÄ! LEKSAND ÄR BÄST!"
Axel, 3 år: "Jag ska bli en RÖD hockeyspelare när jag blir stor..."
Viktor (tillika Axels storebror): "Det kan du ju inte bli, Mora är röda! Du ska bli en blå!"
Är det så konstigt att man är som man är när de börjar redan i den åldern?

Cat Power - Satisfaction