Det krävs bara en timmes solsken för att förändra ett helt landskap.

Hej småfimpar! Long time no see. Ja, det är mitt fel. Jag vet att jag beter mig som en 19-årig hockeykille som varannan helg vill ha er mest av allt och nästa helg hånglar upp någon av era kompisar på Pallan. Hur ska hon ha det? Tänker ni. Ska hon blogga eller ska hon inte blogga? Men alltså... Måste vi sätta en etikett på det? Kan jag inte bara få blogga när jag känner för det och så får ni helt enkelt nöja er med det ni får? Bra! Då säger vi så.
 
Vad har jag gjort den senaste månaden då? Ofelia hade magsjuka i en vecka så jag har torkat en hel del kräks, och så har jag varit i Varberg, fyllt 32 (trettiotvå!!) år och findinerat på Koka. Ja, det var väl ungefär det. 
 
Idag tänkte jag dock varken att vi skulle fokusera på kräks, kallbadhus, födelsedagar eller finmiddagar. Idag tänkte jag bjuda på filmtips! Vi ser ju nästan aldrig på film längre så jag har liksom glömt bort att tipsa om den här lilla pärlan, och så kan vi ju inte ha det för den är så jädra bra. Så nu blir det filmtips!
 
 
The Squid And The Whale ska vi prata om. Den är regisserad av Noah Baumbach och producerad av Wes Anderson vilket alltså innebär: snygga miljöer, konstiga karaktärer, inte särskilt mycket action och helt enkelt jävligt bra film. Den handlar om en familj som går igenom en skilsmässa, pappan var en gång i tiden en framgångsrik författare men nuförtiden not so much, mamman har en affär med sonens tennistränare och barnen (och böckerna och katten) hamnar mitt i föräldrarnas krigszon. Den äldste sonen ser mest upp till deras pappa och är ett riktigt jädra as och den yngste sonen avgudar sin mamma och hanterar skilsmässan genom att göra så helt sjukt konstiga grejer. Behöver jag säga så mycket mer? Nä. Den får 5 av 5 prickiga prickar och nästa gång du inte vet vilken film du ska se så tittar du på denna, okej? Bra. Då säger vi så!

Nu ska jag sova för min klocka ringer 03.30 imorgon. Ja, jag förstår att du blir avundsjuk. Om du känner dig lite trött på livet kan du klicka på denna länken. Det är till en självmordsklinik i Schweiz. Nä, det är ett träningspass från helvetet som jag roade mig med förut idag. Fy fasen. Om ni undrar varför jag beter mig som en galning så är det för att jag inte har ätit chips på 8 veckor så min hjärna har börjat brytas ner av fettbrist. På återseende, om jag överlever fettisdagen. Fettisveckan. 
 

Det enda jag vill är att spela alla mina favoritlåtar för dig så många gånger att de så småningom också blir dina.

Det fanns en gång i tiden när jag nog skulle säga att jag inte var så intresserad av att titta på film. De flesta filmer som görs är ju faktiskt skit och jag orkade inte med alla amerikanska actionfilmer eller svenska deckare och jag tyckte liksom mest om att titta på Gilbert Grape. Om och om och om igen. (Det gör jag förresten fortfarande. Älskar Gilbert Grape.)

Men så fick jag höra talas om filmtipset.se och skaffade mig en liten användare där. Det funkar såhär (om jag minns rätt, det var 6 år sen jag gjorde detta): du loggar in på filmtipset, då kommer det upp en lång lista på ganska vanliga filmer som de flesta sett. Du betygsätter dem du sett mellan 1-5, dem du inte sett låter du bara vara. Sen får du upp en personlig lista (du hittar den under fliken mina sidor och klickar där på Filmtips) med filmer som du borde gilla utefter vad du satt för betyg på de andra filmerna, är det några filmer med på den listan som du redan sett så betygsätter du dem också. Då försvinner de från listan och ersätts med nya bra filmer utefter din personliga smak. Så varje gång du ser en film på listan: betygsätt och få upp nya tips. 

Tack vare detta har jag fått se så himla många fantastiska filmer som jag aldrig ens skulle hört talas om annars, från alla länder i världen dessutom. Varsågoda för tips hörni. Aldrig mera dålig film! (Om ni inte gillar dålig film alltså, då kommer ju eran filmlista att fyllas med dålig film, och det är ju bra för er som gillar dålig film.)

Nu blir det ett personligt filmtips från mig till er. Den här gången blir det dock en amerikansk film, men inte Gilbert Grape. (Men har ni inte sett den så måste ni ju faktiskt göra det. Världens bästa film. Okej, ska sluta tjata om Gilbert Grape nu. Men Leo har ju äntligen vunnit en Oscar för tusan! Det borde han gjort redan för sin roll i Gilbert Grape. Just sayin')
 
 
En Familj (eller August: Osage County som är originaltiteln) handlar om en dysfunktionell familj i amerikanska södern, pappan i familjen har precis dött och ska begravas och därför kommer de tre döttrarna hem tillsammans med sina respektive och barn. Det är ingen dålig rollista som radas upp med Meryl Streep som den elaka mamman och Julia Roberts, Juliette Lewis (hon är förövrigt också med i Gilbert Grape. Just sayin') och Julianne Nicholson som systrarna. Dessutom är Ewan McGregor, Chris Cooper och Benedict Cumberbatch också med. Och massa fler kända ansikten.

Filmen är baserad på en pjäs från början och det märks, men jag gillar det. Jag gillar också att det är mycket dialog och inga specialeffekter och så är det en väldigt svart humor i den. Ja, som ni kanske vet vid det här laget så gillar jag ju knasiga karaktärer. Den är ju hemsk också, för det är en väldigt trasig familj och mycket hemligheter och konflikter som legat och bubblat i flera år, men ändå rolig! Jag ger den 5/5 prickiga prickar och tycker att ni kan ta och titta på den så snart som möjligt.
 
Annars kan ni se Gilbert Grape. Den är också bra. Nu ska jag gå och göra färdigt en rulltårta. Puss och kram!
 

Efter regnet kommer regn och ingenting ordnar sig sen.

WoopWoop! Hej bloggisar! Vad gör ni ikväll? Själv springer jag runt och försöker packa väskan inför en liten tjejweekend, ska bli så mysigt att få unna sig lite!!

Eh. Nej. Jag skojar bara. Jo, alltså jag borde packa väskan för jag ska resa bort i helgen. Men jag är fortfarande normal. Jag ska till Örebro, så jag tänkte att jag ska försöka snacka lite som man gör där. Ta seden dit man kommer så att säga, det är ju viktigt för oss svenskar att man gör det. Inte vi svenskar alltså, vi behöver såklart inte göra det, vi ska givetvis ha svenskt kaffe, svenska tidningar och alla menyer på svenska när vi är utomlands. Men resten av världen bör lära sig att ta seden dit de kommer! 
 
För er som inte ska till Örebro i helgen tänkte jag bjuda på ett filmtips. Det var ju typ... Kanske ett år sen sist? Jag ber om ursäkt för det, jag förstår att det har varit jobbigt för er. Ni har säkert fått lov att se en himla massa skräpfilmer under det här året på grund av mig. Men nu! Nu kommer det ett filmtips så ni har någonting att göra i helgen.
 
 
The Selfish Giant. Filmen handlar om Arbor och Swifty som är två tonårskillar från inte alls särskilt bra hemförhållanden. De har det inte bra hemma och det går inte så bra i skolan men de har ialla fall varandra. Tills de kommer i kontakt med en kriminell skrothandlare som lär dem att koppar är det bästa man kan stjäla, vilket tär på Arbor och Swiftys vänskap eftersom det inte är direkt ofarligt att göra det.
 
The Selfish Giant är en ganska så fri tolkning av Oscar Wildes novell med samma namn. Här är det inget myspys, fina miljöer och allmänt gullegull. Här är det brittisk misär och bara grått och hemskt rakt igenom. Men jag gillar det. Man sitter med en klump i magen mest hela tiden och det är så jävla sorgligt, men samtidigt fint. Jag ger den 5/5 prickiga prickar.
 
På tal om brittiska serier så kan jag passa på att tipsa om miniserien Black Mirror också, så himla konstig och bra. Det är två säsonger med tre helt fristående avsnitt i varje säsong så man behöver inte tänka att man inte orkar börja följa någon mer serie, för man behöver liksom inte följa den. Och så kan jag tipsa om Friday Night Dinner också. Där har ni knasiga karaktärer. Den ena värre än den andra.
 
Så, nu fick ni tre tips till priset av ett! Inte så illa. Annars mår jag bra, vi har tapetserat och målat färdigt allt i lägenheten. Nu behöver vi bara vinna sisådär 50.000 så har vi råd att köpa alla möbler och sånt vi vill ha också. Tills dess får matsalen agera balsal, eller som just nu: torkrum för tvätten. Inte heller så dumt. Nu ska jag mixa smoothie till frukosten imorgon och sen ska jag plocka fram bikinin för jag tänker sitta i en jacuzzi och dricka moscato d'asti ungefär hela helgen. Hej puss ses!
 

Det var någonting som fastnade på mig, någonting som aldrig helt försvann.

Nu borde jag egentligen sova eftersom jag ska upp klockan 3 imorgon bitti, men eftersom husreglerna säger "Sover inte Ofelia, sover ingen" så får jag väl vara vaken en stund till. Därför tänkte jag vara snäll och bjuda er på ett filmtips istället såhär inför helgen.
 
Har man hängt med här ett tag så vet man ju vad jag gillar för slags filmer, och därför kommer det här filmtipset inte att få någon alls att sätta kaffet i halsen. Men jag tipsar om den ändå, för det kan ju finnas någon stackare därute som inte sett den här pärlan ännu. Och då borde ni ändra på det omedelbums!
 
 
The Grand Budapest Hotel är det såklart jag snackar om. Ni ser ju själva hur snygg den är. Hela filmen är som ett enda långt ögongodis. Sen är det givetvis knasiga karaktärer, familjefejder, en söt kärlekshistoria och en inte alls särskilt dålig rollista med till exempel Jude Law, Edward Norton, Adrien Brody, Willem Dafoe, Bill Murray, Jeff Goldblum, Tilda Swinton osv. Jag ger den 5/5 jävligt prickiga prickar. Så, nu har ni någonting att titta på i helgen. Ni kan tacka mig sen. Har ni redan sett den så kan ni se den igen. Och så kan ni passa på att se alla andra Wes Andersons filmer också om ni inte redan gjort det. Så jädra fina allihopa. Varsågoda för tipset.
 
 
(där har ni ett tips till. jag tror det kommer att bli så jävla bra det här med Joel på svenska. så jävla bra!)

Jag blev förälskad i varje liten snöflinga som föll.

Vet ni vad det har varit ont om på den här bloggen det senaste året? "Mmm. Kontinuitet..." Muttrar ni lite bittert därhemma för er själva nu. Och det får en ju hålla med om faktiskt. Men det har också varit väldigt ont om filmtips. Ett tag berodde det på att jag inte tyckte att jag sett någon jättebra film som varit värd att tipsa om, men sen har det mest berott på just det där med bristen på kontinuitet. Nu på sistone har vi faktiskt sett väldigt många bra filmer, men den jag ska tipsa om idag såg vi för ganska längesen.
 
Nu tror ni att det kommer nåt gullegull med fina miljöer och knasiga karaktärer som man mår bra av att titta på. Det gör det inte. Nu blir det ångest, ont i magen och inte alls roligt någonstans. Men väldigt bra!
 
 
Jakten handlar om Lucas (Mads Mikkelsen) som arbetar som förskollärare i en liten by och plötsligt blir falskt anklagad för övergrepp på en liten flicka. Trots att han är oskyldig så är det ingen som tror honom och hela samhället vänder sig emot honom och hans familj. Det är som sagt absolut ingen feel good-film, men den är fruktansvärt bra och visar på hur fort saker och ting kan spåra ur, och hur hemska människor kan vara mot varandra. Och ehm ja... Det behöver man ju bli påmind om ibland. Nej, det behöver man kanske inte. Men man kan behöva en bra film att titta på nu när höstmörkret gjort sitt intågande. Jag ger den 5/5 prickiga prickar.
 
Einar Stray Orchestra - Qualia

Inatt har Gud skonat Hisingen, men kärlek skonar ingen.

Hittills har vi ju haft en väldigt fin och solig sommar, men eftersom midsommar närmar sig så kommer det väl att bli ändring på det och det kommer att bli en vanlig svensk sommar igen. Då kan det vara fint att ha lite filmtips på lut. Vi har knappt sett några filmer alls de senaste månaderna, men en film som vi har sett är The Perks Of Being A Wallflower.
 
 
Vad handlar den om då? Ingenting såklart! Eller jo, den handlar ju förstås om Charlie som är en ganska udda och ensam figur sen hans bästa vän tog livet av sig året innan. Nu ska Charlie börja High School och där träffar han Patrick och Sam som tar honom under sina vingar och med på en massa roliga fester och grejer. Den handlar väl om hur det är att växa upp helt enkelt. Jag ger den 5 prickiga prickar av 5 möjliga. Så se den! Men låt oss för all del hoppas att ni inte behöver göra det förrän framåt september och att vi kan få vara utomhus mest hela dagarna fram tills dess!
 
 

En flygande bebis flyger så högt den kan.*

Eftersom våren verkar dröja ett bra tag till, och min blogginspo har försvunnit tillsammans med den, så bjuder jag på ett litet filmtips istället. För om man ska se till det positiva så är det ju så att man nu har all rätt att sitta inne och se hur många filmer man kan bara så att man slipper förfrysa kinder och tår i nordanvinden därute. Så, nu får ni filmtips:
 
 
Mary & Max. Den handlar om Mary som är 8 år och bor i Melbourne, med en mamma som är mer intresserad av sin alkohol än sin dotter och en pappa som mest gömmer sig i sitt förråd med uppstoppade djur. Och så handlar den om Max som är 44 år, bor i New York och har aspergers. Mary råkar riva ur Max adress ur en telefonkatalog och bestämmer sig för att skriva brev till honom, så blir de brevvänner trots att Max har svårt att svara på Marys alla kluriga frågor och kanske tack vare att de båda verkligen älskar choklad.
 
Är det en knasig, rolig och lite sorglig film där det inte händer särskilt mycket men med fantastiska karaktärer? Jaaa. Det är som det brukar vara när Pernilla får välja film. Ni borde veta det vid det här laget. Men SÅ bra den är. Se den. Den är fin och den är mysig och den får 5/5 prickiga prickar.
 
 

*Jag har haft en sång som går så konstant på hjärnan sen vi var på babyrytmik igår, och det är det enda jag kan på hela låten också. En flyyyyygaaaande beeeeebiiiis. Lite irriterande.

Kanske kommer den där stjärnan som sken förr en gång att skina igen.

Det är inte klokt vad det är kallt ute. Och det spelar ingen roll om forskarna kommit fram till att -10 är lika kallt var man än är, -10 i Göteborg är sju miljoner gånger kallare än -10 i Sågmyra. Tur att det finns SM i längdskidor att titta på, och tur att jag faktiskt egentligen inte behöver gå ut om dagarna om jag inte vill. För er som inte gillar att titta på längdskidor men ändå inte känner för att gå ut så bjuder jag på ett finfint filmtips!
 
 
Darjeeling Limited. Den handlar om 3 bröder som ska hitta tillbaka till varandra efter att inte ha pratat på fler år genom att tågluffa genom Indien och det går väl inte riktigt som de tänkt sig. Owen Wilsons karaktär är så fruktansvärt odräglig så man bara vill krypa in i teven och ge på honom en smäll. Annars är det sådär som det brukar vara när jag gillar en film, inga dånande specialeffekter, inte särskilt mycket handling, bara knasiga karaktärer, snygga miljöer och bra dialog. 5 prickiga prickar av 5. Se den och bli glada vetja.
 
 
(ja, här lyssnar vi fortfarande på julmusik. ska det vara kallt kan man ju lika gärna låtsas att det fortfarande är jul. så får man äta julgodis också.)

Du är ett tecken.

Igår plågade jag mig själv med havregrynsgröt och idag plågade jag mig själv med en shoppingtur. Det finns få saker som jag avskyr så mycket som att shoppa och gå på stan. Och om jag avskyr det i vanliga fall så kan ni ju bara tänka er vilket humör jag är på när jag måste göra det i julrushen med en barnvagn. Oftast brukar jag ju tvinga Jimmy att gå och köpa det som jag behöver på sina lunchraster, han är ju sån där konstig typ som gillar att gå på stan. Men han gillar det inte så mycket att han kan prova kläder åt mig och köpa julklappar till sig själv tyvärr.
 
Så efter knappt två timmar gav jag upp och muttrade mig hemåt igen. Och nu funderar jag på att flytta ut i skogen till en liten stuga och bli självförsörjande. Alternativt bara sitta hemma i soffan och mysa framför mina tv-serier och filmer resten av mitt liv. Och till exempel se den här fina filmen igen & igen:
 
 
 
A Love Song For Bobby Long heter den och handlar om Pursy som flyttar tillbaka hem till New Orleans efter att hennes mamma dött och hon fått ärva hennes hus. Men i huset bor det redan två konstiga typer som påstår att de också ärvt huset tillsammans med Pursy, så de tre är tvungna att bo där tillsammans och lära känna varandra vilket väl kanske inte alltid är så himla roligt och lätt. Jag är ju lite svag för filmer som utspelar sig i den amerikanska södern och filmer med konstiga typer så jag ger den 5 av 5 prickiga prickar. Så den kan ni ju passa på att titta på om ni sitter insnöade någonstans tycker jag. Bra himla mycket roligare än att gå på stan!
 
 
(jag får nästan lov att sitta med en skämskudde när jag lyssnar på det här albumet för jävlar i min lilla låda vad hon har stulit texter från andra svenska artister. kanske någon som fastnade lite i det här så mycket bättre-tänket...)

Vi kan skynda oss fram så att inte skuggorna hinner ifatt oss.

 
Nu är det november och då får man sitta inne och se på film hela dagen om man vill. Då kan man titta på Moonrise Kingdom tycker jag. För det är en sån fruktansvärt snygg och bra film. När vi hade sett ungefär 10 sekunder av filmen sa Jimmy: "Det märks redan nu att det här är en typisk Pernilla-film." Helt sant. Inte så konstigt kanske när allt är så fint. Miljöerna, kläderna, de knasiga karaktärerna, handlingen. Fint fint! 5 av 5 prickiga prickar alltså och har ni inte sett den ännu så GÖR det. Helst igår!
 

Mitt huvud klarar inte av att ta in så mycket mer.

"Pernilla, du gillar ju bara filmer som ingen har hört talas om!" Brukar min Storebror säga till mig. Det är faktiskt inte riktigt sant. Jag kanske oftast gillar filmer som är lite konstiga eller som inte handlar om någonting, och jag kanske kräks lite grann av romantiska komedier med Kate Hudson och Owen Wilson eller actionfilmer med... Actionskådisar. Men annars så är det faktiskt filmer som människor har hört talas om.
 
Men nu tänkte jag tipsa om en film som faktiskt inte alls är särskilt knasig, och som är en sån där film som ALLA kan tycka om. Den hade biopremiär förra fredagen och ska ni bara se en enda film på bio i höst så är det denna ni ska se. Tro mig!
 

En Oväntad Vänskap
har de valt att kalla den på svenska. Intouchables heter den i original. Den handlar om Driss som nyss kommit ut ur fängelset och mest söker jobb för att få sitt socialbidrag, men helt oväntat så väljer miljonären Philippe som är förlamad från nacken och ner att anställa honom som sin assistent. Det finns en scen i den här filmen när de är på operan, och jag skrattar fortfarande bara jag tänker på den. Men den är inte bara rolig filmen, den är väldigt fin också. Och helt enkelt bara skitbra. Det är 5 rejäla prickar av 5 på denna. Så maka er iväg till biograferna nu, ni kommer inte att ångra er. Och tycker ni inte om den så är det tamejtusan er det är fel på!
 

Jag vill inte vara med i någonting som tar in en sån som mig.

För någon vecka sen satt jag i ett väntrum på vårdcentralen och bläddrade i en tidning, och i den tidningen fanns det en lista på "bra" filmer som handlar om att få barn och vänta barn. Tidningen var ganska ny, kanske från i somras, men mannen som hade sammanställt filmtipsen... Han är nog inte lika ny. På listan fanns knappt en enda film gjord efter 95, istället fanns det med gamla godingar som "3 män och en baby" och den där filmen med Magnus Härenstam med det fantasifulla namnet "Jag är med barn" som inte är gjord i år direkt...
 
"Var fan är Juno?!" Tänkte jag direkt, som alltid tjatar om den filmen. Men man kanske inte vill uppmana till tonårsgraviditeter i såna där tidningar, så då kommer jag till nästa filmtips som absolut hade behövt vara med på den där listan:
 
Away We Go handlar om ett par som snart ska ha barn och bestämmer sig för att ta en liten tur runt i USA för att hitta ett bra ställe för deras barn att växa upp på. Du behöver faktiskt inte vara gravid för att se den här filmen, du kan se den bara för att se Maggie Gyllenhaals karaktär som fruktansvärd überjobbig hippiemamma. Ett litet filmtips från mig alltså, en sån där film där det inte händer så mycket men med bra karaktärer och roliga scener så det går så bra ändå. Utan läskiga skurkar och superhjältar och mord och blod.
 
The Kinks - The Village Green Preservation Society

Jag skulle vilja veta varför hon avskyr allt hon gör men samtidigt gör allt hon kan.

Nu var det längesedan jag bjöd på filmtips. Kanske för att det inte riktigt är meningen att man ska sitta inne och se på film såhär års, men det verkar ju inte vädergudarna vara riktigt med på. Så eftersom det verkar som att herr Ledins gamla dänga ska gå i uppfyllelse i år igen så kan jag väl lika gärna bjuda på ett filmtips då. Taram, taram, I give you: Lars And The Real Girl.







Lars And The Real Girl handlar om Lars, en väldigt tillbakadragen, snäll kille som bor i en stuga i sin storebrors trädgård. Han har ett ganska tråkigt jobb och lever ett ensamt liv och en dag bestämmer han sig för att skaffa en något annorlunda flickvän. Det här är ingen skruvad komedi utan mer en sån där fin, bra, lite konstig film som handlar om hur människor i ett litet samhälle ställer upp för varandra i de mest konstiga situationer. Jag har aldrig riktigt förstått grejen med Ryan Gosling, men i den här filmen är han verkligen kanon. 5/5 prickiga prickar är betyget på denna. Så kryp upp i soffan och se denna istället för att sucka över evighetsregnet utanför fönstret!

För ja, bor du i Göteborg med omnejd så kommer det att regna på dig resten av veckan. Mina föräldrar och mina brorsbarn sitter nämligen i bilen på väg ner hit i detta nu, och de har varit snälla nog att ta med sig vädret från Dalarna. Gulligt av dem. Verkligen omtänksamt, verkligen!

The Stone Roses - I Am The Ressurection

Jag letar efter en anledning att sluta men allting känns så annorlunda nu.

Igår såg vi denna godingen på bio. Dark Shadows. Med min favoritkombination Tim Burton + Johnny Depp + Helena Bonham Carter. Och så musik av Danny Elfman förstås, och Christopher Lee som en lite mystisk läskig gubbe i en liten biroll. Så fanns det ett läskigt stort hus med en konstig vaktmästare, en häxa och en angry mob. Så jag är mycket nöjd. Det var ju inte den bästa filmen som Tim Burton har gjort, men gott och väl 4 prickiga prickar av 5. Jag satt och försökte kategorisera alla som kom in i biosalongen efter av vilken anledning de var där, det fanns tre kategorier: 1. De som gillar Tim Burton. 2. De som tycker att Johnny Depp är sååå himla snygg och bra i Pirates-filmerna så de nu måste se allt med honom fast de knappt visste vem han var innan. 3. De som vill se coola vampyrer. Det var lättast att bestämma kategori 1, de andra två liknande varandra lite mer. De var små, blå och hade vita luvor på huvudet. Typ.

Nu har jag långhelg. Tjoho! Så jag ska inleda den med att äta frukost framför ett avsnitt av Criminal Minds, jag får passa på när det är ljust ute och Jimmy är hemma så jag inte drömmer mardrömmar efteråt. Inatt drömde jag att jag blev jagad av en mördare som hade One-Piece. Jag säger ju att de är onda de där Onesies-människorna!

Ladyhawke - Sunday Drive

Nu är alla små stjärnor.

Eftersom jag mest tycker att barnmat är gott nuförtiden och ni kanske inte är så överdrivet intresserade av att läsa om macaroni & cheese varenda dag så bjuder jag på ett filmtips istället:





50/50 heter filmen som ni ska se om ni inte redan gjort det. Den gick på bio ganska nyss och har kanske kommit ut på dvd nu. Jag vet inte hur lång tid sånt tar nuförtiden?! Den handlar om en ung kille som får beskedet att han har cancer och 50% chans att överleva. Det är ingen snyftis även om det låter så, det är en riktigt bra och rolig film. Såklart är den lite mörk ibland, men det är ju det som gör den så bra. Jag ger den 5/5 prickiga prickar. Se den idag. Eller imorgon. Eller till helgen. Det där bestämmer ni själva, jag bestämmer bara att ni måste se den.

Pulled Apart By Horses - Wolf Hand

Sötsur.

Det är fredag och fredagspeppen är lika med... Obefintlig. Vädret utanför gör väl inte direkt saken bättre heller. Så vad gör man då för att bota ett inte alls glatt humör och försöka glömma bort den där ångestklumpen i magen en stund? Jo, man går på bio och hänger med de här filurerna några timmar:

Kvarteret Skatan Reser Till Laholm har äntligen biopremiär idag. Det är inte alls fel det! Jag är ju lite av en Kvarteret Skatan-nörd. Kan typ hela första och andra säsongen helt utantill, är lite mindre insatt i tredje säsongen men har lyckats se båda deras Live-föreställningar på Rival. Så nu ska det bli trevlig att få följa med dem in i biosalongen också. Jag tycker det är lite synd att inte Anna Blomberg är med, jag gillar hennes karaktärer mycket. Men jag tror att Klara Zimmergren kan vara riktigt bra som "Ulfs nya fru" så det blir nog roligt i vilket fall som helst.

Som att inte detta vore nog så har jag en chipsgratäng i ugnen. Chips i mat, det kan man ju inte bli ledsen av. Naturgodis har jag köpt att mumsa på under biobesöket också. Så nu ska jag gå från trött och ledsen till tjock och lycklig!

Band Of Skulls - Bruises

Jag kunde inte se det som fanns precis framför näsan på mig.







Vill ni se på en bra film i helgen, eller när som helst, så tycker jag att ni ska titta på MicMacs. Det går inte riktigt att förklara vad den handlar om men den är sådär härligt skruvad, fantasifull och rolig. Den är gjord av Jean-Pierre Jeunet, samma kille som gjort den fantastiska Delicatessen, och så har han gjort Amelie Från Montmartre också men den har jag av någon anledning inte fallit lika pladask för som alla andra. Men MicMacs, hur bra som helst! Se den vetja. Och se INTE någon film som är gjord av Peter Magnusson. Någonsin. Uppmuntra honom inte. Låt honom inte få behålla sitt jobb. Han är inte rolig! MicMacs däremot, 5 prickiga prickar av 5 möjliga.

Damien Jurado - Sheets

Hell Ya Fucking Right!

Om ni vill ha ett fint filmtips såhär på lördagskvällen så tycker jag att ni ska se The Station Agent. Den handlar om Fin som är väldigt intresserad av tåg och när han ärver en nedlagd gammal tågstation i en håla någonstans så flyttar han in i den. Okej, egentligen handlar den inte om någonting särskilt alls. Men det är ju såna filmer jag älskar. Den är väldigt rolig och väldigt fin. 5/5 prickiga prickar får den i betyg av mig. Så den tycker jag att ni ska ta er tid att titta på. Bra filmer mår man ju aldrig dåligt av.

Vill ni ha ett middagstips så tycker jag att ni ska äta Tacogratäng med fläskfilé, det ska vi äta alldeles strax och det sitter aldrig fel. Annars så är jag mest förvirrad och konstig då jag vände på dygnet totalt där när det var JVM-final, och nu får jag ingen ordning på någonting. Fast jag har städat ut julen idag, det var skönt! Och så mår jag som att jag har druckit 12 liter vin igår, fastän jag bara drack två små cider hemma hos Evelina när hon bjöd på 3-rätters trettondagsmiddag. Upp-och-ner ner-och-upp, grisen gal i granens topp. Så känns det i mitt huvud.

Buddy Greco - The Best It Yet To Come

Smaken av dina kyssar.








För några veckor sen tittade vi på Flipped. Och jag blev kär i hela filmen. Den var så fruktansvärt fin och bra. Inga svordomar, inga töliga specialeffekter, inga vampyrer eller varulvar, inga mord och inga biljakter. Bara en väldigt bra film som man mår alldeles jättebra efter att ha tittat på. Se den nästa gång ni vill se en bra film! Sen kan ni tacka mig för mina finfina filmtips. Flipped alltså. 5 prickiga prickar av 5 möjliga.

En annan fin sak är att jag fått förlängning på jobbet, så jag får vara kvar ända tills i juli. Tjoho! Dessutom är det fredag imorgon. Ibland är det inte så jävla jobbigt att leva ändå. Ibland är det riktigt fint!

Lo-Fi-Fnk - Boom

Vi fortsätter att andas.

Nu blir det ännu ett fint fredagstips från mig till er (ja, jag försöker få ner er i seriejunkieträsket):

Hart Of Dixie började sändas i USA i måndags och är skapad av Josh Schwartz. Vet ni vilken annan serie han ligger bakom? Världens bästa serie någonsin; OC. (Och en av världens vidrigaste serier Gossip Girl, men det kan vi väl bara blunda för, okej? Alla gör sina misstag.) Vet ni vem som har huvudrollen i Hart Of Dixie? Sjukt snygga Rachel Bilson som spelade Summer Roberts i världens bästa serie någonsin; OC. Därför måste det ju bli himla bra tänker jag. Och nej, ni vill inte veta hur många serier jag följer. För att inte tala om att jag ser om OC och Greek lite stup i kvarten bara för att det är så bra. Nu ska jag titta på Criminal Minds!

Jonathan Wilson - Can We Really Party Today?

Tidigare inlägg
RSS 2.0