Jag skulle kunna ge dig lite tid för dig själv, men jag vet att du bara skulle gå ut och krossa mitt hjärta.

I skrivande stund har jag varit vaken sen 03.30 i morse (morse? är det ens morgon vid den tiden?) så om det här blogginlägget spårar ute lite så beror det på att min hjärna i själva verket sover och min kropp skriver detta helt utan min hjärnas vetskap. Det är okej, jag låter den hållas. Hjärnan kan vara vara lite överhettad för att jag var på hygienutbildning med jobbet igår också, vet inte riktigt när jag senast satt ner i 7 timmar och bara lyssnade på när någon pratade? Men kanske... På gymnasiet? Jag tror att jag är lite bättre på att lyssna och sitta still nuförtiden, jag sprang faktiskt inte ut rummet för att spana efter hockeykillar en enda gång på hela dagen!
 
Men nu var det varken hygienutbildningar, gymnasiet eller hockeykillar vi skulle avhandla idag. Det ska handla om lax, kallrökt lax till och med! Världens näst bästa lax efter varmrökt lax. Det här receptet är så enkelt så det knappt räknas som recept, men såna recept gillar man ju också för det går så himla snabbt och smidigt.
 
Kallrökt Laxpasta

4 portioner
 
4 portioner pasta
200 g kallrökt lax
2 dl creme fraiche
1 msk dijonsenap
1 tsk flytande honung
ett knippe dill
en liten skvätt vitvinsvinäger
salt & peppar
 
Koka pastan.
Strimla laxen.
Koka upp creme fraiche, senap, honung och dill i en kastrull.
Tillsätt laxen och dra kastrullen av värmen.
Smaka av med vinäger, salt och peppar.
Servera såsen till pastan.
 
Jag och Ofelia passade på att mumsa på denna i torsdags när Jimmy var i Köpenhamn. Mums tyckte jag, Ofelia som hade stått och slukat kallrökt lax som en grizzlybjörn medan jag lagade maten vägrade att ens smaka på den när den låg i såsen. Såna är de, di barna.
 
På tal om di barna så står hon här nu och säger att hon behöver dammsugaren för att "det är klistermärken över hela mitt rum" så... Jag ska nog gå nu. Tack och hej, ät lax!
 
MONEY - Suicide Song

Skulle det inte vara bättre om solskenet fick dig att le?

Jag har ju som bekant en vision om att min kära dotter ska bli en sån som äter allt som serveras, och det bästa sättet att få det att hända borde ju vara att presentera så många smaker som möjligt för henne redan från tidig ålder. Därför äter vi nuförtiden fisk en gång i veckan hemma, fastän att hennes pappa avskyr det. Men vi kan ju för tusan inte ha en dotter som är uppvuxen i Göteborg men inte äter fisk, det håller ju inte. Det är ju som att jag inte skulle äta falukorv och leksandsbröd! Förra måndagen gjorde jag en fiskgryta som hon glatt satte i sig, hennes pappa gjorde däremot inte det så det blev massor av fiskgryta över. Gjorde väl ingenting alls tyckte Ofelia som åt den till lunch tre dagar i rad sen. Alltså, en barn- men inte så pappavänlig fiskgryta comin' up:
 
Fiskgryta Med Morot Och Champinjoner
 
4 portioner
 
1 vitlöksklyfta
ca 8-10 champinjoner
2 dl vatten
2 dl créme fraiche saffran & tomat
ca 4 st morötter
ca 6 st potatisar
250 gr lax
250 gr torsk (eller annan vit fisk)
cayennepeppar
salt
peppar
 
Skala och hacka potatis och morötter.
Skär champinjonerna i bitar.
Skär fisken i stora bitar.
Fräs champinjoner i smör tillsammans med vitlöken.
Krydda med salt och cayennepeppar.
Häll i vatten, crème fraiche, morötter och potatis.
Koka 10 minuter.
Tillsätt fisk och låt sjuda några minuter till på svag värme.
Servera!
 
Annars så vaknade jag i morse med en pingisboll i halsen. Det var ju sådär roligt, så nu har jag druckit stark ingefärsdryck och massor med te med honung hela dagen, så nu känns det mer som kanske en... valnöt. Jag har liksom inte tid att vara sjuk nu. Jag har playdates imorgon! Och på torsdag! Skärpning halsen, det här inte okej! Imorgon ska den där valnöten vara en pinjenöt, och hör sen.
 
James - Lose Control

Vet du inte att löften är till för att brytas?

Hur det går med vårat lilla fisk- & ölprojekt undrar du? Ja. Jag skulle väl vilja säga att det går bra. Åtminstone för mig. Eller så är det Jimmy det går bra för, det beror på hur man ser det. Jag skulle vilja säga att det går bra för mig, för Jimmy har hittills bara kommit hem med en öl till mig. Fast å andra sidan smakar jag ju på nästan varenda öl han dricker också, så det borde ju räknas som att jag druckit typ... 50 i alla fall. Hur går det för Jimmy med fisken då? Jodå, han har lydigt ätit upp sina portioner.
 
 
En dag åt vi pangasiusfilé i citron- vitlök- & basilikasås med potatismos.
Jimmy tyckte det var okej eftersom det knappt smakade fisk.
Ofelia tyckte att det var jättegott och mumsade glatt i sig sin portion och försökte sedan ge sig på min.
Det brukar hon visserligen alltid göra, även om hon inte ens vet vad jag äter så det kanske inte är någon tillförlitlig källa...
 
En annan gång åt vi bakad potatis med en röra gjord på varmrökt lax. Varmrökt lax alltså.
Hade glömt bort hur sjukt gott det är. Alltså... Mmm. Helt fruktansvärt gott.
Skulle kunna äta det varje dag. Åtminstone i några veckor tills jag tröttnat på det.
Det skulle inte Jimmy för han tröttnade redan efter en portion. Men vi jobbar på det!
 
Och jag har druckit en Orval. Var det gott? Mjä. Fick jag i mig hela? Jadå. Till sist så.
Blev den godare ju mer jag drack? Nej, det var nog tvärsom. Man blir så... Mätt på öl.
Eller vad man nu blir. Törstig på andra grejer. Pepsi Max till exempel.
Det var väldigt gott efter jag satt i mig hela den där ölen.
 
Jag sa ju att jag skulle hålla er uppdaterade! Vi jobbar vidare på det här lilla projektet, snart ska ni se att jag sitter med farbröderna i parken och halsar Sofiero och Jimmy står nere i hamnen iklädd sydväst och skepparkrans med en rå makrill i mungipan.
 
Men inte idag, idag har vi nämligen fullt upp med att packa. Imorgon åker vi nämligen upp till Sågmyra för att fira midsommar i massor av dagar. Man gör så i Dalarna. Mest när man är ung, sen orkar man inte mer. Så det blir kanske mest Ofelia som firar midsommar hela veckan, vi får se. Nu ska jag återgå till att hitta på ursäkter till att inte packa.
 
Och apropå ingenting alls, kolla vad vi hade i trädgården i morse. Gullegulle, så söt.
 

När djävulen är på fri fot.

Är det någonting som man absolut inte är sugen på såhär års så är det ju julmat. Faktum är att jag knappt är sugen på julmat ens på julafton, men lite prinskorv, potatissallad och gravad lax går ju alltid ner. När man har tröttnat på att äta rester och rester så kan man göra någonting roligt med resterna istället. Så under en av mellandagarna bjöd jag mina föräldrar på detta:

Pasta med dill- & gravlaxssås

För 4 portioner

2 msk smör
2 msk vetemjöl
1½ dl mjölk
2½ dl grädde
ca 250 gr gravad lax i strimlor
dill
salt
peppar

Smält smöret i en stor kastrull.
Rör ner vetemjölet.
Häll i mjölk och grädde och låt sjuda ca 5 minuter tills såsen har tjocknat.
Rör ner laxen och dill efter smak.
Smaka av med salt och peppar.
Servera med pasta!

Mums, vad gott! Tänk när man var liten och inte åt gravad lax, då var livet inte så roligt inte.

Och nu sitter jag hemma i Mölndal och är trött efter en lång arbetsdag. Höhö. Eller inte, en halv arbetsdag blev det då vi bara hade 4 barn varav 2 gick direkt efter lunch. Jag var faktiskt inte alls färdig för att åka hem igen igår kände jag, jag hade velat stanna kvar i Sågmyra ett tag till. Men nu när jag väl är hemma igen känns det lite bättre. Nu är jag mest inte alls redo för nyårsafton imorgon. Hur gick det här till? Hur kunde det bli ett nytt år redan? Jag har ju varken hunnit bli rik, smal eller gift med Howlin' Pelle ännu! Men jag har ju faktiskt morgondagen på mig, så ännu är det inte försent.

Victoria Bergsman - As Young As Yesterday

Ett oändligt slut.

En dag i förra veckan bjöd jag Jimmy på Sej Under Medelhavstäcke och bulgur. Sist jag gjorde det så gjorde jag det med quorn istället, så det står quornfilé i receptlänken. Men från början är receptet med fisk och denna gången testade jag det med fisk också. Mycket godare och smakrikare än med quorn kan jag berätta. Och med bjöd Jimmy på så menar jag givetvis att jag tvingade i honom det, veckan innan det tvingade jag i honom cornflakespanerad hokifilé. Han föredrog nog det sistnämnda, hoki smakar ju inte lika mycket fisk som sej. Det är mitt nya projekt detta, att få Jimmy att börja tycka om fisk. Får Pernilla Ingen Bebis Så Får Jimmy Äta Fisk, kallar jag projektet. Min förhoppning är att det ska bli lika lyckat som "Röstar man blått får man inte ligga"-projektet. Risken är ju att det slutar med Jimmy Letar Nytt Boende-projektet, så nu ska jag nog låta honom ha några fiskfria veckor. Åtminstone en.

Azure Blue - Long Way Down

Du är verkligen vacker när du dricker ditt billiga rödvin.

Idag har jag bjudit Jolin och Evelina på Laxplanka. Det tyckte jag var trevligt. Det tyckte de också hoppas jag. Jolin var mest fascinerad över hur plankan lyckades hålla sig så varm så länge. Och nu kan jag berätta att planksteken har sitt ursprung i Ungern där det serverades redan år 1900 på en berömd restaurang i Budapest. Jag tycker faktiskt det räcker som förklaring till varför maten serveras på en planka, porslinet hade helt enkelt inte kommit till Ungern ännu på den tiden och därför åt de på plankor och sedan kom det väl någon von Schenken eller nåt sånt dit från Sverige och fann det oerhört pittoreskt. Okej, nu fabulerar jag hejvilt här men det där om att den har sitt ursprung i Ungern stämmer faktiskt, det var det enda jag fick fram på google. Det räcker väl så, Evelina?

 

Jag bjöd faktiskt på fler saker än laxplanka, men det andra återkommer jag med en annan dag. Nu ska jag dricka upp mitt te och sen ska jag gå och lägga mig så jag orkar jobba imorgon. Jo, jag är fortfarande sjuk, jag ignorerar det bara tillfälligt.

 

Steve Forbert - Complications


Vid midnatt stod jag stel som en staty.

Igår kväll bjöd jag ju som sagt Evelina och Jolin på middag här hemma. Det blev 3-rätters, och en fördrink såklart. Och så några flaskor vin till middagen. Fast faktiskt bara två. Vi är för gamla för att orka mer, men vi orkade faktiskt hålla igång till klockan 01.00, så än finns det hopp om oss! Även om det kanske spårade ur lite där mot slutet då Jolin inte visste skillnaden mellan en mazarin och en mandarin och Evelina tyckte att Pandora borde kastat mazariner på sin publik istället för mandariner och jag försökte förklara handlingen i en Harry Potter-film med orden: "Ja, men det handlar ju om att den onda trollkarlen vill döda Harry!" Ja, ni vet, DEN Harry Potter-filmen.

Till fördrink bjöd jag i alla fall på Mandarinmojito efter ett recept jag hittade hos Remsan. Hur gott som helst var det. Yumyum. Jag drack upp min fort som en blixt. Riktigt farligt det där om man har möjlighet att dricka flera, nu hade inte jag det igår och det kanske var tur det. Sen blev det förrätt. Egentligen hade jag tänkt göra gubbröra och servera på ett litet bröd, men sen insåg jag att gubbröra mest innehåller saker som jag inte tycker om så efter att jag gjort om det hade jag något helt annat som blev såhär:

Grabbröra

För 4 port

1 burk tonfisk i vatten
3 dl gräddfil
2 st hårdkokta ägg
ca ½ dl kaviar
ca ½ dl hackad dill
citronpeppar

Skala och hacka äggen.
Blanda alla ingredienserna och smaka av med citronpeppar.
Ställ röran i kylen någon timme så den får gotta till sig.
Fördela röran på en brödbit.
Dekorera med en citronskiva.
Servera.

Lätt som en plätt. Grabbröra alltså. Bättre än gubbröra. Jag måste erkänna att jag är fruktansvärt dålig på förrätter överlag. Det är himla svårt att hitta på goda förrätter, för det känns som alla förrätter innehåller skaldjur och det gillar vi ju inte. Och de som inte innehåller skaldjur har man ju ätit 3000 miljoner gånger redan eftersom fantasin är så dålig. Så; Tips på goda förrätter utan skaldjur, tack!

Nu ska jag titta på Håkan Hellström hos Robins. Jag tror att Jimmy har tröttnat på Junior Eurovision Song Contest som jag tvingar honom att titta på. Konstigt, de som är så... Gulliga. Ali Baaabaaaa! Ryssland var faktiskt skitsöta, så söta kläder och gullig liten dans. Men nu blir det lite Håkan istället. Han har ju också söta kläder och brukar dansa gulliga danser.

Bruce Springsteen - Loose Ends

Det är hårt.

Min fina middag idag bestod av Sesambagel med potatissallad och kallrökt lax. Jaha ja. Lax alltså? Ja. Som man då lätt kan räkna ut så har alltså herr von Lindroos flytt fältet och åkt till Falköping över natten. Så då passar jag på att frossa i lax. Fy fabian vad gott det var. Alldeles lagom också med tanke på att jag fortfarande är lite sjukling och inte sugen på så mycket mat. Då blev en bagel alldeles perfekt. Mycket mer än så behöver man inte. Ja, förutom massa kexchoklad, chips & dip och ostringar som finns kvar sen igår alltså.

Jag måste bara tipsa om en liten film vi såg på igår kväll:

När det var min tur att välja film valde jag I Kina Spiser De Hunde. Den var riktigt, riktigt bra. Väldigt rolig. Jag satt där och småskrattade mest hela tiden. Så den rekommenderar jag varmt. 4/5 får den av mig. Jag säger ju det, jag är mycket bättre på att välja film än Jimmy. Åtminstone på att välja filmer som jag själv tycker om. Det är så konstigt med mig, jag kan så mycket. Jag kan nästan allting... Utom slalom förstås.

Imperial State Electric - I'll Let You Down

"Vi ska bli bjudna på mat, av en kock!"

Titta vad fin mat jag lagade igår! Nej, nu ljuger jag. Jag blev faktiskt bjuden på mat igår. Av en kock! Det var Jolins kompis Sebastian som bjöd på middag. Bara han och jag och några levande ljus. Nej, nu sitter jag här och ljuger igen. Jolin och Evelina och Tobias var också med. Det blev fisk. Åh, vilken lycka! Torsk inlindad i rotsaker och någon potatisgrejsemojs till. Jag testade musslor för första gången i livet också. Trodde det skulle vara slemmigt, men det var gott. Hela middagen var väldigt god.

Vi blev satta i arbete direkt när vi kom dit också. Jag, Jolin och Evelina skulle tydligen klä granen. Jolin var lyrisk över discokulorna och Evelina skulle ha allting estetiskt korrekt. Själv slängde jag mest på julgranspyntet och hoppades på att det skulle bli fint. Det blev fint också, men det har jag ingen bild på tyvärr.

Efter middagen gick vi till Kontiki där några kompisar till Jolin skulle spela. Kontiki alltså, vilket ställe. Där missade vi allt nåt den gången Clara glömde sitt leg i Falun så att vi inte fick komma in. Fast nu var jag ju där igår, så då fick jag ju se det då istället. Där satt vi och tävlade i att säga dummast saker.

Tjej på scenen: "Jag tycker det är så fint när man ser gamla par som hållt ihop hela livet, om de hållt ihop av kärlek alltså och inte på grund av andra saker..."
Evelina: "Vad menar hon?"
Jag: "Att det är tråkigt med par som håller ihop av fel anledningar..."
Evelina: "Jaha, jag trodde hon menade att hon varit ihop med någon som är gammal."

Tobias: "Är det hennes egna låtar?"
Jolin: "Ja."
Tobias: "Som hon skrivit själv?"
Jag: "Nej, det är hennes egen musik som hon lånat av Amanda Jenssen!"
Förlåt. Mamma har sagt att jag inte ska vara så kaxig, men ibland kan jag bara inte låta bli.

Tobias: "Är det störigt när jag sitter och vibrerar såhär hela tiden?"
Jag: "Nej, det är lugnt jag är van!"
En stund senare:
Tobias: "Nej, nu måste jag gå."
Jag: "Nej men gå inte, du vibrerar ju så skönt!"
Jag skyller på att Evelina lagt någonting i Aquatinin hon bjöd mig på. Varför skulle hon annars bjudit på den?

Nu ska jag laga mat för Jimmy håller på att svälta ihjäl. Och så blir det inte ens tacos! Stackars Jimmy. Nej. Det är inte så synd om honom faktiskt. Mig däremot är det synd om. Inatt fick jag lov att sova med dubbla täcken för att det var så kallt i lägenheten. DUBBLA TÄCKEN! Fy fabian.

Hellsongs - Run To The Hills


(jimmy har reclaimat sin spotify så jag är old-school och spelar såna där... vahettere... mp3-filer. någon som har en spotify-invite över så får den gärna bju'.)

Sillprovning på Sjömagasinet.

Igår kväll var jag ju på sillprovning på Sjömagasinet. Det var inte dumt alls det. Till att börja med är restaurangen hur mysig som helst, det fanns öppen spis och bjälkar i taket och massa fina juldekorationer. Det kändes nästan som att man satt i en fjällstuga, eller hemma hos någon och åt. Eller på en after-ski, haha.

Jag kan ju erkänna att sillen inte är det som jag först kastar mig över på julbordet (ska vi vara helt ärliga så kastar jag mig inte direkt över julbord överhuvudtaget, det blir himla kladdigt och folk blir upprörda.), men jag kan ju alltid ändra mig. Det fanns över 20 olika sorters sill att testa, så visst kunde man lätt hitta en favorit. Det svåra var ju att inte blanda ihop alla sillsorterna på tallriken, vilket jag såklart lyckades med. Nu i efterhand har jag räknat ut att den sillen som jag tyckte allra bäst om var kaviarmatjesillen, konstigt eftersom jag inte tycker om kaviar, men den var salt och god. Som god tvåa kommer currysillen. Inte bara för att den var gul, utan även för att den var god.

Förutom sill testade jag också att äta ål, som mest smakade rökt, olika sorters strömming (ja, mamma, jag åt strömming och det var till och med gott!) och lax i massor. Det enda som jag tyckte mindre om var tomatsillen, den smakade makrill i tomatsås och det är jag inte så förtjust i. Men annars var det idel tummen upp.

Sällskapet var det inte heller något fel på, det visade sig när vi satt oss ner att jag satt mig vid Jennie som driver den fina bloggen Kalasgott, som jag ju brukar kika in på titt som tätt. Det är ju inte varje dag man får träffa andra matbloggare så det var jätteroligt. Jag fick också träffa Katja, som höll i trådarna tillsammans med Tastecasting, och dessutom driver bloggen Kaffekokarkokboken där hon lagar all mat i sin kaffekokare. Titta in där så får ni se nåt ni inte ser varje dag, det är ju inte alls som blir kallade "lite lätt efterbliven" av självaste Timo Räisänen liksom. Haha. Vi hade jätteroligt där vi satt och testade sill och diskuterade mat och bloggar och allt annat.

Lite bilder tog jag förstås, även om min lilla digitalkamera inte riktigt gör saker rättvisa. Den kändes sig lite felplacerad bland alla andra systemkameror, men nu mår den nog bra igen.





En himla massa sill, strömming och sallader fanns det.


Jag var ju tvungen att testa ålen.


Laxtartar


Det här skulle bli en fin bild på ljuskronan.


"Ta lax det är dy... Gott!"

Jag fick ju passa på att äta lax när jag hade chansen, är man sambo med en fiskhatare så blir det ju alldeles för sällan. Men nu så, ni fick jag ge rum för mitt lystmäte. Säger man så? Ja. Vi bestämmer det. Nu ska jag inte bli långrandig här. Det var en mycket trevlig kväll och jag är väldigt glad att jag fick gå på den här sillprovningen. Nu ska jag dricka te och titta på Glee.

Men jag tar allting på lek...

Idag var en stor dag i vårat hem. Dagen som jag väntat på. Länge. Dagen som jag drömt om alla andra dagar. Dagen som jag längtat efter. Dagen med stort D. Just idag är jag stark. Nej. Okej. Såhär är det. Jimmy hatar fisk. All sorts fisk, till och med fiskpinnar. Jag är kär i fiskpinnar, och jag är enormt förtjust i lax. Men eftersom Jimmy inte gillar fisk så äter vi inte det, lika som att vi inte äter pannkaka, för det hatar jag men Jimmy tycker om det. Nåväl. Efter att ha sett ungefär en miljon kockprogram så kom Jimmy fram till att han åtminstone vill lära sig att prova äta fisk. Så idag åt vi lax. Mmm. Delicious. Det var tider det. För att göra det lite mer i Jimmys smak så åt vi stark lax. Alltså, Dagens Middag:

Starka laxkuber med ris.



2 laxfiléer
1 röd chilifrukt
salt
chili & lime-krydda
1 dl sesamfrön

4 msk soja
1 msk honung
2 tsk sesamolja

Rosta sesamfröna.
Kärna ur och hacka chilifrukten.
Mixa lax, kryddor och chilifrukt i matberedare eller mixer.
Forma laxröran till kuber.
Vänd dem i sesamfrön.
Stek i ca 2-3 minuter på varje sida.
Blanda soja, honung och sesamolja i en kastrull.
Värm tills honungen har smält.
Häll såsen över laxkuberna.
Servera med ris.


Hur gick det då för herr von Lindroos med laxen? Han tog en tugga. Och spottade ut den. Så bra gick det. Jag får nog drömma vidare om att få äta lax en gång i veckan. Eller ens gång i månaden. Nåja. Nu har han åtminstone försökt, det kan man ju inte säga något mer om. Jag kanske skulle gett honom fiskpinnar, eller panerad torsk. Någonting lite... Mindre fiskaktigt.

Under kvällen har Evelina varit här och vi har tittat på Andra Avenyn såklart. Dessutom tittade vi på Next, tills Jimmys stora förtjusning. Eller kanske inte. Egentligen ville han ju titta, han vågade bara inte erkänna det när Evelina var här. Annars åt vi mest Drottningpaj som jag bakat, tillsammans med vaniljglass. Nej, jag bakade den inte tillsammans med vaniljglass. Vi åt den tillsammans med vaniljglass. Jag bakade den tillsammans med min matberedare och en kavel.

Nu ska jag läsa lyrikanalys och sen försöka sova lite. Har jag tur så kanske min karl kommer och lägger sig innan det blivit ljust ute också. Just ja. Någon som vill följa med mig på The Hives på Trägår'n den 24'e mars? Jimmy vägrar av någon anledning att vara i min närhet när jag är i Howlin' Pelles närhet. Jag kan omöjligt förstå varför...

Micachu - Calculator

RSS 2.0