Perfekta Prinsessan Pernilla

Jag är lite sådär bitsk idag. Lite sådär att jag vill vara lite sarkastisk och ironisk mot folk som inte förstår det. Men det är jag inte för man ska vara snäll. Det är faktiskt julafton snart, så det börjar bli dags att samla ihop lite snällpoäng. Jag har till exempel lagat Jimmys jättedyra hörlurar så nu funkar de finfint igen. Snällpoäng till mig! Vidare har jag samlat snällpoäng genom att laga middag på bara sånt vi redan hade hemma så vi slapp åka och handla idag. Då kan det se ut såhär:

Efter att ha spenderat hela dagen på soffan är jag fortfarande lätt illamående. Tänkte att det skulle gå över med lite mat i magen. Det funkade sådär bra, men maten smakade bra och jag lyckades äta upp en hel portion. Däremot är jag förbjuden att komma till jobbet imorgon, även om jag skulle må bra. Så är det när man jobbar med mat. Här är i alla fall den goda och höstiga middagen vi åt idag:

Fast jag åker aldrig "hem" över sommaren. Om hem nu är Sågmyra. Det är det tydligen, enligt min Storebror. Sist vi pratade frågade han när jag skulle komma hem nästa gång. Jag svarade att jag är hemma. "Men... Ditt RIKTIGA hem!" Fick jag höra då. Tsss. Mitt riktiga hem är ju här. Det står på eniro. Och på facebook. Allt som står på facebook är sant, det vet ju alla. Till exempel att jag ska på Etage i Falun ikväll, det står också på facebook. Det är hur sant som helst. Verkligen.

Nu har jag redan avklarat fredagsmiddagen och är redo för fredagsmyset. Jimmy börjar jobba klockan 5 imorgon bitti så vi måste göra allting några timmar tidigare än vad som är brukligt. Till middag blev det våran nyårsmiddag från 2008. Ja, fast i en nylagad version. Det var inte samma, bara samma recept. Fast med lite ändringar. Jag tappade själv bort det här receptet efter att vi ätit det som nyårsmiddag, så hittade jag det igen hos Malin. Fina grejer!

I det "riktiga" receptet ska det vara en rödvinssås som man också häller över köttet och låter gratineras med. Men här hemma är vi inte så jätteförtjusta i rödvinssås så jag gratinerade med endast röran och mozzarellan istället och serverade vanlig hederlig beasås till.

Nu ska jag inviga helgen med en ingefärsöl. Det känns väldigt Harry Potter. Ginger Beer. Jag vet inte, det stod som nyhet på ciderhyllan och jag är ju heltokig i ingefära så jag tänkte att jag skulle ge det ett försök. Jag kanske återkommer om huruvida det är någonting att skriva hem om eller ej.

Kid Cudi Feat. Kanye West - Erase Me

(jag vet inte om det är för att det är fredag, eller om det var nåt fel på köttet, men jag tycker liksom att den här låten... är rätt bra. there. i said it.)

Idag är jag lite gladare än igår. Lite. Jag vet inte vad det är för fel. Jag känner mig så rastlös. Samtidigt som jag inte har någon direkt lust att göra någonting alls. Hur går det ihop? Man tycker ju att humöret åtminstone kunde ta och bestämma sig för... Ett humör. Då blir det ju lite lättare att bestämma sig för vad det är som är fel och sedan göra någonting åt det. Nu känns det mest: "Jaha, jag är uttråkad, eller nej fan jag är trött och orkar inte göra någonting, fast det är himla tråkigt att inte göra någonting, men vad det är skönt att bara sitta här med en kopp te och inte ha några måsten." Nåja. Jag är åtminstone glad i mitt schizofrena humör, det är väl huvudsaken.

Igår hade jag fläskfiléfredag. Det gillar jag. Såpass mycket att jag slängde mig över tallriken och började äta och sedan kom på att jag glömt att fota den. Så ni får helt enkelt se en halvt uppäten portion, men det kan ju vara fint att se det är det perspektivet också som omväxling.

Fläskfilé och bacon i vitvinssky med klyftpotatis och majscréme

Jag hittade receptet på tasteline från början, sen byggde jag om det lite. Det var gott. Men jag avskyr klyftpotatis utan skal för de bara fastnar i ugnsformen och blir mos istället för klyftpotatis. Dessutom är det mycket krispigare med skal. Jag gillar potatisskal, det är till exempel det godaste med bakpotatis. Ja. Jag är medveten om att det inte är riktigt normalt. Men det kan inte hjälpas.

Nu ska jag sy ihop en klänning, sen ska jag gå till Systembolaget och köpa mig en vinare och supa bort mina bekymmer. Eller något liknande.

Klashnekoff - Get It Too

(det kan ju vara det faktum att jag lyssnar på hiphop som gör mig förvirrad. mitt lilla pophjärta hänger inte med. de sjunger för snabbt. eller sjunger gör de ju inte ens. det är nog det som är problemet.)

Egentligen skulle jag bara kunna klistra in gårdagens blogginlägg här för idag har varit ungefär precis likadan. Sova länge, en runda runt fjället, titta på Greek och så nu på kvällen tittade helt plötsligt solen fram också. Men eftersom det är söndag så måste det ju bli söndagsmiddag och den var då inte samma som igår. Så dålig fantasi har jag inte. Istället fick det bli detta:

Ah, härligt väder! Eh, va?! Tänker ni nu om ni bor i Göteborg. Det ösregnar liksom ute. Japp. Skitfint tycker jag. Nu har det varit solsken i ungefär en månads tid så nu kan jag ta en dag med regn. Få sitta inne och hänga framför datorn med en kopp te utan att få ångest. Jag gillar't. Dessutom ska det ju bli fint igen till helgen, så då kan det lika gärna vara lite regn idag.

Igår tog jag och Jimmy en sjukt lång promenad. 3½ timme traskade vi omkring. Sen blev jag hungrig och alla som känner mig vet hur kul det är att umgås med mig då. Nej. Inte kul alls. Så när vi kom hem igen vid 19-tiden och jag inte ätit sen 11.15 så var jag helt trött och arg och ja. Då fick det bli kasslergratäng. En sån där snabbmat-fuskgratäng.

Hoho. Det är ju så enkelt att man nästan skäms över att skriva ut receptet. Men jag gör det ändå, för ibland vill man ha någonting enkelt. När man gått på 3½-timmars promenad till exempel.

Imorgon är det fredag och sedan har jag 2 veckors semester. Woohoo! Då ska jag på en veckas rekreations-läger i Dalarna. Ja. Hälsa på mamma och pappa alltså. Det blir fint det. Jag pallar inte att sitta instängd i en lägenhet hela sommaren. Så en vecka med hus och trädgård och badsjö alldeles i närheten kommer att göra mig gott. Nu ska jag dricka lite te. Gröna Tidaholm. Det är också gott och gör mig gott.

Papercuts - Jet Plane

Jag måste sluta titta på frågesportsprogram tror jag. Jag blir bara irriterad när de inte kan saker. Nyss satt jag och skrek: "SOFIA COPPOLA! Sofia Coppola för fan! MEN! SOFIA COPPOLA!" för mig själv framför teven i flera minuter, och blev jättetrött på tjejen i heta stolen som inte hörde mig. Slösa alla livlinor på den. Hmpf. Jag kunde visserligen inte matfrågan som kom direkt efter, som man kanske tycker att jag borde kunna. Men jag kunde Thérèse Raquin! Se, man lär sig allt lite grann av att läsa litteraturvetenskap. Nu läste vi visserligen den redan i gymnasiet, så det hade kanske ingenting med att jag läst litteraturvetenskap att göra.

Nu struntar vi i det och fokuserar på våran mumsiga fredagsmiddag:

Jojo. Man tackar. Det satt fint i magen. Speciellt som jag var jättehungrig och ilsken av mig. Jag blir sån när jag är hungrig. Riktigt farlig att umgås med när blodsockret är lågt alltså.

När vi var på väg hem från Hemköp idag så träffade vi Karin. Åååh, Karin! Karin är våran gamla hyresvärd som vi hyrde av i andra hand när vi bodde i Krokslätt. Hon är nog världens trevligaste människa. "Vad skönt att ni flyttat tillbaka hit, jag kände verkligen att... Ni ska inte bo därute!" Sa hon idag när vi träffade henne. Därute är alltså på Hisingen. Så kände jag också. Efter att vi mött henne var både jag och Jimmy ungefär 10 x gladare än innan, då jag som sagt var jättehungrig och Jimmy var jättetrött så vi gick mest och muttrade till varandra innan. Ja se Karin, hon piggar minsann upp!

Nu ska vi se på Amelie Från Montmartre, faktiskt Jimmy som har valt. Det trodde ni inte. Jag har aldrig sett den, konstigt nog. Jimmy har inte heller sett den, men det är inte lika konstigt för jag vet redan nu att han inte kommer att gilla den.

Me'Shell Ndegeocello - Bright Shiny Morning

Jag har ätit barnmat idag. Åtminstone nästan barnmat. Se så fint:

Ja. Jag vet att det kan vara något av det simplaste någonsin. Men det är ju gott! Och så lätt att variera. Släng i lite broccoli eller champinjoner. Byt ut kasslern mot kyckling. Krydda med lite curry. Gör den vegetarisk med quornbitar. Och så vidare i all oändlighet. Idag blev det såhär, och det är både gott och barnvänligt. Jag vet för jag har testat på min brorson. Och Jimmy och DJ och de blev ju mätta och belåtna. Så det måste räknas som barnvänligt.

Nu ska jag sova. Jag kanske får jobba imorgon, det vet man aldrig. Så det gäller att vara utvilad!

David Fridlund Feat. Sara Cullen & Daniel Jansson - Diamonds & Photographs

Idag har vi ångestmåndag! Yiihoo. Det blir så när jag inte får jobba och hinner tänka på alla pengar jag inte tjänar. Så börjar man tänka på allt man måste köpa men inte har råd med. Sen får man ännu mer ångest. Sen går man till fruktaffären i Mölndal och köper söta turkiska citroner och så äter man bort ångesten. Ungefär. Eller så har man blivit så van med att vända på varenda krona så man tänker att det klarar vi. Jag är hellre fattig och lycklig i Göteborg än rik och självmordsbenägen i Falun. Cash is not king. Happiness is king!

Jag ska faktiskt bjuda på både mat och personlighet i min blogg. Så nu blir det söndagsmiddagen. Återigen ett recept från Allt Om Mat. Inte så dum tidning det inte.

Så var det måndag igen. Efter en riktigt bra helg. I fredags var jag ju hos Jolin och åt god mat och hade fredagsmys. Vi fick laxpaj, fisksoppa och ostbricka. Det räcker med att ge mig vad som helst med fisk nuförtiden så blir jag överlycklig eftersom jag aldrig får äta det hemma. Så det satt riktigt bra i magen. Faktum är att jag fortfarande var proppmätt när jag vaknade i lördags och fortsatte att vara det ända tills lördageftermiddag. Annars försökte jag och Evelina mest utpressa Jolin till att bjuda oss på en resa till Franska Rivieran i sommar. Men haken som vi har på Jolin var tydligen inte tillräcklig så hon får åka ensam. Till Martins sommarstuga. Det är nog ungefär samma sak. Typ. Nästan. Kanske.

I lördags kom Balle hit och hälsade på. Det är så roligt när Jimmys kompisar kommer hit och de verkligen umgås.

Eller ja. De sitter åtminstone i samma rum när de kollar Facebook. Det är ju alltid något. Och Balle vill ha en mindre laptop än Jimmy. HAN VILL DET! På riktigt. Precis som jag VILL vara i Sverige hela sommaren. Jo, men jag vill ju det. Även om jag hade haft råd att åka utomlands så skulle jag ju inte göra det. Nej nej. Jag vill ju vara i Sverige. Precis som Balle vill ha en liten dator. Just det.

 

Vi åt mat också faktiskt. Jag har inte glömt att det är en matblogg det här. Vi mumsade en portergryta som jag gjort som långkok förut men som nu gjordes med fläskfilé istället och därför gick snäppet snabbare.

 

 

Portergryta med fläskfilé och kokt potatis

För 4 portioner

 

ca 500 gr fläskfilé
1 purjolök
200 gr kantareller
ca 2,5 dl porter
1 tsk soja
1 tsk kalvfond
timjan
2,5 dl matlagningsgrädde
3 msk svart vinbärsgelé

 

Putsa köttet och skär det i skivor.
Strimla purjolöken.
Fräs på köttet i en djup stekpanna.
Tillsätt purjolök och svamp och låt det fräsa med en stund.
Häll över porter. Låt koka ihop i några minuter.
Tillsätt soja, fond, matlagningsgrädde och gelé.
Låt koka i ca 5 minuter. Smaka av med timjan.
Servera med kokt potatis, lite grönt och svart vinbärsgelé.

 

Inte dumt alls. Snarare precis tvärsom. Hur gott som helst. På kvällen blev det förfest och sedan bar det av till Berså. Jag och Evelina har tjatat om Berså sen vi stod där utanför och väntade på vagnen hem mitt i natten för två veckor sen och de bara spelade bra musik. Därför fick vi lov att tycka att allting de spelade var bra den här gången. De spelade ju faktiskt This Is The Way med E-Type så det var ju bara bra. Dessutom fick jag höra att jag såg ut som en prostituerad från Litauen när vi kom ut från Berså, så det var ju en komplett kväll. Haha.

 

Jag känner att min blogg blivit så opersonlig på sistone. Så O-Pernillig. Det är bara mat och mat och jag är ju faktiskt annat än mat också. Men det är så svårt att skriva vad man känner och tänker och vad som händer när man vet att det sitter människor där ute som bestämt sig för att allt man skriver handlar om dem, av ren illvilja.  Så det blir liksom som en spärr i huvudet som gör att jag inte kan skriva någonting roligt alls, även om jag vill. Det mest tragiska är att det har blivit likadant mot vissa människor som jag känt i halva mitt liv. Jag vill inte berätta någonting om mitt liv för dem för jag har tappat förtroendet för dem. Jag vet inte. Det kanske blir så när man får höra massa strunt och hittepå om ens pojkvän från såna som ska vara ens vänner. Även om det inte är dem som hittat på historierna så blir man tillräckligt ledsen bara av att veta att de tror på dem.

 

Så. Nu har jag varit tillräckligt personlig så det räcker för den här veckan tror jag. Jag tvingar mig själv till att vara det nu för att få tillbaka glöden. Efter att jag fått tillbaka glöden ska jag bli rolig igen också. Jag lovar.

 

Doves - Friday's Dust

Här kommer en liten kortis om våran fredagsmiddag som är väl värd att testa då den är både god och enkel att tillaga.

Inte nog med att jag skippar onsdagskycklingen, jag hoppar över torsdagssoppan också. Istället blev det fläskfilé. Mitt i veckan. Inte kloookt. Fast de sålde fläskfilé för 69:-/kg på vårat Coop denna veckan så vi fick lov att köpa 1 kilo. Bara för att vara ekonomiska. Annars brukar den kosta över 100:-/kg på Coop. Coop är en dyr affär. Men nu skulle jag inte beklaga mig över dyra Coop utan dela med mig av fläskfilén.

Det var inte dumt alls det. Saker med timjan, citron och vitlök är sällan dumt. Där har ni 3 smaker som passar bra ihop. Eller gifter sig som det så fint ska heta. Men man får ju faktiskt inte gifta sig 3 personer i Sverige så jag säger att de passar bra ihop. För säkerhets skull.

Nu ska jag nog snart gå och sova. Jag ska upp jobba på en förskola imorgon bitti. Sen klockan 17 blir det helg. En helg utan jobb dessutom. Det är minsann inga dåliga grejer det! Sovmorgon på en lördag. Mmm. Men först ska vi ta itu med morgondagen. Just det, jag vet att jag har fått awards också. 2 stycken till och med. Jag ska ta itu med dem också. Jag lovar. Det är sånt man har lediga lördagar till. Sweet.

Jimi Hendrix Experience - Stone Free

Jag var ju bortbjuden på middag igår hos Evelina, dessutom var jag för en gångs skull jätteduktig och fotade alla rätterna. Men... De fotona ligger på min dator, och min dator får vila idag eftersom den verkar vara på dåligt humör så jag återkommer med dem imorgon. Om min dator vill funka då vill säga. Tills dess fortsätter jag att kidnappa Jimmys mac och bloggar om våran söndagsmiddag så länge. Det blev fläskkotletter med senapssås. Vi hade lite ont om potatis men jag vägde upp det med att göra alldeles för mycket sås istället.

Nu har jag praktiskt taget legat till sängs sen i fredags eftermiddag och nu är jag trött på det, så nu tänker jag sitta upp ett tag trots att jag känner att jag egentligen borde ligga ner. Jag skrev ju i fredags att jag hade blivit väldigt förkyld, men då var jag ändå pigg i huvudet. Medans jag fortfarande var pigg i huvudet så hann jag med att laga en fredagsmiddag. Efter fredagsmiddagen gick det utför, men den var väldigt god!

Trots den dåliga bildkvalitén så var det väldigt gott. Lite åt det sötsura hållet, med en varning för passionsfruktskärnorna. Är man inte beredd så kan det vara lite obehagligt att få en sån mitt i en tugga. Men absolut en rätt vi kommer att äta flera gånger.

Efter middagen gick det som sagt utför, då slutade jag vara pigg i huvudet och var inte ens sugen på chipsen som vi köpt(!) och natten till lördagen var det bara feberfeber och huvudvärk. Så det var bara att ringa och sjukskriva sig i lördagsmorse. Sen har jag legat och knarkat ibumetin, druckit te och snörvlat. Jag har fobi för nässpray, det är verkligen något av det värsta jag vet. Jag har inte använt det på säkert tio år, sen igår övertygade Jimmy mig om det inte alls var så farligt som jag bestämt mig för. Fy fabian, vilken lögn! För det första är det asäckligt att spruta upp någonting i näsan, och sen när man väl har gjort det så gör det så ont att man bara vill gråta. "Det är bara för att du inte är van!" Säger Jimmy då, men jag vill då tamejtusan inte vänja mig vid någonting som gör sådär ont heller. Huu. Då är jag hellre snorig!

När man är sjuk hinner man med att se på filmer man velat se länge, det är en positiv sak. Igår såg jag 500 Days Of Summer. Ååååh, se den. Se den om ni är som jag och älskar filmer som egentligen inte handlar om någonting men som är fullproppad med bra musik och där ni känner igen er i huvudrollens knäppa tankar. Jag älskar mest scenen där han känner sig bäst i hela världen och allting blir som en musikal. Näst mest älskar jag Zooey Deschanels kläder.

Nu ska jag återgå till sängen. Jag hade en vision om att äta en smörgås, men jag känner ingen smak och då är det så fruktansvärt tråkigt att äta saker. Så det blir sängen igen.

Martha Wainwright - C'est á Hambourg

Äntligen fredag! Mest för att det innebär att imorgon är det lördag och då får jag sova hur länge jag vill. Inatt kunde jag inte sova, och till på köpet blev jag mordhotad. Det händer grejer i den här lägenheten. Eller ja, jag kunde inte sova och mitt i natten vaknade Jimmy till och såg att jag var vaken och yttrade orden: "Du måste sova nu, annars dödar jag dig!" Gullig kille det där. Jag somnade inte ens under mordhot, så det hjälpte inte alls.

Idag har vi ätit Piccata Milanese. Eller skinkschnitzel. Men det låter ju inte alls lika flott. Så vi säger Piccata Milanese.

Vi hade klyftpotatis. Och jag lyckades som vanligt inte få paneringen att sitta kvar under stekningen. Inte så mycket av den i alla fall. Någon som har ett bra tips på hur man lyckas med det? Dela gärna med er isåfall!

Det roligaste jag hört idag var när 3 kostymnissar i 50-årsåldern kom in och skulle fika och när jag tagit betalt så frågade jag om de ville ha kvitton. Två av dem sa nej men den tredje sa ja. De andra tittade lite förvånat på honom och någon av dem började mumla: "Men det här kan du ju inte dra av vet du, vad ska du med kvittot till?"
- Jag ska lägga in det i min blogg! Svarade han glatt. Jag har en känsla av att han hade tonårsdöttrar hemma... Vet inte alls vad jag grundar det på. En vild gissning bara.

Fast egentligen är det roligaste jag hört idag som är roligast utan att vara humoristiskt att Håkan Hellströms nya skiva kommer i oktober. Fina grejer! 2010, det är ett bra år det. Alla år som Håkan Hellström släpper nya skivor är bra år. Det stämmer faktiskt. 2008, ett jävligt bra år. 2005, ett jävligt bra år. 2002 var faktiskt också ett förbannat bra år. År 2000 minns jag inte så mycket av, men det var säkert fint! Det måste det ju ha varit.

Nu tittar vi på hockey. Leksand - Malmö. Helt galen match är det. Det är mål x 6, spelare som bärs ut på bår, straffar och ja. Och det är bara första perioden som spelats ännu. Jag hoppas att Leksand vinner, för husfridens skull. Annars bryr jag mig inte så mycket.

Eels - Fresh Feeling

Jag känner att jag och Jimmy är så etniska den här veckan. Vi har liksom ätit både italienskt och indiskt och så idag blev det thailändskt. Helt wild n' crazy! Undrar vilken kontinent vi ska förflytta oss till med hjälp av en maträtt imorgon? Ehm. Nej. Jag skojar bara. Men vi åt faktiskt thailändskt idag. Inte lite gott var det heller. Och inte lite starkt heller. Ja, vi gillar ju stark mat. Idag blev det ännu starkare än igår. Men inte lika mastigt. Här har ni en enkel, nyttig och lite roligare vardagsrätt:


Jimmy var besviken över att jag inte hade teriyaki i grytan. Han har fortfarande inte slutat tjata om teriyaki. Idag ställde han fram den lite demonstrativt på köksbänken medans jag lagade maten. Men nej. Jag tror jag ska gömma den eller slänga den när han inte ser och hoppas på att det är en sån där: Out of sight, out of mind-sak.

Det näst roligaste jag hört någon säga idag är: "I thought you were gonna say something important like: In Holland it's like really hard to get a bagel..." Det var ett helt gäng med småkillar som var kanske 9-10 år och en av dem var helt hysterisk för att han köpt en bagel men inte kom ihåg var han hade lagt den. Och hela gänget var helt involverade i letandes efter hans bagel, samtidigt som de inte riktigt kunde förstå varför den där bageln var så viktig för honom. Det roligaste jag hört någon säga idag var när en killarna i gänget plötsligt med omtänksam röst säger: "But, I can make you a bagel..!" Det blev sådär så att alla på bussen började småfnissa för sig själva men ingen ville visa att de tjuvlyssnade.

Nu ska jag krascha i soffan framför en film. Sen ska jag vara duktig och gå och sova tidigt för jag ska upp klockan sex imorgon bitti och jobba. Det var riktigt roligt att vara tillbaka på jobbet idag igen. Roligt och frustrerande, för jag var så sötsugen. Men det gick bra, jag motade bort det med massor av te. Mm. Te. Måste ha lite nu också för att smälta maten.

Malory - She Has Gone

Då hoppar vi till tisdagens middag då, så är vi ju nästan ikapp sen. Vi köpte kassler för 100 jävla kronor i tisdags, så nu har vi åtminstone kassler så det räcker ett tag. Tyvärr var ju Scans kassler inte alls så god som den vi brukar ha, någon billig variant från Willy's som är fullproppad med E-ämnen säkert. Men men, man får väl krydda bort det.

Bläää. Jag mår fortfarande illa. Jag ska försöka sova bort det. Men jag är inte alls trött ännu. Jo, det är jag förstås. Men inte sovtrött. Mer; jag tror jag håller på att bli galen och få röster i huvudet-trött. Ni skulle bara veta vilka inre dialoger jag har med mig själv. Tur för mig att jag trivs så bra i mitt eget sällskap då, jag har liksom allt som mig själv. Samma musiksmak, samma filmsmak, samma klädsmak, samma favoritmat och andra ätbara ting, samma dåliga karaktär. Nu ska jag lyssna på sorgliga låtar och tycka lite synd om mig själv.

Julian Casablancas - River Of Brakelights

(den är inte sorglig, det var bara den som spelades precis i detta nu.)

Nu har jag varit kulturell för ett år framåt tror jag. Eller åtminstone 1½ vecka tills vi ska på teater nästa gång. Jag blev livrädd först när föreställningen började och den var jättekonstig. Jag har lite svårt för sån där experimentiell teater. Men sen blev den bättre och om man bortsåg från alla överdrivet konstiga saker så var den faktiskt jättebra. "Shiieet, vad jobbigt. Nu kommer jag tycka den här suger och resten av klassen kommer att älska den och säga att den var så Kafka-artad och blablabla..." Tänkte jag när den började. Men så blev det alltså inte. Sen sa jag till en tjej i klassen när vi satt på vagnen hem att jag hade tänkt så, och sånt brukar jag inte säga till mina klasskamrater, men hon bara asgarvade och sa att hon hade tänkt likadant. Phu. Tänk om jag hade sagt det till någon i klassen som brukar säga såna där "Kafka"-saker. Undrar om jag hade fått spö då?

Innan jag åkte på teater hann vi faktiskt med en fredagsmiddag härhemma. Ja, till och med min mycket frånvarande man hann hem och vara med på middagen. Yaaay.

Jag lyckades inte riktigt med att få paneringen att stanna kvar på köttet. Men men. Man kan inte lyckas med allt. Jag lyckades däremot hitta ett par öronmuffar så nu är jag och mina öron glada. Vi är också glada över att Eddie åkte ur Idol, jag och mina öron. Nu ska vi väl sova, jag och mina öron. Jimmy har redan gått och lagt sig för han ska till den där jävla mässan imorgon igen. Så vi kommer väl inte ses förrän i övermorgon. Kul. Kul kul. Det där var ett bittert och ironiskt kul kul, för jag är lite sur. Kom med nåt nytt, du är ju jämt sur. Tänker ni nu. Ja, det är jag faktiskt. Det är det som är charmen med mig.

Huuuu. Vad dåligt jag har mått i dag. Jag låg i sängen till klockan 18. Eller ja, emellanåt sprang jag ju på toaletten och hängde med huvudet i toastolen. "Man blir ju inte bakfull av cider." Herregud. Jag ljuger så bra. Gårdagen började åtminstone fint med att jag och Jimmy åt god mat här hemma. Det här åt vi:

Mmm. Det var gott. Synd för Jimmy att han är så förkyld att han inte känner någon smak. Efter middagen rymde jag till Evelina för att inte titta på fotboll. Vi drack oss full och sen gick vi till Excet istället. Jag måste nog gå till Excet igen någongång när jag är nykter för det var ingen dålig labyrint därinne. Jag tror vi hann vara där i 1½ timme bara innan vi hittade till ett av dansgolven bland alla trappor, barer, terasser och hemliga små hörnor.

Vi hann också med att träffa en kille som presenterade sig som Henrik Zetterberg. Han var faktiskt jävligt lik också men han hade blå ögon, och när jag sa: "Nej för du har inte bruna ögon!" Såg han mest paff ut. Haha. Försöka lura mig med hockeyspelare funkar liksom inte. Evelina var snäll och sa att han var mer lik Foppa. Sen blev vi kompisar med nattklubbschefen och slapp betala i baren. Vi terroriserade de flesta vi mötte och jag kan omöjligt förstå att jag och Evelina aldrig får några nya kompisar? Eller ja. Vi fick ju massor av nya kompisar, bara det att alla stack ifrån oss så fort de fick chansen. När det var dags att åka hem hittade jag en tjej på spårvagnshållplatsen som bodde nästan där jag bor så vi delade en taxi hem eftersom det var typ hundra år kvar till nästa spårvagn gick. Eller åtminstone en halvtimme. Vi diskuterade fotboll med taxichauffören, vi var hans bästa kunder under hela kvällen. Klart vi var.

Och idag har jag mått dåligt, sämre, sämst. Och Stephen Gately är död! Jag var askär i honom som 11-årig liten tjej. Sen kom det ju ut att han var homosexuell, men han var ändå min Boyzone-favorit. Jag älskade Boyzone, alla andra gillade Backstreet Boys och Spice Girls och jag som alltid haft tvångstankar och måste vara tvärtemot älskade Boyzone istället. Åkte till Stockholm och såg dem live på Hovet. Åååh. Stephen. Jag sörjer lite här för mig själv i min ensamhet. Snyft.

Boyzone - Arms Of Mary

för att det är en himla fin bit. de har många fina bitar. faktiskt. fina irländska bitar.

Jag och Jimmy har tagit ett stort steg och inte ätit tacos på massor av fredagar. I fredags åt vi till exempel fläskfilé. Jojomensan, här händer det grejer! Det största som hände var nog att Jimmy åt upp allting utan att ens gnälla över att det var svamp i. Det är det jag menar med att det händer grejer, annars händer det inte så mycket. Här är i alla fall våran fredagsfilé:

Nu håller Jimmy på att svälta ihjäl så vi ska gå och handla lite så vi har någonting att äta på. Själv håller jag mest på att dö av trötthet men det tänker jag ignorera tills klockan elva ikväll. Puss & kram vi ses på Coop X-tra.