För du kan inte se när löven faller ner...
Ljudet är crap, men det var den enda versionen som fanns på hela youtube. Vilket antagligen betyder att jag kärat ner mig i ännu ett okänt band som jag aldrig kommer att få se live. Eller just ja, nu bor jag ju i Göteborg. Hit kommer inte bara RixFM-festivalen. Här händer det grejer. Och this is good shit. Mmm. Min musik. Mmm.
The Smittens - Half My Heart Beats
Skyll dig själv.
Kalix tyckte att jag skulle skicka lite julstämning till henne. Jag har en riktig The Hives-dag, så jag tänkte att vi helt enkelt kombinerar det hela. Dessutom har det snöat i Göteborg idag och det tycker jag om. Så jag hoppas det snöar ännu lite mer om jag ger bort lite julmusik. Sen är det sovdags för jag ska faktiskt gå upp redan kvart över sex imorgon bitti. Så vi avslutar här för idag.
The Hives & Cyndi Lauper - A Christmas Duel
Vi är förlorare, vi två.
Det här är nog en av mina bästa gråtlåtar all time. Det ska vara Timos version förstås, då är den som allra mest hjärta och smärta och tårarna rinner så att man nästan börjar fundera på om de inte ska ta slut snart. I kväll är jag inte alls ledsen, i kväll vill jag bara dela med mig lite av min underbara musiksmak. Om jag bara fick lära mig en enda låt på gitarr så skulle det vara den här, på det här sättet.
Timo Räisänen - Didn't We Almost Have It All
Alla mina vänner har gett upp sömn.
Jag är inne i någon gammal soul period. Det snurrar nästan bara massa The Supremes, Otis Redding, Stevie Wonder och liknande i skivspelaren. Om jag hade haft en skivspelare vill säga. Nu snurrar det i mediaplayern, men det är inte fyskam det heller. Jag vill också ha en fin klänning, och kanske gå på ett flott cocktailparty och känna mig allmänt ärtig. Ärtig är ett bra ord, det borde man använda oftare.
The Supremes - Where Did Our Love Go
Men Eva, Eva.
Här är min favorit gråtlåt just nu. Som Jimmy hatar. Men det struntar jag i, för jag är på gråthumör och då passar gråtlåtar utmärkt. Lite regn på det här också så är jag helnöjd sen. Så helnöjd som man kan vara när man är på gråthumör alltså. Jag säger som världens bästa Elias: "Men mamma, jag VILL ju gråta!"
Sugababes - About You Now
Gud minns mitt namn i himlen.
Eftersom vädret är som det är så behöver jag något som piggar upp mig. Det här bandet är en av mina senaste kärlekar och de piggar upp mig. "Nämen? Är de britter?! Vad ovanligt..." Sa Hanna när jag tipsade henne om dem. Ja, det är klart de är. Och det svänger, det är det som är huvudsaken. Pepp, pepp!
The Metros - Every Other Tuesday
Dom dansar högt över varje lag.
Jag är kär i Frida Hyvönens nya album, bästa höstmusiken. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vilken låt jag gillar mest. London!, December, Dirty Dancing, Birds eller Scandinavian Blonde. Här är det i alla fall Birds som framförs tillsammans med Marit Bergman och Jennie Abrahamsson. En förbaskat bra bit. Hela albumet är fyllt av förbaskat bra bitar faktiskt.
Frida Hyvönen - Birds
3 Oktober.
Just nu tycker jag att det här kan vara en av världens bästa låtar. Och för att fortsätta tycka det tänker jag inte lyssna på radio förrän till jul kanske. Nu vet jag visserligen inte ens om den spelas på radio, gör den det? Fin är den i alla fall och hade jag varit typ 16 år och olyckligt kär i någon skulle jag gråta till den varje kväll. Nu är jag 23 år och lyckligt kär så jag får nöja mig med att pussas till den. Ska inte Slipknot vara läskiga förresten?
Slipknot - Snuff
25 September.
10 September.
Men inte ska du dricka ditt hjärta itu.
Det här är min themesong i sommar. Ljudet är kasst och bilden är ännu mer kass. Men om man är intresserad kan man ju lyssna på versionen som finns på skivan. Som sagt, min themesong. Med många kloka ord som man blir pepp av. En av favoritraderna går: "Så du vill bo på Easy Street, aldrig riskera nåt, aldrig växa upp." Som jag brukar nynna i mitt huvud för mig själv rätt så ofta these days. Jag är inte skyldig er ett skit längre.
Håkan Hellström - Inte Skyldig Nån Nåt
Det var längesen det bjöds på musik.
Jim Noir - My Patch
En fin bit.
Jaaa. Jag vet att den är gammal. Men jag tycker ändå att det är en fin bit. Man blir vårglad i magen av den.
Den tar slut från kyss till kyss.
För att det har varit en riktigt jobbig dag. Och trött och slutkörd som jag är så börjar jag självklart tjafsa med världens bästa om någonting som inte är någonting alls. Inte ens Håkan tröstade när det var som värst. Nu är jag mest trött och inte alls så arg/ledsen längre. Och kanske är det inte världens bästa idé att lyssna på Kärlek Är Ett Brev Skickat Tusen Gånger när man redan är ledsen. Den slår fanimej Brännö Serenad till och med. Tror jag. Fin är den i alla fall. Och tårarna är aldrig långt borta.
A little more for little me!
Håkan Hellström & The Hives. Ge mig en anledning till att inte gå på Peace & Love? Jag kommer ju att springa runt i hysterisk extas i dagarna 3. Eller 5. Eller hur många dagar vi nu väljer att stanna i år. Hur många dagar ska vi stanna? Aah. Peace&Love med Peace&Love-gänget. Jag blir alldeles lycklig i magen när jag tänker på det. Shit. Jag är så glad så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Förutom till Facebook och maila Pelle. Hoho.
Andra saker att vara glad över är att imorgon är det fredag och att Elias sa en helt sjukt gullig sak till mig idag. Men den saken återkommer jag om senare. AAAAAH. Howlin Pelle <3
The Hives - T.H.E.H.I.V.E.S
Jag lovar att inte skicka vidare.
Jag hörde en låt på radion idag som fick mig att tänka på mitt ex och Muffin. Har inte tänkt på det som hände, eller på någon av dem på jättelänge. Men när jag hörde den här låten så kom jag att tänka på dem och jag blev så jävla glad över att jag aldrig någonsin tillät mig själv att sjunka till deras nivå. Så den här sången är till er.
Jag blev sårad, så nu sårar jag.
Lågan brinner i mig varje dag.
Ett öga för ett öga,
En tår för varje tår.
Jag ser ju att det blöder,
Men jag fortsätter att slå.
Jag lovade att inte skicka vidare,
Det jag själv varit med om,
Inte sprida det.
Jag lovade att leva i en annan värld,
Hur hamnade jag här?
Jag lovade att inte göra samma fel,
Inte fortsätta sjunka ännu längre ner.
Jag vill känna mig stolt över den jag är,
Hur hamnade jag här?
Jag blev sviken, så nu sviker jag,
Hatet äter upp mig dag för dag.
Ett hjärta för ett hjärta,
Ett sår för varje sår.
Jag vet hur ont det gör,
Men jag fortsätter ändå.
Jag lovade att inte skicka vidare,
Det jag själv varit med om,
Inte sprida det.
Jag lovade att leva i en annan värld,
Hur hamnade jag här?
Jag lovade att inte göra samma fel,
Inte fortsätta sjunka ännu längre ner.
Jag vill känna mig stolt över den jag är,
Hur hamnade jag här?
Skyll inte på att historien upprepar sig,
Det är vi som gör om våra misstag igen och igen igen och igen.
Varför hamnar vi där?
Hur hamna vi där?
Jag lovade att inte skicka vidare,
Det jag själv varit med om,
Inte sprida det.
Jag lovade att leva i en annan värld,
Hur hamnade jag här?
Jag lovade att inte göra samma fel,
Inte fortsätta sjunka ännu längre ner.
Jag vill känna mig stolt över den jag är,
Hur hamnade jag här?
Peter Jöback - Hur Hamnade Jag Här?
A part-time lover and a full-time friend.
Det tragiska är att Juno inte ens har kommit till biografen i Falun ännu. Det magiska är att den här låten är så myspys-lovely-bra att jag blir alldeles glad i hela kroppen och vill bara ta fram gitarren och sjunga den för alla som jag tycker om. Då min sångröst inte är något vidare så får ni höra den här istället. Fuck. Jag vill se Juno.
The Moldy Peaches - Anyone Else But You
Sirap & Honung.
Istället för att hyperventilera över någon anorektisk alien införpackad i folie som av någon anledning vann Melodifestivalen så bjuder jag på lite skön musik istället. This is good shit, I'm telling ya! Jag får nästan gåshud av hennes röst. Söt är hon också. Duffy - Syrup & Honey.
En lång, lång tid.
"Jag kommer inte höra av mig igen,
och jag kommer inte ta skulden."
Sjunger Håkan och sätter huvudet på spiken. Som vanligt. Som alltid. Hjärtat dunkar lite snabbare och lite starkare nu. Mitt år i år. Det innebär Håkan-sommar. Det innebär eufori. Nu! Jävlar!
Håkan Hellström - En Lång, Lång Tid
Så många festivaler, så lite pengar.
Inget ont så. Peace&Love är bäst. Camp: I En Annan Del Av Borlänge (Eller: Servicehemmet Tussilagon) går inte av för hackor. Ah. Jag blir nästan lite nostalgisk. Men jag skulle gärna vilja på någon mer festival också. Därför tänker jag tvinga med Ellen och Clara på Hultsfred när de kommer hem från Asien. Jodå. Vi ska dit! Vi ska ha falukorvs-allsång, lura med folk in i tältet med löften om en strap-on, vi ska tjata om att vi vill se Darin, vi ska dricka Doris och Ragnar och ta 4 timmar på oss att gå till ICA. Sådeså.
Förövrigt har jag blivit hemskickad från jobbet för att jag mest stod och svettades medan alla andra frös. Det är inte ett bra tecken tydligen, inte i samband med att man inte har någon röst, öronen gör ont och huvudet håller på att sprängas. Så nu är jag hemma och borde vara nerbäddad MEN... Jag har faktiskt pluggat så jag måste sitta här. Nu ska jag dock krypa ner i sängen och läsa lite.
Asha Ali - Coward Heart