Slösa inte bort dina känslor, ge all din kärlek till mig.

64 stycken böcker hann jag med att läsa under 2018 och det har varit allt från lättlästa ungdomsböcker till tunga klassiker. Biografier och fantasy. Finlitteratur och fulkultur. En salig blanding helt enkelt. Jag får väldigt ofta frågan: "Hur hinner du läsa så mycket? När läser du?" Och då svarar jag lite undvikande och typiskt svenskt men nu tänker jag säga som det är: Jag läser helt sinnessjukt snabbt. Jag lägger alltså inte flera timmar om dagen på att läsa, jag behöver helt enkelt inte särskilt mycket tid för att ta mig igenom en bok. Så om du sitter där och har dåligt samvete för att du inte hinner läsa så mycket så kan du släppa det nu, för det hinner inte jag heller. 
 
Nu blir det boktips på de sju bästa böckerna jag satte i mig förra året.
*Sätter mig i en koffert och flyger iväg*
 
En Droppe Midnatt - Jason Timbuktu Diakité
I den här boken söker Jason "Timbuktu" Diakité efter sina rötter då han aldrig riktigt känt sig helt svensk eller helt amerikansk. Han söker en familjehistoria som börjar i slaveriets USA och slutar i en förort till Lund, han reser tillbaka till USA och inser att rasismen där fortfarande är väldigt stark och försöker förstå hur det kommer sig att så många svarta röstade på Trump. För mig som är väldigt svensk, väldigt vit och uppvuxen i en väldigt liten by där 95% har efternamn som slutar på -sson är det här ingen igenkänningshistoria utan en aha-upplevelse. Och det är väl en anledning om någon till att läsa den här boken. 
 
 
Små Stora Saker - Jodi Picoult
Här fortsätter vi på temat rasism i en bok som handlar om Ruth som jobbar som barnmorska och en dag möter ett par som är vit makt-anhängare och inte vill låta en färgad person ta hand om deras barn. Så en dag när Ruth är ensam på avdelningen slutar deras bebis andas och Ruth vågar inte röra barnet, när hon väl sätter igång med räddningsförsöken är det redan försent och bebisen dör. Barnets föräldrar anklagar då Ruth för mord. Vi får följa Ruth, Ruths advokat och pappan till bebisen och deras tankar och känslor under rättegången. Väldigt bra bok, med lite fånigt slut. För er som inte orkar läsa så kommer den snart som film med bland annat Julia Roberts i en av rollerna.Men läs helst boken.
 
Ett Jävla Solsken - Fatima Bremmer
Ett jävla solsken är en biografi om Ester Blenda Nordström som jag inte hade en susning om vem det var innan jag läste den här boken. Vilket är jättesorgligt för hon gjorde så jäkla mycket bra och coola saker, under en tid då kvinnor verkligen inte fick göra bra och coola saker. Ester Blenda var journalist som låtsades vara piga på en bondgård för att skriva ett reportage om hur pigorna egentligen hade det, hon reste med tredje klasspassagerarna som emigrerade till Amerika för att se hur det var, levde ett halvår med samerna, räddade svältande människor i Finland under inbördeskriget och en massa andra grejer. Läs den bara och fascineras över hur en människa som gjorde allt detta kan ha blivit bortglömd. Hade hon haft snopp hade vi ju pratat om henne konstant på historie- och svenskalektionerna...
 
Ibland Är Man Lessen Ibland Är Man Glad - Martina Montelius
Ibland är man lessen ibland är man glad handlar om 32-åriga Rakel som har så mycket issues så hälften vore nog. Hon är konstant rädd för att hennes kropp ska lägga av, hon avskyr sitt jobb och sina kollegor och hon skriver brev till någon som aldrig svarar. Jag älskar Martina Montelius sätt att skriva, det är ett konstant gapskratt som fastnar i halsen på något vis och är du inte van att läsa den här sortens böcker så kommer du nog bara att tänka WTF (det betyder What The Fuck, mamma) men jag tycker att det är en av de bästa böckerna jag läst.
 
Pappaklausulen - Jonas Hassen Khemiri
Pappaklausulen handlar om en pappa som är en son som söker bekräftelse konstant, en pappa som är en farfar som en gång om året kommer hem till Sverige och vill få allt serverat, en syster som är en dotter men inte längre någons mamma. Den handlar om en familj helt enkelt och allt som det innebär. När jag läste recensioner om den här boken var det någon som hade gett den ett lågt betyg med motiveringen att vardagsskildringarna från den föräldrarlediga pappan är alldeles för tråkiga och likt hennes eget liv för att hon skulle orka läsa det, men jag gillade just det. Kände igen mig så mycket i det här med att stå vid en lekplats och bara vilja dö av uttråkning och att vilja ta upp sin mobil och titta på den istället men samtidigt veta hur mycket man avskyr andra föräldrar som bara glor på sina mobiler istället för att passa sina ungar. 
 
I Vilt Tillstånd - Roxane Gay
I vilt tillstånd handlar om Mireille som kommer från en rik familj på Haiti men numera bor i USA med man och barn. När de är och besöker hennes föräldrar på Haiti blir Mireille kidnappad. I 13 dagar kämpar hennes man för att få henne fri medan hennes pappa vägrar betala lösensumman på 1 miljon dollar. Boken utspelar sig i 2 delar, första delen som handlar om kidnappningen och andra delen om hur Mireille ska försöka återvända till sitt vanliga liv igen efter kidnappningen. Jag kan egentligen inte rekommendera någon att läsa den här boken för den är så jävla hemsk. Rå, brutal och totalt ångestframkallande. Jag hade ont i magen konstant när jag läste den. Men det är ju en jävligt bra bok.
 
Comedy Queen - Jenny Jägerfeld
Comedy Queen handlar om 12-åriga Sasha vars mamma har tagit livet av sig så Sasha skriver en lista med punkter för att inte bli som sin mamma. En av punkterna är att bli comedy queen, alltså vara en sådan som får människor att skratta istället för att gråta som hennes mamma fick människor att göra. Det jag gillar med Jenny Jägerfeld är att hon tar jobbiga ämnen och skriver om dem på ett självklart sätt. Fastän den här boken är väldigt sorglig så fick den mig också att skratta högt flera gånger. Borde vara obligatorisk läsning i alla mellanstadieklasser. Eller ja, borde vara obligatorisk läsning för alla faktiskt.
 
Så. Det var de sju bästa böckerna jag läste under 2018. Alltså de sju som jag gav 5/5 i betyg. De sämsta böckerna jag läste var Zack av Mons Kallentoft & Markus Lutteman och Gengångare av Jo Nesbø. Tänker att jag inte ska läsa några deckare i år. Åtminstone inte några deckare som handlar om macho män som löser brott och ligger med kvinnor som har midjor som de kan nå runt med händerna. Snark. Borde inte den genren vara utdöd snart? Vi låter den dö ut tillsammans med KD och SD. Tack.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0