Den motvilliga mammabloggen*.
Som ni förstår har jag alltså inte nämnt någonting om vad som för tillfället pågår i min mage på facebook, jag har berättat personligen för dem som jag vill att ska veta. Det hindrar ju dock inte människor som jag knappt känner överhuvudtaget att tycka att det är helt okej att skriva om det öppet på min facebooksida när de hört om det från någon som känner någon som känner mig, och det är jag också allergisk mot. Jag har faktiskt ignorerat flera stycken "SKA NI HA EN BEBIS?! :) :) :)" och "Har jag missat nåt nu?!" bara för att jag inte tycker att de har med det att göra överhuvudtaget. Vad är grejen med att tro att man har rätten att veta allt om allas privatliv bara för att man är vänner på facebook?!
Men värst av alla sorters människor man stöter på är ju dessa allvetare som med nedlåtande röst säger sitt: "Vänta ni bara tills bebisen kommer..." Då ska jag tydligen enligt dessa allvetare ändra åsikt om allting. När bebisen kommer ska jag tydligen tycka det är asjobbigt att bo i en jättefin lägenhet med 3 rum, trädgård och pool bara för att det råkar vara två trappor upp till lägenheten. När jag får barn så ska jag tydligen sluta gå ut på riktiga restauranger och bara gå på McDonalds istället, varför jag nu skulle utsätta mitt barn för att äta på McDonalds när jag själv tycker att det är asäckligt vet jag inte riktigt. Jag tycker det låter himla konstigt. När jag får barn kommer jag plötsligt över en natt ändra åsikt och tycka att all-inclusive hotell på svennebanan-turistställen är sååå värt att lägga tiotusentals kronor på, för jag kommer tydligen inte vilja att mitt barn ska uppleva någonting nytt. Varför i hela friden jag skulle börja känna så bara för att jag har barn vet jag inte riktigt, men så är det tydligen.
De skulle lika gärna kunna säga: "Vänta du bara tills bebisen kommer, då kommer du att börja rösta på Moderaterna / gilla Lady Gaga / tycka att Sex & The City är en sååå givande tv-serie / bara att klä dig i svart och grått..." Jag ska få en bebis, jag ska för i helvete inte lobotomeras.
Scissor Sisters - Self Control
*tack Jolin för inspiration till rubriken på inlägget.
Såååå ja!! Andas! Profylax!?:) Lyssna inte på folk. Kör ditt eget race. Gör vad du vill både före och efter. Man dör inte bara för att man får barn. Livet blir bara lite annorlunda. På ett bra sätt. Man väljer kanske att göra saker på ett annorlunda sätt. Folk i våran omgivning fattar inte att vi kan bo i en etta på tredje våning utan hiss. Ja, lite trångt. Men det går. O har sovit jättebra hela tiden. Tror man kan få kolik i slott också!:)
Haha, jag älskar detta inlägg!
WORD, så in h-e WORD!!!
Håller med dej Jolin!
Pernilla, du borde plugga till journalist eller bli författare, du skriver otroligt bra!!!
Håller med Åsa här ovan, fast pluggar man till journalist så får man ju tyvärr sen inte skriva så himla personligt och det är inte så att "bra på att skriva" är den egenskapen en journalist måste ha. Däremot borde du kanske bli krönikör! Nya Martina Haag! Min moster och mamma har läst din blogg nu efter helgen och tyckte den var väldigt bra, men det var "lite konstiga rubriker på inläggen".
Jaha, nu fattar jag varför jag kände mig så annorlunda efter första förlossningen. Jag trodde lobotomeringen bara var ett tillval...
Jag säger som Sofie, livet (inte du) blir annorlunda fast på ett bra sätt. Det kan bli jobbigt om man tror allt kommer vara som det alltid varit. Men det är trist när alla fokuserar på det negativa. Jag kände mig som den enda negativa när jag fick barn och alla andra mammor var så glada, utvilade och tyckte det var en baggis att ha småbarn. Tills jag insåg att många höll uppe en fasad bara för att allt ska vara så positivt jämt.
Oj, ursäkta min skämtsamma kommentar om semestermålet då...jösses :-(
...ta bort din facebook-konto då? Om du stör dig så enormt på andra människors lycka. Att du inte vill att folk ska skriva till dig om din bebis, det har jag full respekt för. detsamma med människor som kommer med oönskade kommentarer. Men varför läsa "osmakliga" detaljer och störa dig på bilder av gravida magar? Det förstår jag verkligen inte. och att sen, i den mest tydliga passiv-agressiva anda, ventlera det på en blogg(som jag gissar att många av de vänner/människor som du är "allergisk" mot kanske läser) känns rätt...ja, lågt.
Förstår dig. Fast ändå inte ;) Vi har försökt bli gravida i över ett år.. jag skulle gladeligen ha all den uppmärksamheten och folks "nyfikenhet"!
Men alla är vi olika!
Jag vet inte mycket om graviditet osv, men... väl rutet!
Kram på dig.
Folk som gillade charter gjorde det även innan de fick barn är min erfarenhet. Själv har jag aldrig varit på charter och min tvååring åker på sin fjärde utlandsresa om två veckor. Då har vi även med hennes två månader gamla bror. Vi ska till Istanbul. Man får passa på att åka dit man vill innan de har en vilja åtminstone.
Jag var också otroligt less på alla sådana kommentarer inför första barnet. Och vet du- alla hade fel! Nu med två små barn börjar det dock bli obedkrivligt segt med två trappor att kånka uppför men det är ju t ex ändå mycket enklare än att ta hand om ett helt hus ink trädgård ;).
HAHAHA! <3 Du är bäst! Hahahah. ÅÅÅh, jag njuuuuter! ;D
Jag bara nickar och ler när folk kommer med "välmenande" och "förberedande" råd. Men lite sur blir jag allt när någon sätter sin unge i mitt knä på en fest för "du behöver ju ändå öva". Nej. Nej, det behöver jag inte. Jag behöver få vara icke-mamma de här sista månaderna.
För övrigt har vi redan startat en nya Zeeland-fond så att vi ska kunna åka dit hela familjen när barnen blir tillräckligt stora för att uppleva det ordentligt. Ingen charter planerad här inte!
Hahaha underbart inlägg!
Hahaha.. känner igen allt det där med "allvetarna" så sjukt mycket. Är själv också gravid och alla säger till en vad man ska tycka tänka och göra heeeeela tiden. Tror de inte man har sin egen vilja, sina egna tankar och sitt eget sätt att så småningom uppfostra sitt barn?
Måste säga att jag beundrar din blogg då jag själv också ääääälskar att baka och laga mat. Du Är grym !!
