Men då slösar vi bort våra liv.
Eftersom en bild säger mer än tusen ord så bjuder jag på bilder från gårdagkvällen:
Jimmy fick låna en fin randig bandana av Ann. Sen huruvida bandanan var ett inne-plagg under 90-talet vet jag faktiskt inte riktigt. Axl Rose kör ju fortfarande med det så det borde ju vara ständigt populärt. Hoho. Annars vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Jag tycker mest synd om Martina som fick lov att lyssna på ett hemskt mobilsvars-meddelande från mig och Evelina när vi sprang runt på någon stig och skrek: "We're on the secret path! The orchs are coming!" Någon borde verkligen sluta ge oss alkohol. Kanske vi själva. Sen lyckades vi glömma att gå av spårvagnen vid Vasaplatsen så Jimmy fick stå där och se oss åka vidare. Vi återvände dock ganska snart då Valand inte är alltför långt borta.
Idag har jag söndagsmys med mig själv, jag får det sa damen på närköpet här nere eftersom det är så fruktansvärt dåligt väder. Dip-väder kallade hon det. Grått neverending ösregn kallar jag det. Jimmy växlar mellan sängen och huvudet över toastolen. Hans sällskap är därmed inte att räkna med. Tur att jag är bra på att roa mig själv. Nu ska jag till exempel diska. Yes, yes oh yay.
The Electric Soft Parade - Silent To The Dark
Jimmy fick låna en fin randig bandana av Ann. Sen huruvida bandanan var ett inne-plagg under 90-talet vet jag faktiskt inte riktigt. Axl Rose kör ju fortfarande med det så det borde ju vara ständigt populärt. Hoho. Annars vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Jag tycker mest synd om Martina som fick lov att lyssna på ett hemskt mobilsvars-meddelande från mig och Evelina när vi sprang runt på någon stig och skrek: "We're on the secret path! The orchs are coming!" Någon borde verkligen sluta ge oss alkohol. Kanske vi själva. Sen lyckades vi glömma att gå av spårvagnen vid Vasaplatsen så Jimmy fick stå där och se oss åka vidare. Vi återvände dock ganska snart då Valand inte är alltför långt borta.
Idag har jag söndagsmys med mig själv, jag får det sa damen på närköpet här nere eftersom det är så fruktansvärt dåligt väder. Dip-väder kallade hon det. Grått neverending ösregn kallar jag det. Jimmy växlar mellan sängen och huvudet över toastolen. Hans sällskap är därmed inte att räkna med. Tur att jag är bra på att roa mig själv. Nu ska jag till exempel diska. Yes, yes oh yay.
The Electric Soft Parade - Silent To The Dark
Kommentarer
Postat av: Katinka
Haha.. Då hade ni det kul i alla fall. Jag blir ju riktigt sotis. Visste ju det, skulle följt med ju. Istället satt jag här och roade mig själv bäst jag kunde.
Kul bilder!
Trackback
