Perfekta Prinsessan Pernilla

Nu är jag på inte alls bra humör. Jag var glad när jag vaknade i morse men sen har det gått konstant nedåt. Nu är jag så arg att jag inte tänker laga någon middag. Jag åt rester av pastagratängen från igår istället, och den var konstigt nog ännu godare idag. Kanske för att den fått ligga och gno ihop sig lite. Den riktiga anledningen till att jag inte tänker laga middag är visserligen den att jag inte kan, för vi skulle ha gått och handlat idag. Men handla är tydligen tråkigt, så då gör vi ingenting istället. Jag hatar livet. Jag skulle kunna räkna upp 304 saker som jag hatar just nu.

Mest hatar jag folk som gnäller på sina jobb. "Uääh, jag vill inte gå till jobbet." Nej. Gud vad synd det är om er som har råd att betala hyran, köpa nya kläder när ni vill, kunna äta ute lite titt som tätt, åka utomlands på semester eller bara en sån liten sak som att gå ut och ta en öl. Skitsynd om er alltså. Verkligen. Speciellt när 7 av 10 ungdomar (alltså under 25) går arbetslösa i sommar. Jag förstår att ni inte alls är några tacksamma 30%. Idioter. Jag hatar livet. Jag hatar unga människor. Jag hatar folk som har jobb. Fuck you very, very much. Som Lily Allen säger.

Oj. Ja. Här var det hatiskt. Man skulle nästan kunna tro att jag befinner mig i Falun. Det gör jag inte. Jag hatar livet ändå just nu. Fy fan vad jag vill ha chips och choklad. Mest choklad. Och ett jobb. Ett riktigt jobb som är anslutet till facket alltså, inte ett jobb där jag får 40 kronor i timmen efter skatt som det jobbet jag har nu. Och ändå är jag glad att jag har ett jobb, för lite pengar är bättre än inga pengar. Jag hatar livet. Jag ska nog ge mig nu. Förlåt, nu slutar jag.