Perfekta Prinsessan Pernilla

Just nu borde jag sitta i telefonkö till kvinnokliniken, skriva ett tal, hitta en bok på engelska av någon nobelpristagare och lite andra saker. Jag bloggar istället. Och laddar upp inför på fredag med att lyssna på Håkan. Håkan på fredag, det har jag nog inte riktigt förstått ännu. Och att bästaste Håkan-kompisarna Ello och Clara kommer också. Nu var det inte Håkan jag skulle skriva om. Nu var det egentligen ingenting alls jag skulle skriva om, jag försöker bara fördriva tiden tills jag får ork att göra någonting vettigt.

Igår var det måndag, måndag är karaokekväll om ni inte visste det. Det visste inte jag heller förrän igår visserligen. Jag visste att det var så när vi bodde i Brighton, men inte att det även var så i Göteborg. Jag och Evelina sjöng topp-i-topp och missade ungefär halva sången. Inte skrev vi "Kom igen Benno!" eller "Nu kör vi surfar'n!" som man tydligen skulle göra heller. Nästa gång ska vi nog sjunga en låt som vi kan istället. Och så ska jag ha en klänning på mig som inte är för stor, men hellre det än att den är för liten förstås som den borde vara. Annars var det ju mest trevligt att Andreas var fascinerad över att han såg folks finnar och porer nu när han skaffat glasögon. Ah. Dessa gamla människor. Tur att jag och Evelina är unga och inte behöver tänka på sånt ännu.

Idag ska vi bjuda Jolin på middag. Stackars Jolin. Höhö. Nejdå. Jag är ju för bövelen kockbiträde, det är väl klart att jag kan laga mat! Om inte annat så kan nog Evelina. Jag skojar bara. Vi kan laga mat. Vi har bara glömt att köpa en av huvudingredienserna. Men det löser sig snart. Nu måste jag börja ringa Falu Lasarett igen. Ta en promenad i solskenet borde jag göra också så att jag inte försoffas helt.

Håkan Hellström - Uppsnärjd I Det Blå