Utan Göteborg i 6 dagar, försmäktar jag i denna by.

Nej. Det gör jag inte. Jag överlever ganska bra må jag säga. Man får ju gratis mat! Och kylskåpet fyller på sig själv, det är helt fantastiskt. Tar en pepsi-flaska slut så ligger där en ny bara inom några minuter. Och POFF! Så står det potatissallad där i en burk, och ibland behöver man inte ens fixa maten själv utan någon bara ropar att maten är färdig så kan man sätta sig vid bordet och äta maten. Det är grejer det.

Anledningen till att vi blir kvar i Dalarna tills imorgon är att tågbiljetterna kostade multum både idag och igår, vi var så dumma att vi inte kollade upp det förrän i fredags och då kostade de 1200. Varken jag eller Jimmy har 1200, inte ens om vi lägger ihop våra slantar tror jag. Imorgon kostar biljetterna bara 500 kronor så då har vi råd, och så ska vi tydligen på 18-årskalas och titta på när Jimmys kusin får en bil medan vi sitter och knaprar knäckebrödskanter. Skrev hon, med inte alls bittra undertoner.

I fredags var vi på hockey, det var en enormt tråkig match och jag såg nog ut att vara argast i hela klacken. Eller nja, åtminstone surast. Argast var nog Tomten och gänget som stod på raden framför oss och troligtvis hade dödat domaren om de fått chansen. Leksand vann i alla fall, vilket väl var bra för annars hade inte jag fått mig nåt på kvällen. Höhö. Och så blev Jimmy glad och fortsatte att vara glad hela helgen, nästan lite för glad igår kväll när jag försökte sova.

I lördags var det dop och 30-årskalas på schemat. Så hela tjocka släkten med morbröder, farbröder, kusiner, kusinbarn och så vidare klämde in sig i kyrkan och sedan nere på cafét. Där vi mest satt och mobbade Ankan som vanligt, fast jag satt mest och höll i Elsa. Hon är en oerhört snäll bebis må jag säga, jag tror aldrig jag hört henne gråta överhuvudtaget. Inte ens när Jimmy till sist vågade hålla henne grät hon. Pippen var mest mongo som vanligt och blev bästis med alla överallt, han vet nog inte ens om att det finns ett ord som heter blyg.

På kvällen for vi till Hanna, där alla var glada att se mig utom Clara som när jag öppnade dörren fnös: "Vafan gör du här?!" Ja, det var roligt att se henne också. Nu sågs vi visserligen "bara" för en månad sen så det är väl inte konstigt att hon är less på mig. Annars var allt som vanligt, Kalix var galen, Ceebs skulle bli i-proppad en baguette och Sandylicious lyckades ha sönder sin mobil. Sen var det intriger, intriger och jag förstår verkligen inte hur vissa människor funkar. Suck. Jag blev lite depp över att missa Håkan när Angelica ringde och jag fick höra lite av konserten i telefonen, men har man inte 370 kronor så har man inte 370 kronor och jag får trösta mig med Peace&Love och Liseberg-spelningarna.

I söndags var det slödag, fast jag var uppe ganska tidigt och busade med Pippen förstås. Sen blev det hockey igen med Ceebs och Böte. Matchen var åtminstone liiiitee roligare än den i fredags, ganska mycket roligare till och med. Jag satt mest och vinkade till Eddielicious som vanligt. Haha. Nej, det gjorde jag inte. Jag satt mest och drack coca-cola och skrattade åt Bofors-klacken. De var faktiskt 4 stycken!

Idag blir det promenad i skogen, det har jag bestämt och sen ska jag kaaanskeee köpa en prickig sak på Lager157 som jag förälskat mig i. Den kostade faktiskt bara 150 kronor och var så Pernilla att jag bara måste. Åtminstone prova den. Dessutom är jag tydligen middags-ansvarig idag. I ett STORT kök där allting bara finns. Jag hoppas verkligen att lägenheten jag och Jimmy ska kolla på på onsdag har stort kök. Det är nog det enda jag saknar, ett stort kök. Nu ska jag värma mina kalla fötter under Jimmys täcke. Hoppas han sover riktigt gott så att jag väcker honom.

Maia Hirasawa - Roselin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0