Perfekta Prinsessan Pernilla

Mat, Musik, Prickar & Sötsaker.

Skyddade i vår egen lilla värld.

"Du får en månad på dig sen får du fan skärpa till dig!" Sa Kalix när hon var här och hälsade på och jag hade en ful illröd fleecejacka på mig när vi var på promenad. Visserligen hade hon strax innan sagt att jag och Jimmy såg ut som brats och det var då jag som utropade: "JAG HAR EN ILLRÖD FUL FLEECE PÅ MIG!!" Och sen bestämde vi att man får lägga allt åt sidan i en månad efter man fött barn men sen får man skärpa sig. Jag hade väldigt gärna haft finare kläder på mig faktiskt, men det görs inte så många amningsvänliga prickiga klänningar så jag går mest runt och känner mig konstant tråkigt klädd. Och är det något jag avskyr så är det att vara tråkigt klädd. Jag brukar stå och krama klänningarna i min garderob ibland så att de inte tror att jag glömt dem. (Nu tror alla utom Jimmy, Des, Jen och Yoshi att jag överdriver, det gör jag inte.)

 

Men nu var det faktiskt inte alls det jag hade på hjärtat, utan det var det faktum att något annat som jag inte gjort på en månad är att baka, och på den punkten får man fan också skärpa till sig! Man behöver ju sin kvällskaka. Så igår bakade jag för första gången sen Ofelia föddes. Jag började klockan 12.00 och var färdig strax innan 21. Och på den tiden fick jag till 6 stycken ganska fula bakelser. Och eftersom någon gömt minneskortet till kameran så blir det också en ful bild på de fula bakelserna, men huvudsaken är att det smakar bra. Och det gör det.

 

Citronbakelser

 

6 st

 

Botten:

300 gr mandelmassa

100 gr smör

3 ägg

½ dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

 

Citronkräm:

1 dl socker

2 dl vatten

4 msk maizena majsstärkelse

3 st äggulor

1 citron, rivet skal och saft

50 gr smör

 

Garnering:

Vispad grädde

Gult strössel

Kiwi

 

Sätt ugnen på 200 grader.
Riv mandelmassan och blanda med smöret.
Rör till en jämn smet. 
Tillsätt äggen, ett i taget under omrörning.
Blanda till sist ner mjöl och bakpulver.
Häll smeten i en bakpappersklädd ugnsform (20x30 cm).
Grädda 15 minuter. Låt svalna.

Stansa ut 12 st runda kakor ur botten.

Blanda socker, vatten och maizena i en kastrull.

Låt koka upp under omrörning.

Tillsätt äggulorna och låt sjuda tills krämen tjocknar.

Rör ner citronskalet, citronsaft och smören och rör till en jämn tjock kräm.

Lägg ihop bottnarna två och två med citronkräm emellan och runtom.

Rulla bottnarna i strössel och toppa med en kiwiskiva och spritsad grädde.

 

Och nu tänker ni såhär: "Fast Pernilla, du behöver kanske inte krångla till det med värsta bakelserna första gången du bakar med en bebis i huset, det kanske hade räckt med en kladdkaka eller nåt..." Ja. Det kan man ju tycka, men var är utmaningen i det? Dessutom är det roligt med bakelser, vad än nån tölig fastighetskonsult från Stockholm påstår. Mmm. Bakelser. Jag längtar redan tills jag får äta en sån här framför Bonde Söker Fru ikväll. Japp. Och det var allt som tant Pernilla 80+ hade på hjärtat idag. På min ära!

 

The Cribs - Pure O

ÄLSKAR när du skriver töligt!!

Haha vilken tur att du kramar klänningarna så de får lite kärlek! Och så har jag tjatat om hur sugen jag är på något citronigt hela dagen och så finner jag detta när jag kommer hem. Måste prova! Och ang. det där med spinningpass. 95% av passen jag varit på (och det är ganska många tragiskt nog) har klappkass musik. Det har jag ändrat på. Med både Hives, Mando Diao, Sugarplum Fairy, U2 osv. Så kom på mitt, kan slänga in en Håkan-låt för dig <3 Vill ses snart! Orkar du med födelsedagsfrämmande? Puss!

Haha, klart man ska vara ambitiös om man väl ska slänga ihop något!! Annars kan det ju lika gärna va! När Edvard fyllde en månad bjöd vi hem vännerna och bjöd på "Edvardbakelser" som jag uppfann dagen till ära. Jag är helt med på din linje!

Superfina och säkert underbart goda också. :) Jag får lust att göra Napoleonbakelser. En prövning med eller utan bebis, tror jag! ;)

Töntigt med bakelser...vilken planet kommer hon ifrån! ;)

Det där med kläder... jag hade 3 toppar sista graviditetstiden och alternerade mellan dessa. Need I say att de var stora som tält? Jo, jag var gigantisk...


Tycker det är imponerande att du bakar! All credit till dig för detta :)

Du är så rolig!
Först ska man gå i sädär-kläder när man är gravid. Sen ska man gå i sådär-kläder när man ammar. Sen inser man att man måste ha bekväma kläder för att jaga efter barnet som snorar och smutsar ner en hela tiden. Så krama du dina klänningar ett tag till och välj dem vid speciella tillfällen!:) (lite ironi!!!)
Fina bakelser tycker jag. ALLT tar mycket längre tid!! Det ska vara så. Stress finns inte!!

Jag är helt på din linje. Jag tycker det är alldeles för många som låter sina klänningar hänga så länge så de blir malätna (i flera år!!) och slutar helt bry sig om sitt utseende när de fått barn. Lite fåfänga har aldrig varit av ondo. Detsamma gäller barnen för min del. Bara för att de hela tiden skitar ned sig (först kanske mest kräker) så behöver de inte ha fula eller redan smutsiga kläder på sig.
Jag vet precis känslan av att göra mer avancerade saker i köket än vad förnuftet säger. Men i de flesta fall går det ändå vägen. Skit samma om det tar aningen längre tid. Eller om ens hjälpredor vänder uppochned på hela köket. Jag tycker dina bakelser är jättefina. Själv kan jag knappt stava till bakelse.

Tycker dom såg riktigt fina ut! Inget att skämmas för, varken dom eller din illröda fleece!

Hoppas ni får en bra helg och att ni har det fint, och för sjutton gubbar att vi ses snart! (Helst med bebis!)

Kram!

<3

Fast ni såg lite brats ut. Känslan fanns ju där! Dessutom är du så vacker så jag tänkte ju inte ens på din fleece-jacka! Pucko!

Kommer snart och hälsar på igen!