Han har din parfym, jag förlorar ett hjärtslag.

Oj. Var tog februari vägen? Var tar tiden vägen? Vad har jag för mig som är så himla viktigt? Tänk vad fint det hade varit om jag hade kunnat skriva nu att jag skrivit massor på någon spännande roman eller något, men det hade ju varit rent hittepå så det kan jag inte skriva. Ibland klottrar jag ner nån liten anteckning i ett dokument på mobilen men jag vet inte riktigt vad det är eller ska bli så det blir mest någon liten mening här och där. 
 
Jag har varit konstant förkyld i 3 månader nu. Det började med rethosta, sen blev det vanlig förkylning, så tappade jag smaken i 3 veckor, nu har den kommit tillbaka men nu har jag en stor klump i halsen och har börjat hosta igen. Vad är det frågan om? Har aldrig varit med om något liknande. Lägg därpå till att jag har haft konstant huvudvärk, illamående och ont i nacken de senaste två veckorna så har ni mitt mående i en liten ask. Uppmuntrande läsning va? Fyll inte 34 barn, det är bara besvärligt.
 
Vad gjorde jag i februari då? Jo, Ofelia hade sportlov så vi tog en spontantripp till Sågmyra och överraskade mina föräldrar. Bara stod där i trappan och ropade: "Hallå!" en tisdagseftermiddag. Huruvida de blev glada eller ej vet jag inte riktigt. Mamma sa: "Men vafan?!" och min pappa frågade om jag lyckats få ledigt från jobbet. Jag berättade för honom att jag fått en bebis i augusti och således var mammaledig. Det var nog också en liten överraskning för dem.
 

I Sågmyra fanns det som sig bör på ett sportlov massor av snö. Fan, vad jag älskar snö. Det är ju bara att gå ut i snön så finns det massor av saker att göra. Åka pulka, åka skridskor, gräva snögrottor. Ofelia tycker det är asroligt bara att hoppa runt i snöhögarna. Jag och några kompisar diskuterade en gång hur bortskämd Ofelia är som har årskort på Liseberg och kan gå dit varje helg och blabla, men för Ofelia är det ju å andra sidan hur lyxigt som helst att få leka i snö och hon tycker det absolut roligaste med Sågmyra är att man får gå ut och gå hem till Gösta och fråga om de ska leka utan att någon vuxen måste följa med. Sånt som en annan tog väldigt för givet som barn. 
 
Annan rolig sak som hände var att Ofelia fick reda på att de mött OS-Calles mamma i skidspåren så hon sprang efter henne och stod och diskuterade Calles skidåkning med henne. Vadå, vi tittar ju på Calle på teven varje helg liksom, självklart måste Ofelia ta ett snack med hans mamma. (OS-Calle är alltså mitt smeknamn på Calle Halfvarsson, har kallat honom det sen vi var... Pyttesmå? Och han började snacka om att han skulle bli proffs och jag bara: "Jäjä, right, okej då OS-Calle.." Jag kan helt klart leva med att han hade rätt och jag borde slutat vara en mupp i den här frågan.)
 

Så det var sånt vi ägnade oss åt om dagarna. Alltid när vi är i Sågmyra på vintern säger Jimmy att vi måste flytta till dalarna, sen kommer vi hem igen och det blir vår och så glömmer vi det. Men ja, det är klart det är mycket roligare att bo någonstans där det är snö på vintern. 
 
I februari fyllde jag dessutom 34 år. Det var... som det brukar vara att fylla år nuförtiden. Vi gick ut och åt men jag kände inga smaker överhuvudtaget så jag har ingen aning om huruvida det var bra eller.
 
Dessutom har den här lilla krabaten hunnit bli 6 månader. Vi var på 6-månaderskontroll på BVC i tisdags och konstaterade att hon är precis som vilken 6-månaders som helst. Inget märkvärdigt med henne överhuvudtaget. 

I torsdags överlämnade jag för första gången bägge barnen i barnafaderns vård och åkte hem till Charlotta på MBT. Fick den här bilden skickad till mig så jag antar att allt var i sin ordning på hemmafronten:
 
 
Så jag antar att jag med lugn i själen kan åka hemifrån flera gånger. Har därför bokat mig en resa till Kuba i tidig mors dag-present. Nä. Nu sitter jag här och ljuger igen. Här bokas inga resor, ett visst klimatansvar måste man ju faktiskt ta. Hör just nu Arnie Grape som ropar: "We're not going anywheeereee!" inne i mitt huvud. 
 
Ja. Det var väl det jag hade på hjärtat. Nu ska jag försöka styra upp den här dagen. Skojar bara, det tänker jag faktiskt inte alls göra. Det ösregnar ute och det är lördag, här ska inte styras upp någonting alls.
 

Kommentarer
Postat av: Blåbär

Vi kan bilda en klubb vi som bara har alldeles vanliga barn - det verkar nämligen vara ovanligt nu för tiden 😆❤️

Svar: ja, tänk va? nåt så ovanligt som ett helt vanligt barn, det är få förunnat! <3
Pernilla

2019-03-10 @ 08:27:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0