Perfekta Prinsessan Pernilla

Så var det måndag igen. Efter en riktigt bra helg. I fredags var jag ju hos Jolin och åt god mat och hade fredagsmys. Vi fick laxpaj, fisksoppa och ostbricka. Det räcker med att ge mig vad som helst med fisk nuförtiden så blir jag överlycklig eftersom jag aldrig får äta det hemma. Så det satt riktigt bra i magen. Faktum är att jag fortfarande var proppmätt när jag vaknade i lördags och fortsatte att vara det ända tills lördageftermiddag. Annars försökte jag och Evelina mest utpressa Jolin till att bjuda oss på en resa till Franska Rivieran i sommar. Men haken som vi har på Jolin var tydligen inte tillräcklig så hon får åka ensam. Till Martins sommarstuga. Det är nog ungefär samma sak. Typ. Nästan. Kanske.

I lördags kom Balle hit och hälsade på. Det är så roligt när Jimmys kompisar kommer hit och de verkligen umgås.

Eller ja. De sitter åtminstone i samma rum när de kollar Facebook. Det är ju alltid något. Och Balle vill ha en mindre laptop än Jimmy. HAN VILL DET! På riktigt. Precis som jag VILL vara i Sverige hela sommaren. Jo, men jag vill ju det. Även om jag hade haft råd att åka utomlands så skulle jag ju inte göra det. Nej nej. Jag vill ju vara i Sverige. Precis som Balle vill ha en liten dator. Just det.

 

Vi åt mat också faktiskt. Jag har inte glömt att det är en matblogg det här. Vi mumsade en portergryta som jag gjort som långkok förut men som nu gjordes med fläskfilé istället och därför gick snäppet snabbare.

 

 

Portergryta med fläskfilé och kokt potatis

För 4 portioner

 

ca 500 gr fläskfilé
1 purjolök
200 gr kantareller
ca 2,5 dl porter
1 tsk soja
1 tsk kalvfond
timjan
2,5 dl matlagningsgrädde
3 msk svart vinbärsgelé

 

Putsa köttet och skär det i skivor.
Strimla purjolöken.
Fräs på köttet i en djup stekpanna.
Tillsätt purjolök och svamp och låt det fräsa med en stund.
Häll över porter. Låt koka ihop i några minuter.
Tillsätt soja, fond, matlagningsgrädde och gelé.
Låt koka i ca 5 minuter. Smaka av med timjan.
Servera med kokt potatis, lite grönt och svart vinbärsgelé.

 

Inte dumt alls. Snarare precis tvärsom. Hur gott som helst. På kvällen blev det förfest och sedan bar det av till Berså. Jag och Evelina har tjatat om Berså sen vi stod där utanför och väntade på vagnen hem mitt i natten för två veckor sen och de bara spelade bra musik. Därför fick vi lov att tycka att allting de spelade var bra den här gången. De spelade ju faktiskt This Is The Way med E-Type så det var ju bara bra. Dessutom fick jag höra att jag såg ut som en prostituerad från Litauen när vi kom ut från Berså, så det var ju en komplett kväll. Haha.

 

Jag känner att min blogg blivit så opersonlig på sistone. Så O-Pernillig. Det är bara mat och mat och jag är ju faktiskt annat än mat också. Men det är så svårt att skriva vad man känner och tänker och vad som händer när man vet att det sitter människor där ute som bestämt sig för att allt man skriver handlar om dem, av ren illvilja.  Så det blir liksom som en spärr i huvudet som gör att jag inte kan skriva någonting roligt alls, även om jag vill. Det mest tragiska är att det har blivit likadant mot vissa människor som jag känt i halva mitt liv. Jag vill inte berätta någonting om mitt liv för dem för jag har tappat förtroendet för dem. Jag vet inte. Det kanske blir så när man får höra massa strunt och hittepå om ens pojkvän från såna som ska vara ens vänner. Även om det inte är dem som hittat på historierna så blir man tillräckligt ledsen bara av att veta att de tror på dem.

 

Så. Nu har jag varit tillräckligt personlig så det räcker för den här veckan tror jag. Jag tvingar mig själv till att vara det nu för att få tillbaka glöden. Efter att jag fått tillbaka glöden ska jag bli rolig igen också. Jag lovar.

 

Doves - Friday's Dust