Perfekta Prinsessan Pernilla

För att väga upp gårdagens inte alls produktiva dag så har jag idag varit lite extra om mig och kring mig. Synd att jag fortfarande är så fasligt trött hela tiden bara. Men vissa dagar är det bara att ignorera det och köra på ändå. En av de bästa sakerna jag gjort idag är en riktigt god kardemummakrans. Väldigt god tydligen då bara halva finns kvar så här några timmar senare. Själv har jag bara tagit en liten bit och Jimmy är ju alltid lika oskyldig, så jag antar att vi har fått råttor i lägenheten alternativt att hyresvärden smygit in och tagit sig en bit. Såhär såg kransen ut när den fortfarande var hel i alla fall:

Om idag kändes som en helt fantastisk vårdag så känns idag som en helt fruktansvärt tråkig höstdag. Det har regnat och regnat och regnat. Dagar som dessa går det ju inte att gå utanför dörren mer än vad man måste, så efter att jag kom hem från jobbet och jag och Jimmy gick till Hemköp i ösregn så hade jag inget annat val än att ställa mig och baka. Hade jag fått välja hade jag ju hellre gått ut och sprungit en mil, men nu hade jag ju inget val. Jag var ju tvungen att baka. Hela kvällskakans existens stod på spel. Såna häringa godingar blev det:

Vi avslutar väl söndagen med den goda efterrätten jag bjöd på igår. Jag slängde faktiskt ihop det sista av den när gästerna redan var på plats och slängde in den i ugnen så att de fick den alldeles nygjord och så varm att vi brände tungan både en och två gånger. Glupska? Vi? Nej, man måste ju bara äta upp innan glassen smälter för mycket.

Gil-Scott Heron & Jamie XX - NY Is Killing Me

Bara för att man är efterrättsansvarig på nyårsafton betyder ju inte det att man inte kan göra efterrätt någon dag innan också. Den här efterrätten bjöd jag på igår, och den är verkligen hur enkel som helst att göra. Det enda som tar lite tid är att mala mandel, men det kan man gott göra när man sitter framför teven och slökollar på nåt dåligt. Eller så köper man väl färdigmald mandel, om det finns. Det vet jag inte, för jag har en sån härligt gammalmodig mandelkvarn att brottas med.

Lätt som en plätt. Fast gulligast av allt var nog att när jag gick och satte mig för att äta min bit, efter att ha fotat den 399 gånger alltså, så satt Jimmy och byggde om sin bit till en tårta. Med djup koncentration bredde han ut grädden på kakbiten och dekorerade med hallonen. Det är nästan så jag ångrar lite att jag inte tog kort på det också. Taskig tjej jag är som inte bygger ihop tårtan på direkten utan låter andra göra jobbet.

Ikväll har vi mest ätit chips och ostbågar och tittat på The Wrestler, som väl var helt okej men inte mer. Nu vankas det Junior-VM i hockey och så kanske det är dags att bestämma sig för om det blir prickig klänning eller sjömansklänning imorgon. Viktiga beslut det där. Idag när en arbetskamrat frågade mig vad jag skulle göra på nyår svarade jag: "Vi ska ha parmiddag med sex..." Och sen kom det något emellan så jag avslutade aldrig meningen, som såklart skulle vara att vi skulle vara sex stycken. Men det framgick ju inte riktigt, så jag fick en väldigt frågande blick där. Men vadå, ska man fira in det nya året ska man väl göra det ordentligt!?

Cee Lo Green - Bright Lights Bigger City

Jag lovade ju att dela med mig av receptet på efterrätten som jag bjöd på i lördags. Mest har jag faktiskt klurat på vilken kategori jag ska placera den i. Är det en tårta? Är det en cheesecake? Till sist fick den faktiskt hamna under Mjuka Kakor, för det är ju det som själva grunden består av. Såhär gjorde jag:

Den är väldigt mäktig, men väldigt god. Det sista grundar jag på att vissa tog två gånger och att vissa som inte brukar äta särskilt mycket efterrätt alls åt upp nästan en hel bit. Det är sånt som ger ett gott betyg.

Nu ska jag dricka te och fortsätta göra ingenting. Egentligen borde jag börja packa för jag åker ju upp till Sågmyra imorgon efter jobbet, men det får vänta lite. Nu måste jag göra ingenting, bara för att jag kan. Jag har faktiskt trängts med massa människor nere på stan idag, och julstressade människor i kombination med min allmänna avsky för folksamlingar gjorde mig faktiskt riktigt trött. Så nu måste jag vila upp mig innan det är dags för packningspaniken att sätta in.

Eternity - Blackcurrant

(bra att jag har värsta psykadeliska uppstressade musiken på i bakgrunden då. det är sån här musik som orsakar epilepsi och gör så att folk börjar käka hyacinther.)

Det slog mig idag att jag totalt glömt bort kvällskakan denna veckan. Så blir det när man är sjuk. Fast är man hemma hela dagarna så tappar förstås hela fenomenet kvällskaka sin glans, kvällskaka ska man ju äta när man haft en sån där vanlig tråkig dag. Jobbat, kommit hem och gjort tråkiga vardagssysslor, lagat middag och sen duschat och efter det kryper man upp i soffan med sin kopp te och kvällskaka framför något dåligt tv-program. Det är det som ger kvällskakan sin glans, så då är det inte så konstigt att jag glömt bort den.

Men imorgon ska jag tillbaka till jobbet igen och här kommer det en liten kvällskaka:

Är man riktigt ambitiös kan man förstås göra chokladmoussen själv. Vill man ha det lite finare så skär man brownien i rutor först och spritsar sedan moussen på varje ruta. Är man fortfarande lite förkyld och inte vill anstränga ihjäl sig så gör man som jag gjorde. Gott blir det hur som helst, gott och jävligt mäktigt.

Nu ska jag försöka fixa så jag ser lite mer respektabel ut. Sen ska jag hem till Evelina och äta henne ur huset tillsammans med fröken Jolin. Fint det.

Morrissey - Everyday Is Like Sunday

(eftersom min kropp tyckte det var jäkligt lägligt att bli sjuk precis samtidigt som håkan släpper sitt nya album så har jag inte lyckas ta mig ner på stan för att köpa mig ett exemplar ännu. därför tröstar jag mig med det näst bästa. eller det bästa? nej. fan jag vet inte. jag tröstar mig med moz i alla fall.)

Igår blev precis en sån fin dag som jag hoppades att det skulle bli. Det började med att jag och Jimmy gick en riktig långpromenad i solen runt vid Stensjön och Kvarnbyn. Jag älskar Kvarnbyn. Ge mig ett hus i Kvarnbyn! Eller några miljoner så att jag kan köpa ett hus i Kvarnbyn. Det är ju så gulligt där.

Sen när vi kom hem så kände jag att det var dags att baka något gott att ha som kvällskaka under veckan. Kvällskaka måste man ju ha. Så då bakade jag de här godingarna:

Mmm. Yammi yammi. Riktigt gott. Hallon och mango är ju alltid gott. Och choklad är ju också alltid gott. Så det kan ju faktiskt inte gå fel.

Precis när jag stoppat kakan i ugnen hörde Malin av sig och ville ha sällskap på IKEA så vi åkte dit. Jag hade ju inte varit på IKEA på ett helt dygn så jag kände verkligen att jag behövde det. Jag köpte en klocka i alla fall. Som visade sig vara trasig när jag kom hem. Innan jag kom hem lyckades vi förresten köra vilse ungefär 3 gånger. Jag vet verkligen inte hur bilvägarna fungerar i den här stan. Jag brukar ju bara sätta mig på en spårvagn, buss eller pendeltåg och komma till rätt ställe. Det här med att köra bil känns överskattat.

Nu är jag mest irriterad. Jag ska nog byta bloggställe. Jag har alltid irriterat mig på blogg.se's idiotiska artiklar på framsidan. Det känns mest som när de snygga tjejerna på högstadiet skulle göra en skoltidning och allt bara handlade om dem och deras kläder. "Så här SKA du se ut i höst!" Ja. Som du själv vill kanske. "Vilka kläder ska du behålla i höst?!" Ja. Dem du tycker är fina kanske. Lägg av för fan.

Och nu såg jag att de gjorde reklam för det här blogginlägget och nu känner jag bara att jag vill kräkas. För det första har ju bruden som skrivit artikeln ungefär lika mycket koll på vad hon snackar om som om jag skulle skriva ett blogginlägg om framhjulsdrivna bilar. Dessutom tycker jag att om de ska lägga fram en sån där artikel så ska de fan lägga fram en där någon kritiserar moderaterna också, men jag tror att chansen att det kommer att hända är ungefär 0,5%. Imorgon måste vi ju läsa blogginläggen om vad Muffie, Nuffie och Pixie hade för outfits på sin semester och hur underbar den 348729049'e SATC-filmen kommer att bli. Psö.

Nu ska jag gå och handla mozzarella.

Stars - The Passenger

Jag hade faktiskt tänkt ta en jättefin bild på allt gott vi mumsade på igår kväll, men då tyckte kameran att batterierna var slut så det blev inget. Och idag när jag skulle ta kort på de mumsiga bakverken jag pysslat med idag så tyckte den att alla bilder skulle bli fula. Ni vet, en sån där dag när inget kort man tar blir bra hur man än gör. Så nu får ni helt enkelt titta på mina dåliga bilder och inse hur jäkla gott det här är ändå:

Jag skulle kunna äta bara glasyren, själva kakan är egentligen överflödig. Haha. Okej då, jag antar att själva brownien också fyller en funktion. Det ser ju inte klokt ut om man sitter och slevar i sig glasyr bara direkt ur en kastrull. Framför allt kan jag tänka mig att det ser konstigt ut om man får gäster och man bara ställer fram en kastrull med glasyr och varsin sked till dem.

Nu antar jag att det är dags att börja med lite middagsmat. Man kan ju inte leva på brownies, hur gott det än är. Eller jo, det kan man ju fast middagsmat är också gott så det kan vara bra att variera sig lite.

Tired Pony feat. Zooey Deschanel - Get On The Road

(för jag är kär i zooey deschanel. alltså, typ; ge mig din garderob och ditt hår-kär.)

Jag skrev ju igår kväll att jag hade en kaka i ugnen. Till och med en riktig kaka i den riktiga ugnen. Det hade jag också. Man borde ha kakor i ugnen varje dag, man blir så glad av det. Såhär ser kakan jag hade i ugnen igår kväll ut:

Egentligen borde någon ha sagt till mig idag att det är alldeles för varmt för att baka. Men det sa ingen till mig, så jag bakade i alla fall. Det var inte så himla jobbigt ändå, eftersom allting utom glasyren till denna kakan tillagas i matberedaren. Så man behöver knappt anstränga sig alls. Riktigt maffiga chokladkakor blev det. Som jag inte hann fota innan det blev alldeles för mörkt ute, så bilderna är av inte sådär jättebra kvalitet. Men det syns ju att det är gott, det är huvudsaken!

Fint det här. Det här med vädret alltså. Det är fint. Jag har legat i trädgården på en filt och läst bok efter jobbet, jag är sådär äkta helylle sommarsvensk och läser deckare. Det beror mest på att jag håller på att ta mig igenom hela Jimmys bokhylla och den består nog av 90% deckare. När man har läst litteraturvetenskap i 2 terminer så inser man hur skönt det är att läsa "ful"litteratur.

Fast nu var det ju inte alls mina läsvanor jag tänkte skriva om. Jag tänkte dela med mig av en liten kaka som jag bakade igår. Fast den var inte alls så liten, och det var inte heller bara en. Jag gav mig in i tosca-träsket igen, någon gång måste jag ju lyckas med en tosca tänker jag.

Jag lovade ju att bjuda på nötkaka redan igår, men jag var ju knappt hemma på hela dagen så det blev inte så riktigt som jag tänkt. Därför kommer den idag istället.

Jag borde nog egentligen varit japan. Jag tycker nämligen att allting som är mini-versioner av saker är det gulligaste som finns. I Brighton var det bästa jag visste mini-pringles och mini-doughnuts (lägg märke till min brittiska stavning!), i Sverige har små versioner av saker inte slagit igenom lika stort ännu men jag tror att det kommer. I Japan finns tydligen allting i mini-versioner.

I födelsedagspresent fick jag en hålformsplåt av mina föräldrar. I en sån kan man göra mini-bebis-sockerkakor. Eller ja, det behöver ju inte vara sockerkaka. Men det ser ut som mini-bebis-sockerkakor. Så det gjorde jag till efterrätt idag. Fast det var ju absolut inte sockerkakor i mini-hålformarna. Det var Hasselnöts- och chokladkakor.

Sjukt gott. Och jäkligt mäktigt. Så det räcker gott och väl med en portion. Eller ja, en halv faktiskt. Chokladkolasåsen var lite sådär farligt god. Och så var det ju så gulligt med de små minikakorna också. Gullegullegullegulle. Konstigt att man vill äta sånt som är gulligt egentligen.

Annars har idag varit en riktigt upp-och-ner-dag. Vi skippar det som var neråt och fokuserar på det som var uppåt. Som att de ringde från Eventmakarna och vill att jag ska jobba för dem på nästa vecka på något event och om det går bra så får jag antagligen jobba för dem fler gånger. Så vi får hoppas att det går bra. Nu ska jag duscha och sen är det väl sovdags. Hur nu det ska gå efter den här sockerkicken här ovanför.

Cookies N' Beans - Now It's Too Late

Jaaaa. Onsdagsfika är det bästa fikat. Fint ska det vara. Glasyr är grejer det. Det kan pigga upp vilken liten kaka som helst. Tänk vad ute jag är då, som säger glasyr istället för frosting. Jag säger muffins istället för cupcakes också. Och kaffe med mjölk istället för caffe latte. Men jag gillar glasyr. Frosting låter ju så kallt.

Nu ska jag sova faktiskt. Det är ju en dag imorgon också. Då ska jag jobba som cafébiträde. Flexibelt. Idag har jag för 248'e gången frågat mig varför jag tittar på Andra Avenyn. Varför gör jag det? Jag blir ju bara så trött. Jag undrar också varför jag tittar på Gossip Girl. Jag blir trött av Gossip Girl också. Jag blir inte trött av Betnér. Jag gillar att Betnér bara har hat i sin blick, som någon så fint skrev på aftonbladet.se. Jag gillar folk som kommenterar på aftonbladet.se. De är som hämtade ur Andra Avenyn och Gossip Girl. Totalt humorlösa och extremt konstiga.

Miles Davis - So What

Det fanns brownies kvar i kakburken! Inte lika många som det var när jag stoppade ner dem i kakburken, men tillräckligt många för att kunna ta ett foto. Så nu kommer det lite brownies här på fredagskvällen:

Mmm. Så goda. Jag åt en före maten idag. Gud, så busigt. Men det är ju fredag. Inte för att det spelar så stor roll då jag ändå ska jobba imorgon, men ändå. På fredagar får man ju chips! Och så får man titta på Så Ska Det Låta och tycka att Erik och killen som ingen vet vad han heter ska skjuta Danny och starta en grupp bara de två för Danny bara wailar och är jobbig. Nu ska vi titta på Shutter Island, fast jag egentligen inte får se såna läskiga filmer för Jimmy. Men jag har ju redan läst boken så jag kommer ju inte att bli rädd, hallåååå. Okej. Jag drömde mardrömmar bara för att vi såg reklamen för den på teve förut, men ändå.

Johnny Cash - Last Night I Had The Strangest Dream

Nej. Det blidde faktiskt ingen tårta. Jag är ju inte så förtjust i tårta så jag skippade det i år. Men det blev en lite roligare och finare kaka istället. Som nästan är som en tårta men som går betydligt snabbare och enklare att göra.

Byt för allt i världen inte ut grädden mot mjölk. Då får ni en väldigt hård kaka. Tips från en som var dum nog att testa. Men hur skulle det se ut om alla lyckades hela tiden? Man måste göra sina misstag här i livet för att lära sig att inte göra om dem. Oh. Jag är så vis nu när jag är 25 år känner jag. Det är som att en hel bok full av visdomar satt bo i min kropp. Eller ja. Byt bara inte ut grädden mot mjölk.

Svar till Skylark som undrade vilka mina favoritfilmer är. Just nu är jag lite smått exalterad över att Alice I Underlandet snart har biopremiär, jag har gått och längtat i snart 2 år. Allting av Tim Burton med Johnny Depp och Helena Bonham Carter går hem hos mig. Edward Scissorhands, Charlie & The Chocolate Factory, Sweeney Todd, Sleepy Hollow, Ed Wood, Big Fish, Corpse Bride. Allt med Johnny Depp överlag förstås, utom Pirates-filmerna som jag avskyr, men en stor favorit är Gilbert Grape, och även Finding Neverland och Fear & Loathing In Las Vegas. Sen älskar jag filmer med barn som ger sig ut på äventyr som Stand By Me, The Goonies och den bästaste av dem alla: Now & Then. Oj. Vad många filmer det blev. Men jag måste ju bara nämna fina fina Juno, Nick & Norahs Infinite Playlist och 500 Days Of Summer också.

Nu ska jag sova. Det är ju hockey imorgon bitti klockan 6 och det tär på krafterna att vara 25 år. Mina föräldrar är fortfarande ute på tågrälsen för övrigt. Från halv fem till halv nio fick de sitta i Hallsberg och vänta. Sjukt att det ska ta 11 timmar att åka från Göteborg till Falun...

Kid Cudi - Day 'N' Nite

(uh.)

Om jag var lördagspepp igår så är söndagsångesten idag ett faktum. Jag är inte bakfull eller så, det är bara en riktig skitdag. Eller så är det en skitvecka, kanske en skitmånad. Jag vet inte. Det har nog gått neråt ett bra tag, jag har bara varit duktig på att ignorera det. Jag är nog mest bara jävligt trött på hur fruktansvärt oförstående människor är inför varandras känslor. Det är nog lika bra att sluta prata om hur man mår och hur man känner överhuvudtaget och bara prata om... Trädgårdstomtar.

Som att inte det vore nog så vill inte min dator leva med mig längre. Den stänger av sig själv när den själv vill. Bara stänger av sig, ingen varningsruta, den hänger sig inte innan, den bara stänger av sig själv. Så nu sitter jag på en av Jimmys datorer. Vi kommer inte överens. Jag och datorn alltså. Jimmy blir nog mest trött för att jag inte kommer överens med den och sitter och pratar om hur himla mycket bättre min dator är. Om man bortser från det faktum att den inte fungerar alltså, men det är ju bara en liten detalj.

Vad gör man om man är ledsen då? Jo. Förutom att flamstramsa med Kalix och Ceebs på msn och facebook så bakar man såklart en kaka. Jag fick ju 2 finfina bakböcker av Hanna i julklapp, en med Mjuka kakor & tårtor och en med Muffins. Så idag invigde jag den med mjuka kakor och tårtor och bakade en riktig goding. Nu tycker jag att vi ignorerar den konstiga bilden, så fruktansvärt svårt att få fina bilder när det är mörkt ute, och fokuserar på själva smaken istället.

Idag har jag och Jimmy tagit vuxenpoäng galore. Vi åkte nämligen till Willys vid Wieselgrensplatsen och storhandlade som bara den. 4,5 kilo köttfärs, 2 kilo kyckling, 1 kilo lövbiff och lite fläskfilé och pasta och ris och andra saker. På vårat Coop här bredvid har de nämligen inga storpack. Störigt, tycker vi. Men nu har vi frysen full och behöver inte storhandla på flera månader. Förhoppningsvis.

Jag var lite rädd på Willys, det var en himla konstigt upplagd affär. Det går inte riktigt att förklara. Mer än att direkt man kom in så var det en lång korridor med godis, de hade olika chipshyllor utställda lite här och där, ingenting var direkt sorterat, bredvid mjölkdisken låg lösgodishyllorna och ja. Jag vet inte. Det kändes bara fel. Lite som när jag var liten och ljög ihop en historia för en av mina kompisar att ett av husen i Sågmyra var byggt felvänt och att de hade köket i badrummet och tv-rummet i tvättstugan. Nej, jag vet inte heller varför jag ljög ihop en sån totalt meningslös historia. Men sån var jag som barn. Full av skit.

Nu är det dags för måndagsmys. Det är fint att man kan ha mys varje dag. Varje dag är en unnardag!

Jag har bakat Kärleksmums idag. Ja. Idag får det faktiskt heta så. Jag orkar inte bestämma mig för vad jag ska kalla det. På jobbet heter det kärleksmums, så det har liksom fastnat lite nu. Det är fina grejer hursomhelst. En gammal goding som håller i alla lägen. Så det ska jag måndagsmysa med. Undrar om jag ska vara vuxen och bara ta en? Haha. Ha. Ha. Hahahaha!

Kevin Coyne - Nasty

Jag försökte få Jimmy att förstå att vi får äta chips idag eftersom det är röd dag imorgon. Han gick inte på det. Men en kaka däremot, det måste man ju få äta. Dels för att det är röd dag, men också för att stå ut med pluggandet. Min handledare är knasig och påstår att jullovet är slut. Så han skrev ut en lång lista med böcker jag skulle låna på biblioteket och läsa igenom. Himla motsträvig kille det där. Jag hann inte ens berätta om min korv stroganoff. Så nu har jag bakat en kaka att tröstäta till pluggandet.

Man har ju aldrig så städat hemma som inför en tenta, sägs det. Här hemma är det faktiskt inte så städat. Men jag har massor av andra bra knep för att undvika mitt tentapluggande. Baka kaka till exempel, det är ett fruktansvärt bra sätt att undvika tentaplugget. I onsdags slängde jag ihop den här lilla godbiten:

Synd för mig att jag inte tycker om banan. Tur för Jimmy att han tycker mycket om banan. Men jag hade ju övermogna bananer och en gräddfil som bara låg och skrek om att få bli använda. Så vad gör man inte. Nu måste jag åka till biblioteket och lämna tillbaka en bok som jag skulle ha lämnat tillbaka igår. Aj aj. Om man har bott ovanpå ett bibliotek hela livet och bara kunnat gå dit och hämta de böcker man vill ha när man vill på dygnet så är man inte direkt van med att behöva lämna tillbaka böcker en viss dag. Undrar om lägga på mitt bredaste dalmål, gråta en skvätt och hulka att: "Jag är från landet, jag visste inte..." för att slippa böter. Det kan funka. Dalmålet fungerar åtminstone på äldre människor, de faller som smör.