Häromdagen skrev jag om hur vissa saker förändras med tiden, nu ska jag skriva om något som verkligen aldrig förändras. Det där med hur jag varje gång jag bakar småkakor säger till mig själv: "Fy fabian, vad gott det är med småkakor, varför bakar jag inte det oftare? Det måste jag ändra på!" Sen ändrar jag inte på det i alla fall. Fastän det är så fruktansvärt gott med småkakor. Dessutom är det ju så enkelt och så får man massor av kakor på en gång. Å andra sidan är det ju så fruktansvärt beroendeframkallande med småkakor, så det kanske är bra att jag inte gör det så ofta.
Förra veckan slängde jag ihop ett gäng riktigt goda småkakor, lite pilligare än vanliga småkakor men ändå inte så jobbigt så att man tuppar av. Receptet kommer från de där som vet hur det ska vara, en tanttidning alltså.
Möra Mandelkakor
35-40 st
Deg:
3¾ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
¾ dl socker
150 gr kallt smör
1 äggula (spara vitan!)
Fyllning:
100 gr skållad, skalad och malen mandel
ca 1½ - 2 dl florsocker
1 äggvita
några droppar grön karamellfärg
Sätt ugnen på 175 grader.
Arbeta snabbt samman degen i matberedare eller för hand.
Forma två längder av degen.
Plasta in i gladpack och lägg i kyl ca 30 min.
Blanda mandeln med äggvitan och florsocker tills du har en lagom tjock fyllning.
Färga svagt grön med några droppar karamellfärg.
Kavla ut varje deglängd på bakplåtspapper.
De ska vara ca 10 cm breda och nästan lika långa som bakplåtspapperet.
Fördela en sträng fyllning i mitten av varje längd.
Rulla ihop och lägg i kylen en stund.
Skär sedan i centimetertjocka skivor.
Lägg på bakpappersklädd plåt och grädda ca 13 minuter.
.
Det är så gött med kakor som ser ut som de möglat i mitten. Hoho. Möglet är det godaste, så det är ju bara trevligt faktiskt.
Annars har vi idag den trevliga kombon av bebis på jätteargt humör och en mamma med huvudvärk och illamående. Vakna sen 4.30 har vi varit också, för att göra det hela ännu roligare. Nåja, what doesn't kill you makes you bitter som man brukar säga, så det är väl bara att hålla ut. Och ta en kaka medan man väntar.
