Ta min hand och slut dina vackra ögon.




Här är min frukost i lördags. Alldeles ensam satte jag i mig allt detta och sen sprack jag. Nej. Nu hittar jag på. Evelina, Jolin och Jimmy fick faktiskt också smaka av frukosten och ingen av oss sprack. Tror jag. Man borde alltid äta sån här frukost, då skulle nog världen vara en bättre plats. Framförallt en tjockare och lyckligare plats.

Jag stekte pannkakor för första gången i mitt 27-åriga liv att bjuda på också, det verkar ju vettigt eftersom jag inte ens gillar pannkakor. (Ungefär lika vettigt som att jag köpte en brieost när jag inte ens får äta det just nu.) Pannkakorna blev inte alls sådär som de blir när mamma steker dem, men Evelina och Jolin ljög snällt och sa att de var goda. Ja, de var så goda så att brandlarmet gick när jag stekte dem. Så goda pannkakor gör jag. Men så är jag också tjejen som som 5-åring skrev i min Mina Vänner-bok att jag avskyr: Pippi Långstrump, pannkakor och lekis. Som alla normala 5-åringar.

Vet ni vad det bästa med att bjuda på sån här fin frukost är? Att det fortfarande finns massor av melon, jordgubbar och goda kex kvar. Det fanns wienerbröd och muffins kvar också, men de försvann som av en händelse tidigare under dagen idag. Typiskt Jimmy att äta upp alla wienerbröd. Hrm hrm.

Zooey Deschanel - Sugar Town
Trackback
RSS 2.0