Vad skulle vi annars göra?

Näeeej, jag har inte dött. Lugna ner er. Bara för att jag inte bloggat på över ett dygn så behöver ni väl inte trakassera mig? Jag har faktiskt bara gått i skolan, jobbat, varit och veckohandlat, lagat mat och sedan ätit mat. Och nu sitter jag här och har både chili och citronsaft i tummen. Ja, jag rev upp ett sår på tummen på rivjärnet. Sen har både chili och citronsaft lyckats ta sig in under plåstret. Mmm, vad skönt det svider. Fast det var faktiskt inte alls det jag egentligen hade på hjärtat.

I fredags åt vi ju som bekant pizza, som jag inte tog kort på, men innan vi bakade pizza hade jag faktisk smygbakat lite tidigare på dagen också i min ensamhet. Ingenting avancerat utan bara den här lilla sötsaken:



Frasiga persikolängder

ca 4 bitar

1 platta smördeg
½ burk inlagda persikor
aprikosmarmelad
1 ägg att pensla med
pärlsocker/mandelspån till garnering

Kavla ut smördegen till en rektangulär platta, dela upp den i 3 lika stora partier.
 Lägg tunt skivade persikor tegelpannevis på biten i mitten. Bred över aprikosmarmelad.
Skär ca 1 cm sneda remsor på sidopartierna och lägg dem växelvis ovanpå persiko/aprikosmarmeladfyllningen.
 Pensla med uppvispat ägg och garnera med pärlsocker eller mandelspån.
Grädda i ugn ca 20 minuter på 225 grader tills kakan är gyllenbrun.
Pensla sedan med smält aprikosmarmelad, servera helst samma dag.

Jag serverade inte samma dag. Vem orkar med bakverk efter pizza? Nej, jag menar det. Inte förrän på lördagen orkade jag ta mig en bit. Nu är kakan dock försvunnen, möjligen uppäten av han som äter upp mitt bröd. Vem han nu än är. Idag på jobbet kom det in en jättesöt liten tant som jag pratade med en lång stund, när jag berättade att jag ville bli konditor tittade hon häpet på mig och sa: "Men hur kommer det sig? Unga människor idag vill väl inte ens lära sig att laga mat eller hjälpa till i köket?" Nej. Vi är helt hopplösa, vi ungdomar idag. Jag skojar bara. Ni kanske är det, men inte jag. Jag är fan bäst. Som en blandning av Martha Stewart och Bree Van De Kamp. En svindlare och alkoholist alltså.

Casiotone For The Painfully Alone - Natural Light

Kommentarer
Postat av: Katinka

Ett helt dygn utan bloggande?? Hur har du överlevt det om man får lov att fråga? Själv får jag magknip om jag befinner mig på mer än 1 meters avstånd från datorn ju....

2009-04-20 @ 21:45:16
URL: http://presentabel.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0