I take you to the candyshop.
Jag överlevde ännu en midsommar. En helt nykter midsommar. Detta till trots den roligaste midsommar sen... Ja, den där gången när vi var unga och glada och Ceebs var med och vi drack kaffelikör, 2003? På midsommarafton rände vi runt i halva Dalarna ungefär. Först till Svärdsjö för att grilla, sen ett snabbstopp i Bjurs där jag hälsade på Storebror som hade grillfest och "kollade på hans kläder". Höhö. Vilket var roligt till Johnen kom och förstörde våran inceststund. Annars var det ju trevligt att han bjudit hela släkten utom mig på sin grillfest. Dvs. Karolin och Angelika. Till sist hamnade vi i Leksand med ungefär resten av Stockholms befolkning. Jimmys höjdpunkt på kvällen var när vi såg Eddie Läck. Eller så var det min höjdpunkt? Förresten så är det inte Jimmy jag är tillsammans med, utan Balle. Jag och Jimmy har bara en affär bakom Balles rygg.
I lördags var det dags för Maddyns och Jakobs bröllop. Jag och Sandylicious var nervösa, Lajjna hade inte riktigt förstått att det verkligen var Maddyn som skulle gifta sig och Jimmy och Krister var sådär som pojkvänner är mest när deras flickvänner är nippriga, nervösa och ska se till att allting är perfekt in i minsta detalj. Jag har knallrött hår förövrigt, och 48 kronor på kontot så håret får allt fortsätta att vara knallrött tills efter Peace&Love. Maddyn sa åtminstone dagen innan bröllopet när vi träffades att det var okej, så jag kände att jag kunde komma på bröllopet i knallrött hår. Tur det.
Vid kvart i tre ungefär började nervositeten nå sin topp. Och när klockorna ringde var pulsen inte särskilt låg. När dörrarna sedan öppnades och brudparet kom in i kyrkan la sig pulsen något, och istället började tårarna rinna. Åh. Vad fina de var. Är, förstås. De är ju alltid fina. Men extra fina där i kyrkan när de gick upp mot altaret och Maddyn bara strålade av lycka. Det kan vara bland det vackraste jag sett i hela mitt liv, och för en gångs skull är jag inte ens ironisk. Sedan sa de Ja till varandra och folk sjöng och spelade. Det var fint det.
Det blev bröllopsfest på Svabens Verk sen med fläskfilé, tårtbuffé, tal, sång och musik. Jag var sådär lagom hungrig och avundsjuk när Jimmy fick sin mat ungefär en halvtimme före mig. Tur att jag inte hann bli aggressiv åtminstone. Tipspromenad var det också där jag och Lajjna hade en dålig-penn-dag och Jimmy fick gissa hej-vilt på alla frågor. Jag var lycklig för att det fanns brieost och cashewnötter, och för att jag till sist fick tag i en coca-cola. Jag stal den av ett barn.
Roligast på hela kvällen var dock den irländska dansen. JIMMY GILLAR IRLÄNDSK FOLKDANS! Sprid det vidare. De hade hyrt in en instruktör som lärde oss att dansa alla möjliga roliga ringdanser, pardanser och det var swing, right-hand-star, top couples och middle fours till höger och vänster. Jag tror jag dansade runt med ett fånigt flin i ansiktet under hela tiden, så roligt var det. Varför gör man inte såna roliga saker oftare? Jag är ju en sucker för fåniga danser, det är allmänt känt. Jimmy blev nog rädd för hur kul jag tyckte att det var.
Sen försvann brudparet iväg och allt var så fint och roligt, och ÅH! Jag vill också gifta mig! Eller gå på bröllop oftare. Få bete sig lite vuxet som omväxling. Inte direkt någonting som händer ofta inom mitt yrke. Haha. Att säga lycka till behöver man ju knappt för det finns nästan inget par i världen som är så gjorda för varandra som Maddyn och Jakob. Och så som de strålade igår har jag aldrig sett några människor stråla ihop. Nu blir jag alldeles gråtig igen. Åååååh.
Tom Baxter - Better
I lördags var det dags för Maddyns och Jakobs bröllop. Jag och Sandylicious var nervösa, Lajjna hade inte riktigt förstått att det verkligen var Maddyn som skulle gifta sig och Jimmy och Krister var sådär som pojkvänner är mest när deras flickvänner är nippriga, nervösa och ska se till att allting är perfekt in i minsta detalj. Jag har knallrött hår förövrigt, och 48 kronor på kontot så håret får allt fortsätta att vara knallrött tills efter Peace&Love. Maddyn sa åtminstone dagen innan bröllopet när vi träffades att det var okej, så jag kände att jag kunde komma på bröllopet i knallrött hår. Tur det.
Vid kvart i tre ungefär började nervositeten nå sin topp. Och när klockorna ringde var pulsen inte särskilt låg. När dörrarna sedan öppnades och brudparet kom in i kyrkan la sig pulsen något, och istället började tårarna rinna. Åh. Vad fina de var. Är, förstås. De är ju alltid fina. Men extra fina där i kyrkan när de gick upp mot altaret och Maddyn bara strålade av lycka. Det kan vara bland det vackraste jag sett i hela mitt liv, och för en gångs skull är jag inte ens ironisk. Sedan sa de Ja till varandra och folk sjöng och spelade. Det var fint det.
Det blev bröllopsfest på Svabens Verk sen med fläskfilé, tårtbuffé, tal, sång och musik. Jag var sådär lagom hungrig och avundsjuk när Jimmy fick sin mat ungefär en halvtimme före mig. Tur att jag inte hann bli aggressiv åtminstone. Tipspromenad var det också där jag och Lajjna hade en dålig-penn-dag och Jimmy fick gissa hej-vilt på alla frågor. Jag var lycklig för att det fanns brieost och cashewnötter, och för att jag till sist fick tag i en coca-cola. Jag stal den av ett barn.
Roligast på hela kvällen var dock den irländska dansen. JIMMY GILLAR IRLÄNDSK FOLKDANS! Sprid det vidare. De hade hyrt in en instruktör som lärde oss att dansa alla möjliga roliga ringdanser, pardanser och det var swing, right-hand-star, top couples och middle fours till höger och vänster. Jag tror jag dansade runt med ett fånigt flin i ansiktet under hela tiden, så roligt var det. Varför gör man inte såna roliga saker oftare? Jag är ju en sucker för fåniga danser, det är allmänt känt. Jimmy blev nog rädd för hur kul jag tyckte att det var.
Sen försvann brudparet iväg och allt var så fint och roligt, och ÅH! Jag vill också gifta mig! Eller gå på bröllop oftare. Få bete sig lite vuxet som omväxling. Inte direkt någonting som händer ofta inom mitt yrke. Haha. Att säga lycka till behöver man ju knappt för det finns nästan inget par i världen som är så gjorda för varandra som Maddyn och Jakob. Och så som de strålade igår har jag aldrig sett några människor stråla ihop. Nu blir jag alldeles gråtig igen. Åååååh.
Tom Baxter - Better
Kommentarer
Trackback
