Perfekta Prinsessan Pernilla

Häromdagen satt jag och Jimmy och hade en sån där väldigt väsentligt intressant msn-diskussion som vi brukar har, då vi av någon anledning kom in på att jag skulle ha sex med Foppa. Då sa jag att jag aldrig i livet skulle ha sex med Foppa för han lider av Håkan Hellström-effekten. Varpå Jimmy inte förstod alls vad jag pratade om så jag fick lov att förklara det för honom.

Det är nämligen så att när någon i min bekantskapskrets frågar mig vem jag helst av alla i hela världen skulle vilja ha sex med så förväntar de sig att jag ska svara Håkan Hellström. Det skulle jag inte. Håkan Hellström är för fin för att ha sex med. Han är för härlig, mysig, underbar. Dessutom har han sambo och barn, och som jag sagt förut så: Skriver man en låt som Brännö Serenad om någon, då är det fanimej meningen att man ska vara tillsammans med den i resten av sitt liv. Håkan Hellström-effekten är alltså när någon är för fin för att ha sex med. En sån där kille som man bara vill hålla handen och dricka varm choklad med. Kramas möjligtvis, och högst en puss på kinden. Men sex? Nej. Aldrig.
Andra killar som lider av Håkan Hellström-effekten: Foppa (jo, han verkar så jävla ödmjuk och försiktig.), Björn Gustafsson (ja, han är för söt, som en liten docka.), Timo Räisänen (han är också för söt. sötsöt.).

Finns det då en motsats till detta? Jo. Det gör det förstås. Howlin' Pelle-effekten. Saken är den att om Howlin' Pelle kom in i ett rum och ville ha sex med mig så skulle jag ställa upp på direkten. Var, när, hur spelar ingen roll. Howlin' Pelle är ju bara... GAAAAH! Jag svimmar nästan bara vid tanken på det. Jag är nästan beredd att sträcka mig till att säga att jag inte ens skulle bry mig om jag hade pojkvän, för vill Howlin' Pelle ha sex med mig så är det ju så. Inte kan jag väl neka honom det? Det är förstås ytterst få människor som har Howlin' Pelle-effekten. Jag kan bara komma på en enda som jag träffat i verkligheten och en till kändis: Magnus Betnér.

Så nu vet ni vad Håkan Hellström-effekten är. Och ska jag vara riktigt ärlig så är det nog den finaste komplimang man kan få. Att vara för fin för att ha sex med. Det är inte dåligt. Eller är det jag som har förläst mig på 1800-talsromaner nu igen?

Håkan Hellström - Gårdakvarnar Och Skit